Nya affärsmodeller kan stärka lantbrukets bidrag till den cirkulära ekonomin

av Niklas Karlsson vid Högskolan i Halmstad

Vi står just nu inför stora utmaningar gällande vår konsumtion av naturresurser och de negativa miljöeffekter vår höga konsumtionstakt ger upphov till, både på kort och lång sikt. För att kommande generationers behov ska kunna tillgodoses behöver det i dagsläget dominerande linjära ekonomiska system som bygger på en intensiv och ohållbar konsumtion av ändliga naturresurser, ersättas med en cirkulär ekonomi där varje utvunnen enhet naturresurs utnyttjas så effektivt så möjligt. Det innebär bland annat att tekniska material återcirkuleras med så lite avfallsgenerering som möjligt, och att biologiska material återförs till biosfären och naturliga kretslopp. I dessa flöden har lantbruket en viktig roll att spela.

Ett bra exempel på en praktisk tillämpning av den cirkulära ekonomins filosofi är biogasproduktion på gårdsnivå. Biogas är en förnybar energiresurs som produceras genom mikrobiell nedbrytning (rötning) av organiskt material (ofta olika typer av avfall) i en syrefri miljö. Biogasen, som primärt innehåller metan och koldioxid, används för att möta gårdarnas egna behov av värme och el och till produktion av förnybart fordonsbränsle som kan användas i transportsektorn. Biogasproduktion ger dock fler värden än de som användningen av ett förnybart fordonsbränsle ger upphov till. Genom att röta gödsel till biogas minskar utsläppen av metan från lantbrukens gödselhantering. Dessutom kan användningen av biogasens restprodukt, biogödsel, minska behovet av mineralgödsel vars framställning bidrar till stora växthusgasutsläpp. Dessa miljömässiga och samhälleliga värden som gynnas oss alla är dock svåra att räkna på i lönsamhetskalkyler på grund av att de i dagsläget inte har en ”prislapp”. Eftersom det idag inte riktigt finns en marknad där man kan ta betalt för dessa värden blir biogasproduktion ofta en olönsam affär då samhällsnyttan är en så stor och viktig del av biogasproduktionens värdeerbjudande.

Biogasproduktion på den halländska landsbygden (bild: Anna Hansson)

En viktig aspekt för att möta hållbarhetsutmaningar och förverkliga övergången till en cirkulär ekonomi handlar om hur företag skapar, levererar och fångar ekonomiskt värde med hjälp av sin affärsmodell. En affärsmodell beskriver hur ett företag är tänkt att fungera, det vill säga vilka olika aktiviteter som företaget utför för att producera varor och tjänster, hur intäkter kommer in till företaget samt hur kunden slutligen kan tillgodogöra sig värdet av varan eller tjänsten. I min forskning undersöker jag hur affärsmodellsinnovation hos företag kan genomföras så att affärsmodeller, på ett mer uttalat sätt, prioriterar miljömässigt- och samhälleligt värdeskapande utöver ekonomiskt värde. Mer specifikt, syftar forskningen till att undersöka hur förändringsprocessen bakom framtagandet av sådana hållbara affärsmodeller kan se ut och om denna process på sikt kan bidra till ökad lönsamhet för gårdsbaserad biogasproduktion genom att fler av biogasens värden värdesätts. På det viset kan en win-win situation uppstå; biogasproducenterna får bättre betalt vilket i sin tur kan ge upphov till att fler miljö-och samhällsnyttor kan skapas.

Genom intervju- och enkätstudier med biogasproducerande lantbrukare och dess intressenter (distributörer, återförsäljare och kunder) visar min forskning att ett tydligt och starkt samarbete mellan dessa grupper möjliggör att de tillsammans kan hitta affärsupplägg där biogasens hållbarhetsvärden kan prissättas, vilket på sikt kan öka biogaslönsamheten för lantbruksföretagen. Däremot är den förändring som krävs för detta samarbete, att bryta invanda mönster och beteenden, svår att uppnå. Förändring är något som många initialt är skeptiska till eftersom rutiner, traditioner och invanda mönster skapar trygghet. Detta är ingen ny kunskap i sig, men att det även gäller när det kommer till affärsutövande och företagande har blivit väldigt tydligt i flera av mina studier.

Min forskning handlar om att åstadkomma företagsmässig förändring i en hållbar riktning. För att bidra till denna förändring har jag baserat på mina resultat utvecklat ett ramverk som kan underlätta den förändringsprocess som krävs. Framtida forskning kommer därför syfta till att testa och utvärdera om ramverket kan inspirera och bidra till att företag i praktiken genomför de hållbarhetsorienterade affärsmodellsförändringar som ramverket syftar till. I ett större perspektiv kan forskningen bidra till att fler företag, oavsett bransch, förändrar sina nuvarande affärsmodeller så att de fokuserar mer på att skapa hållbart värde som inte bara gynnar det egna företaget utan också dess intressenter och samhället i stort. Förhoppningsvis kan forskningen också utmana normen om att kortsiktigt ekonomiskt värde alltid bör prioriteras högst och istället inspirera till att ett mer långsiktigt perspektiv på ekonomisk avkastning och skapandet av hållbarhetsvärden kan få ett större fäste i marknadsekonomin.

Att öka företagsmässig lönsamhet genom ökad hållbarhetsprestanda är inte längre någon utopi, vi har vid det här laget kommit längre än så. Det är inte heller något som bara vissa utvalda företag kan åstadkomma. Det är sannolikt fullt möjligt för de allra flesta företag och organisationer, men det krävs proaktivitet, långsiktighet och intressentsamarbeten, särskilt bland små företag. Det är inte ovanligt att små företag har högt satta målsättningar och innovativa idéer när det kommer till hållbarhetsfrågor, men de har inte alltid de resurser och den kunskap som behövs för att realisera sina ambitioner. Det är då som samverkan, synergier och utvecklandet av gemensamma strategier mellan olika företag och intressenter blir extra relevant. Alla kan bidra till hållbart värdeskapande utifrån sina specifika roller och förutsättningar genom utveckling och implementering av hållbara affärsmodeller. Inom biogasbranschen kan hållbara affärsmodeller öka biogasproducenters betydelse och möjligheter i ett framtida förnybart och hållbart energisystem och på så sätt spela en viktig roll för omställningen till den cirkulära ekonomin.

Niklas Karlsson, universitetslektor vid akademin för företagande, innovation och hållbarhet, Högskolan i Halmstad

niklas.karlsson@hh.se

Läs mer:

Doktorsavhandling: Karlsson, N. (2019). Doing well by doing good: The business model innovation process for sustainability in farm-based biogas production. Halmstad University Press.

Det här inlägget postades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *