Studier om social rättvisa på landsbygder i ett komparativt perspektiv

av Ildikó Asztalos Morell, SLU

Jag har varit verksam som landsbygdssociolog under de senaste trettio åren. Central för mig har varit att studera hur olika delar av världen knyts samman i frågor som berör lokalsamhällen. Under de senaste tio åren har mitt intresse vänts från att främst ha gällt landsbygdsomvandlingen i de postsocialistiska länderna till att gälla svensk landsbygd och svenska kommuner. Mycket av min tidigare forskning har berikat mitt perspektiv på Sverige. Då jag har forskat om romers utsatthet i Östeuropa med fokus på ungersk landsbygd har jag med mig erfarenheter om situationen för etniska minoriteter och relationen mellan en majoritets och en minoritetskultur. När det gäller romers situation har det varit intressant för mig att undersöka anledningen till att de blev de mest drabbade av den förödande konsekvensen som den ekonomiska omställningen från statssocialismen till kapitalismen innebar för landsbygden. Från att landsbygden har varit den ungerska ”Gulasch-kommunismens” vagga, med god konsumtionsstandard, särskilt när det gäller mat, som var till stor del producerad av hushållarna, har en stor del av landsbygdsbefolkningen blivit av med sina jobb. Liknande förändringar inträffade från femtio- och sextiotalet i Sverige, då industrialiseringen och välfärdstjänsternas utveckling sög upp den överflödiga arbetskraften då lantbruket moderniserades. Landsbygdsbefolkningen flyttade till städerna. I motsats till denna process, drog övergången till kapitalismen i de tidigare statssocialistiska länderna med sig en rörlighet i annan riktning. Industrin, gruvverksamheten, likväl som jordbruket blev nedmonterat och vart fjärde jobb försvann. Bland romer föll sysselsättningen från 70 procent till 25 procent. Detta tapp, som skedde direkt åren efter övergången har inte vänt. Det påbörjades en migration från städerna mot landsbygdskommuner. De med minst resurser flyttade ut till småkommunerna på landsbygden med åldrande befolkning och det skapades ghettosamhällen med extremt hög arbetslöshet. Då kommunreformen efter övergången har demonterat den tidigare kommunsammanslagningen har strukturen med en socken = en kommun återskapats. Landet klövs i två delar: en som utvecklas och en som inte hänger med. Romernas marginalisering är delvis relaterad till att de är överrepresenterade i kommuner som inte hänger med i utvecklingen och har små resurser. Delvis har det att göra med ökad racifiering i samhällen. Samspel mellan kommun och civilsamhälle för att överbrygga fattigdom i Ungern undersöks i artikeln The Role of Public Private Partnership in the Governance of Racialised Poverty in a Marginalised Rural Municipality in Hungary.

Jag har berört frågor om etnisk och social marginalisering även i Sverige. Jag har följt civil mobilisering för både utsatta EU medborgare och nyanlända ungdomar. Migration tar olika former. De som kommer från länder inom EU kan ta sig fritt till Sverige och söka jobb p.g.a. den fria rörligheten inom EU. Vi ser i dagarna hur starkt beroendet av arbetskraftsinvandring från EU-länder blivit inom de gröna näringarna. Då reserestriktioner införs har lantbrukare och skogssektorn svårt att rekrytera arbetskraft. Arbetsmigranter jobbar på minilöner och under hårda arbetsvillkor som det anses att de bosatta i Sverige är inte beredda att godta. Viljan att migrera och acceptera lågt betalda jobb hänger samman med det stora lönegapet mellan de östeuropeiska länderna och Sverige och övriga EU15 länder. Samtidigt som de gröna näringarna, men även hälsovården och omsorgsverksamheten i Sverige tar emot arbetskraft från Östeuropa, är inte EU-migranter som saknar utbildning eller yrkeskunskaper med vilken de kan bidra till samhället i Sverige – t.ex. som utsatta EU- medborgare från Rumänien och Bulgarien välkomna att utnyttja samma fria rörlighet. De Östeuropeiska länderna krävs på ansvar för de socialt utsatta, samtidigt som utbildade medborgare, vars utbildning bekostats av samma länder inte bidrar med skatteinkomster för att finansiera välfärden där de utbildades. Jag undersöker civilsamhällets mobilisering för utsatta EU medborgare i Sverige i min artikel: Solidarity not alms.

Jag har sökt fortsatt forskningsanslag för att belysa translokala samspel mellan migrantarbetares hemländer och Sverige. Projektet är tänkt att belysa arbetsvillkoren inom skogsbruket. Vilka faktorer är det som motiverar arbetsmigranter att söka arbete i de gröna näringarna i Sverige? Hur ser deras arbetsvillkor ut i Sverige? Hurdan är deras tillgång till sociala rättigheter? Hur påverkar inkomster och nya kunskaper deras hushåll i hemlandet? När, in- och utreserestriktioner införs på grund av COVID 19 liksom rädslan för att  bli smittad, gör att migrantarbetare uteblir från att ta jobb i Sverige, växer frågan om vilka alternativa arbetskraftskällor som finns? Vad gör att svensk arbetskraft inte söker sig till dessa jobb? Vad skulle krävs för att förbättra arbetsvillkoren inom de gröna näringarna?

Finansierad av Samverkansmedel vid Mälardalens högskola deltog jag i ett projekt om nyanlända ungdomars mottagande och jämställdhetsintegrering i Sverige. Vi genomförde 40 intervjuer i fyra kommuner i Mälarregionen med ungdomar och drev forskningscirklar med välfärdssektorsanställda. Vi belyste nyanlända ungdomars resiliens, motståndskraft i mötet med etableringsinsatser samt utmaningar och framgångsfaktorer som kommuner erfarit efter den stora flyktingvågen av 2015, då kommuner fick snabbt bygga ut kapaciteten för mottagande. Resultat av studien finns tillgängliga i boken: Ensamkommandes upplevelser och professionellas erfarenheter. Här hittar du också en film om boken.

Jag berör civilsamhällets engagemang med ungdomar från Afghanistan i bokkapiteln: Contestation of the Swedish Deportation Regime: Civil Mobilisation for and with Afghan Youth. Att undersöka de etniska minoriteters villkor även i Sverige är ett av mina forskningsintressen. Jag leder för närvarande ett internationellt projekt om mat och försäljning av rennäringens produkter i Sverige, Finland och Ryssland. Projektet stöds av Future Food vid SLU. Vi vill undersöka hur produkter från rennäringen marknadsförs och hur samverkan mellan forskning och rennäringens representanter kan skapa innovativa sätt att öka renskötarnas möjligheter att marknadsföra sina produkter till konsumenter. Jag har erhållit medel inom ramen av JUSTNORTH projektet ledd av Institutionen för Ryssland och Euroasiatiska Studier vid Uppsala Universitet för att undersöka hur jämlika och rättvisa villkor för ursprungsbefolkningens ekonomi kan skapas genom entreprenörskap. Projektet bygger på fortsatt samverkan med representanter från den samiska rennäringen.

Jag har ett långvarigt engagemang i frågor om åldrandets villkor. Med stöd av mitt Formas finansierade projekt ”Lokala omsorgsregimer i sammanhanget av landsbygdens och välfärdens omvandling” skrev Cecilia Bygdell sin avhandling ”Omsorgsfylld landsbygd” om hur omsorg om äldre formas i samspel mellan kommun, frivilliga och familj på landsbygden.

Genom olika samverkansprojekt mellan Mälardalens högskola och närliggande kommuner har jag arbetat med projekt om äldreomsorgens organisering och hur föreställningar om den ideella vårdaren ändras då etniska och könsmässiga mångfalden bland både omsorgens brukare och dem som arbetar inom omsorgsyrken ökar. Ett mångfaldsperspektiv står i fokus även för mitt nuvarande projekt med Lena-Karin Gustafsson från Mälardalens högskola som medsökande. Projektet ”Multikulturella aspekter på aktivt åldrande: en kooperativt studie mellan Sverige och Indien”, som är samfinansierad av Forte och det Indiska Medicinska Forskningsinstitutet, är ett kooperativt projekt som undersöker åldrandets villkor i Sverige och Indien från äldre och vårdarnas synvinklar.

Sedan sent åttiotal har professionella vårdares syn på åldrande, som tidigare karaktäriserats av uppfattningar om tillbakagång och förlust av funktioner, till ett främjande av aktivt åldrande. Det finns dock en obalans mellan livsmål och förväntningar hos äldre personer och professionella vårdares syn på nödvändig vård vilket påverkar möjligheten för dem att möta vårdtagares förväntningar på ett tillfredsställande sätt. Utmaningar ställs på samhället genom en åldrande befolkning. I Sverige sker nedskärningar av vård och omsorg som ökar kraven på familjerna att ta hand om äldre. I Indien där hittills familjen varit den största vårdgivaren pågår en omvandling av familjestrukturen som ställer krav på alternativa system. Projektets mål är att genom jämförande studier i två kommuner i Indien och Sverige: utforska vikten av äldre personers olika identiteter och villkor för hur de uppfattar: a) framgångsrikt och aktivt åldrande, b) den typ av insatser som önskas, c) vilka leverantörer av dessa insatser som föredras. Projektet ska också klargöra i vilken utsträckning den typ av insatser som tillhandahålls av lokala vårdgivare speglar önskningar hos de äldre personer som de ger vård. Slutligen ska projektet utveckla ett instrument som hjälper att utforma insatser som utgår från äldres olika förutsättningar och förväntningar. Det skrivs en doktorsavhandling samfinansierad av Mälardalens högskola av doktoranden Carl Johansson inom ramen för projektet. Projektet leds av vårdvetaren Shanta De i Indien.

Att belysa sociala och ekonomiska processer utifrån ett könsperspektiv har varit ett genomgående aspekt i min egen forskning ända sedan min avhandling: Emancipation’s dead-end roads?: Studies in the formation and development of the Hungarian model for agriculture and gender, 1956-1989. Det har också inspirerat mig att initiera internationella samarbeten som har lett till flera bok- och tidskriftsprojekt. Bland annat var jag medredaktör till boken Gender Regimes, Citizen Participation and Rural Restructuring och volymen om Gending of Postsocialism: Old Legacies and New Hierarchies.

Ildikó Asztalos Morell

Docent, lektor vid Sveriges Lantbruksuniversitet,Institutionen för stad och land, avdelningen för landsbygdsutveckling

ildiko.asztalos.morell@slu.se

Det här inlägget postades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *