Platsbaserad tillvägagångssätt för att förbättra landsbygdsutveckling

Min forskning fokuserar främst på ”platsbaserade” perspektiv i regional utveckling och innovationspolitik i olika typer av regioner. Under de senaste åren har främjande av regional ekonomisk tillväxt och välbefinnande baserat på befintlig kunskapsdynamik och specifika socioekonomiska, institutionella och geografiska förutsättningar, blivit en laddad fråga för både forskare och beslutsfattare. Allmän politik för regional och landsbygdsutveckling verkar försumma kunskapsasymmetrier liksom betydelsen av regionspecifika tillgångar vid utveckling och genomförande av politiska åtgärder.

Varför platsbaserade policyer?

Befintliga skillnader i tillväxtmönster mellan olika regioner kräver  individuella politiska strategier. Begrepp som ”radikal innovation” och ”konkurrensinträde” återspeglar positivt kraven i EU: s politik, men de betyder inte så mycket för de regioner som inte tar täten i någon specifik bransch. Framgångsrika innovativa regioner har förmågan att kombinera och dela med sig av kunskaper och färdigheter samt olika strategi. Detta är en viktig del av den regionala kontexten som beslutfattare bör ta hänsyn till.

Idén om platsbaserad utveckling samt teorin bakom den är inte ny. Vissa element av tillvägagångssättet har funnits tidigare men uttryckte sig då i andra former. I det akademiska sammanhanget, framkom ”platsbaserat” begrepp ur ”platsneutral” kontra ”platsbaserade” politiska debatter i relation till regional och landsbygdsutveckling. Jämfört med tidigare generationer av regionala policyer som främst fokuserade på externa faktorer som kan förutsäga ekonomisk tillväxt; de nya regionala policyerna lägger extra vikt på strategisk mobilisering av lokala tillgångar för framtida tillväxt och konkurrenskraft. Detta innebär att både externt kunskapsförvärv och lokalt lärande genom nätverk, spelar en viktig roll i regional utveckling. Det ömsesidiga beroendet mellan regionala aktörer, som sträcker sig långt bortom lokalt förankrade och territoriellt rotade interaktioner har ökat och blivit en viktig förutsättning. Både för att förbättra befintliga eller upptäcka nya konkurrensfördelar, som är nödvändiga för ekonomisk tillväxt. Inom landsbygdsutveckling är det mycket relevant eftersom ”extern konnektivitet” i kombination med effektiv användning av lokala tillgångar skapar ett nödvändigt stödnätverk (vad gäller kunskap, innovation och kompetenser) för lokala företagare.

Bioraffinaderier som ett verktyg för att föra fram en platsbaserad utvecklingsagenda i landsbygden

Tidigare regionala innovationspolicyer i landsbygdsområden prioriterade inte naturbaserade industrier eftersom fokus på att omvandla primära sektorer ansågs vara en föråldrad praxis. Under de senaste åren har dock bioekonomin börjat väcka ett större intresse över hela världen; allt fler europeiska landsbygdsregioner identifierar bioekonomin som en avgörande pelare för sina regionala utvecklingsstrategier. När man gör detta kommer det bidra till både att uppnå övergripande mål för hållbar utveckling på alla nivåer och till att låsa upp nya möjligheter för regional tillväxt.

Bioenergi som en hållbar energikälla spelar en allt viktigare roll i svensk regionalpolitik. Naturbaserade industrier har uppenbar potential att förena vetenskapliga och tekniska utvecklingar med mer traditionella ekonomiska aktiviteter som är förankrade i landsbygdsekonomier.

Ett exempel är det lantliga bioraffinaderi-klustret Processum belägen i Örnsköldsvik (Västernorrland) (se figur 1).



Figur 1: Sammansättning av aktörerna kring bioraffinaderi-klustret

Källa: http://www.processum.se/en/sp-processum/our-projects/the-biorefinery-of-the-future

I efterdyningarna av träindustrikrisen riktade ett litet antal hängivna företagarentusiaster alla sina insatser för att skapa något nytt som kunde ersätta ”old glory”. Detta är ett perfekt exempel på de regionala ekonomiska regenereringsprocesserna som tog plats i Västernorrlands län, med det växande bioraffinaderi-klustret i Örnsköldsvik som en central komponent. Sådana initiativ är förankrade i bottom-up  entreprenöriella tillvägagångssätt. De olika lösningarna förankrades territoriellt, vilket innebar att nya affärsidéer kom från regionens överflöd av naturresurser (dvs skogsbruk och träindustri) samt befintlig industriell kapacitet och kompetensbasis. Resultatet av detta ”experiment” var ett nytt regionalt bioraffinaderi-initiativ som markerade branschomvandlingen mot högre värden. Bioraffinaderiet i Örnsköldsvik har haft långtgående effekter på lokal utveckling och dynamisk synergi skapande, baserat på bioraffinaderiets produktion. Detta demonstrerar att biomassaproduktion, industriell kapacitet och kunskapsintensiva aktiviteter är kompatibla och att de dessutom kan korsbefrukta varandra.

Dr. rer. oec. Iryna Kristensen

Postdoktor vid Institutionen för ekonomi, Sveriges Lantbruksuniversitet

Det här inlägget postades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *