I artikeln diskuterar en grupp forskare inom ämnena kretsloppsteknik, hållbara livsmedelssystem, bioenergisystem och miljömikrobiologi vid SLU om potentialen att använda näringsämnen i avloppsprodukter att ersätta konstgödsel och sluta livsmedelssystemets kretslopp.
Idag importeras all konstgödsel. Om näringen från toaletterna används som gödsel kan 20, 35 respektive 45 % av den importerade kväve-, fosfor- och kaliumgödseln ersättas. Toaletten bidrar med ca 90 % av kvävet och fosforn i hushållsavloppet. Reningsverken tog 2016 bort 96 % av fosforn och 62 % av kvävet i avloppet men släppte även ut den starka växthusgasen lustgas. Ofta blir minst 2 % av avloppets bortrenade kvävet lustgas. Ett lustgasutsläpp på 2 % innebär ett utsläpp av 9,4 kg CO₂e per kg bortrenat kväve. Detta kan jämföras med utsläpp från produktion av konstgödselkväve, 3,7 kg CO₂e per kg kväve (Yara, 2019).
Gödsling med växttillgängligt kväve från avlopp eliminerar både utsläppen från kvävereningen och konstgödselproduktionen, vilket tillsammans innebär en potentiell utsläppsminskning på minst ca 13 kg CO₂e per kg återanvänt kväve.
Jordbruket måste agera nu för att bättre kunna sluta livsmedelssystemets kretslopp av växtnäring. Ett förslag med två alternativa förbud mot att sprida avloppsprodukter är på remiss. För att inte långsiktigt låsa fast jordbruket och avloppssystemet i dagens föråldrade linjära system, är det viktigt att jordbruket, och andra samhällsaktörer, starkt förordar alternativ 2, samt att det införs ett nationellt mål för återföring av kväve från avlopp.
Läs hela artikeln på LandLantbruk.se
Artikeln skickades in av Håkan Jönsson, Sahar Dalahmeh, Mattias Eriksson, Evgheni Ermolaev, Cecilia Lalander, Jennifer McConville, Mikael Pell, Elin Röös, Ingrid Strid, Cecilia Sundberg, Pernilla Tidåker, Björn Vinnerås. Samtliga forskar inom ämnena kretsloppsteknik, hållbara livsmedelssystem, bioenergisystem eller miljömikrobiologi vid SLU – Sveriges lantbruksuniversitet.
Kontakt: Håkan Jönsson