Sociala medie-raketen fortsätter uppåt!

Enligt årets rapport från .SE om svenskarnas internetanvändning ses internet idag som den viktigaste informationskällan. Och fler och fler använder sociala medier för sin kommunikation: en ökning med sex procent jämfört med förra året.

Facebook är fortfarande störst bland sociala medier, 68 procent av svenskarna finns nu där. Men alternativen växer.

Det som ökar mest är Instagram där 28 procent av svenskarna nu finns – en fördubbling jämfört med förra året! Instagramraketen har ökat farten!

Den som dagligen arbetar med fokus på kommunikation hänger med i utvecklingen. Den som inte direkt har kommunikation som en arbetsuppgift kanske inte heller reflekterar över olika kommunikationskanaler och ser hur kommunikationslandskapet förändras? Men vi är alla människor, och vi som arbetar med olika uppgifter på ett universitet är delar av samma värld. Vi kommunicerar och vi har olika budskap vi vill förmedla eller diskutera med andra. För att lyckas med det måste man bege sig till den arena där målgruppen finns. Allt oftare är mötesplatsen i sociala medier.

SLU är idag aktivt på Facebook, Twitter, Instagram och YouTube samt i bloggar och på Wikipedia.

Läs mer

Rapporten ”Svenskarna och internet 2014”

Information och råd till SLU-medarbetare om sociala medier

Information och råd till SLU-medarbetare om SLU-bloggar

SLU:s Wikipedia-projekt

Är bloggen död?

Facebook är mitt medium måste jag erkänna. Den som vill nå mig hittar mig där och sådant jag får veta utan att aktivt leta efter det hittar jag där. Jag sprider i mitt facebooknätverk både personliga och mindre personliga betraktelser, åsikter och länkar till sånt som intresserar mig.

Idag leddes jag in till ett blogginlägg, via en person jag följer (men inte är vän med) på Facebook. Inlägget har rubriken ”R.I.P. The Blog, 1997-2013” och författaren skriver bland annat:

”Sometime in the past few years, the blog died. In 2014, people will finally notice. Sure, blogs still exist, many of them are excellent, and they will go on existing… Today, teens are about as likely to start a blog (over Instagramming or Snapchatting) as they are to buy a music CD. Blogs are for 40-somethings with kids.”

Min erfarenhet är precis som han skriver: jag läser vissa blogginlägg, om de länkas upp i de flöden (t.ex. Facebook) där jag är aktiv. Så hittade jag ju detta blogginlägg.

I mitt arbete tar jag emot några bloggar via RSS (t.ex. SLU-Rektorsbloggen), men aldrig i mitt privatliv.

Jag tror detta är en viktig aspekt att beakta om vi på SLU har en ambition att nå ut med våra bloggar: det räcker inte med att bara blogga. Man måste länka ut inlägget i de kanaler där vi når den avsedda målgruppen. Så gör vi till viss del redan nu: har ingångar via vår webb och via nyhetsbrevsutskick. Men där når vi bara dem som redan följer oss. För större spridning (om man önskar det) måste inläggen ut via fler arenor – där människor, precis som jag brukar göra, snubblar över sånt de inte aktivt letar efter och när de gillar fyndet sprider det vidare.

Gott Nytt 2014 önskar jag er alla! Ett år för digitalsociala upptäcksfärder?!

P.S: Min 15-åriga dotter använder också Facebook, men hennes medium är Tumblr. Och jag som är en 40+ förälder sitter här och bloggar 😉

Instagramraketen – är du där målgruppen är?

IIS publicerar idag statistik om svenskarnas användning av sociala medier. Genomsnittligt leder Facebook fortfarande ligan: 66 % av internetanvändarna använder tjänsten. Men Instagram är en raket, speciellt bland flickor 12-15 år, med 71 % användare!

Detta väcker hos mig tankar om målgrupper. För är det något vi som jobbar med kommunikation måste ha fokus på och kunskap om är våra målgrupper. Vill man nå ut med information eller ha ett utbyte av information måste man finnas där målgruppen är.

Enligt dagens statistik kan vi se att alla i Sverige som besöker sociala nätverk på webben besöker Facebook, totalt 66 % av alla som använder internet. Däremot har daglig användning av Facebook bland barn och unga minskat något, men fler äldre användare har tillkommit.

Unga människor, 12-25 år, tillbringar en tredjedel av sin internettid, drygt 4 timmar i veckan, på sociala nätverk. Äldre använder en timme mindre.

Det som sticker ut är den stora ökningen av användare av Instagram, särskilt bland unga – det har blivit de ungas medium. Drygt hälften av alla unga, 12-19 åringar, finns på Instagram och allra mest aktiva är flickorna med drygt 70 % användare! Dessutom kan man se att användningen av Instagram sprider sig uppåt i åldrarna.

Som kommunikatör kan man börja med att ställa sig frågan om man syns i sociala medier på webben? Går det att vara kommunikatör idag utan att använda sociala medier; kan man låta bli att finnas på Facebook när alla internetanvändare är där? Och om man har en ung målgrupp är ett tips att skaffa sig ett Instagram-konto, som med fördel kan kopplas ihop med den Facebooksida man använder.

SLU har ännu inte ett SLU-Instagramkonto. Många av våra målgrupper möter vi fortfarande bäst på andra ställen skulle jag tro: äldre, yrkesaktiva forskare och andra. Men kanske skulle vi bli mer intressanta för fler blivande studenter om vi fanns på Instagram? Om jag ska gissa, så gissar jag att vi snart syns på ett Instagramkonto nära dig 🙂

(Sedan handlar det förstås vad man fyller sin kanal med för innehåll för att bli intressant för målgruppen. Om det skulle man kunna säga mycket. En annan gång.)

Strategi eller lathund för sociala medier?

För oss som var vuxna redan på 1990-talet kan sociala medier fortfarande upplevas som en ny kanal för kommunikation, som vi inte riktigt känner att vi behärskar eller förstår. Kanske är det därför som det ibland fortfarande uttrycks behov av en särskild strategi för kommunikation i sociala medier?

För ca 30 år sedan uppstod ”heta linjen” där man genom att ringa ett telefonnummer hamnade i ett gruppsamtal med flera personer som man inte kände, en slags tidig motsvarighet till internetkommunikation. Några år senare, i mitten av 90-talet, lanserades internet för en bredare allmänhet och tjänster för sociala nätverk ökade lavinartat. Idag är Facebook, Instagram och Tumblr exempel på digitala sociala kommunikationstjänster, som är en självklar och integrerad del av vardagen för barn och unga vuxna.

Nyligen skickades en fråga ut från Sveriges Kommunikatörer om råd för hur man utformar en strategi för sociala medier. Per Axbom, konsult inom webb och digitala satsningar, reagerade på frågan och skrev en bloggpost om att sociala medier är ett av många verktyg för en kommunikatör och att sociala medier ska in som en del i en övergripande kommunikationsplan, inte lyftas ut.

Vid SLU kan vi som arbetar med kommunikation, och varje medarbetare som vill kommunicera sin verksamhet, använda sociala medier för att nå ut. Det finns ingen särskild strategi för sociala medier, däremot är rådet att inte betrakta dem som ”en kanal” utan som en plats: där träffar man andra människor, man pratar och lyssnar.

Som stöd för den som vill använda sociala medier i sitt arbete vid SLU finns en lathund och riktlinjer. Grunden för den kommunikation som utförs centralt vid SLU finns däremot samlad i SLU:s kommunikationspolicy.

För oss som jobbar med kommunikation är det alltid de grundläggande frågorna som först måste besvaras: Vill jag berätta, veta eller diskutera? För/med vem? Var finns min målgrupp? Det avgör sedan innehållet och vilken arena vi väljer för kommunikationen, t.ex. konferens, nyhetsbrev, e-post, broschyr, webbsida, pressutskick – eller en social mediekanal som t.ex. blogg eller Twitter. Sedan har varje arena sina förutsättningar som avgör hur vi kan arbeta och vad vi som kommunikatörer måste tänka på för att lyckas.

Ett tips till dig som kanske fortfarande känner dig osäker på hur sociala medier funkar: testa, använd! Öppna ett eget konto och prova på. Det går alltid att stänga om du inte vill fortsätta sedan. Och det finns alltid någon som vet hur man gör och kan hjälpa om du tycker att du kört fast och inte kommer vidare. Om du gör det i jobbet på SLU finns professionellt stöd hos Kommunikationsavdelningen.

Läs mer om Kommunikation på SLU: https://internt.slu.se/kommunikation

SLU i sociala medier, exempel:

Bra bemötande viktigast för förtroendet

Avgörande för om du ska våga låna ut pengar till någon är nog det förtroende du känner för den andre. Och ju större risk du tar desto viktigare är det att du litar på den andre, att den håller vad den lovar. För en organisation som sysslar med forskning och undervisning är omvärldens förtroende avgörande för långsiktig överlevnad: för att få bidragsgivare som satsar medel, studenter som satsar flera år av sitt studieliv och kompetenta medarbetare.

Det är åtskilliga faktorer som bidrar till förtroendet för en organisation. Enligt Kommunikatören 2013, Nordens största undersökning bland kommunikatörer och marknadsförare, är följande de viktigaste, i fallande ordning:

  • Bemötande
  • Kommunikation
  • Öppenhet/transparens
  • Service
  • Leverans
  • Produkter
  • Krishantering
  • Varumärke
  • Tjänster
  • VD/GD
  • CSR
  • Marknadsföring
  • Annat

Ett bra bemötande är enligt undersökningen den enskilt viktigaste faktorn för att bygga en organisations förtroende. Det tål att tänka på. Det viktiga bemötandet är förstås en del av den goda kommunikationen och hänger även ihop med flera av de andra faktorerna.

Vad vi kan fundera över är när, var och hur vi, som representanter för SLU, möter olika mottagare. Goda bemötanden ser olika ut beroende på situation. Och ju bättre man känner mottagaren desto större förutsättningar har man att möta denne med ett gott bemötande.

Lär känna din målgrupp
Studenter, politiker, journalister, andra forskare och andra – vi måste anpassa vad vi säger och hur vi säger det. Det kan även ha betydelse när vi säger något.

Förstå kanalen
Det direkta mötet, öga mot öga, är kanske det som lättast och snabbast kan stärka förtroendet. När vi talar i telefon blir tonen en viktig del av hur bemötandet upplevs, på webben samspelar det vi säger i text och bilder med en grafisk form som kan förstärka det som mottagaren möter. I andra digitala kanaler, t.ex. e-post och sociala media, är tid en avgörande faktor för förtroende: snabb respons är en viktig faktor i kombination med vad vi säger.

Dessutom vill jag påstå att hur vi klarar av att stärka vårt förtroende utåt alltid bygger på det interna förtroendet mellan medarbetare och mellan ledning och medarbetare. Samtidigt som vi alla gör vårt bästa för att bidra till bättre interna relationer kan vi försöka hålla eventuella motsättningar interna – men också uppriktigt arbeta för att minska dessa. När det interna förtroendet spricker, spricker det lätt ända ut i omvärlden . . .

Vad är ett bra bemötande?
Det går kanske också att diskutera vad ett bra bemötande är? Om man anser att uppriktighet är en ingrediens i ett bra bemötande så kan följden bli att en mottagare blir missnöjd över ett svar. Men bemötandet kan ändå vara uppskattat. Och det kan vara bra om en mottagare snabbt får ett svar, men om svaret är ofullständigt blir det kanske inte så uppskattat – om man inte också får löfte om en uppföljning eller det åtminstone innehåller tydliga kontaktuppgifter till någon som kan ge bättre svar. Att dessutom ställa frågor till mottagaren, om den fått vad den behöver eller saknar något, visar att man är intresserad av mottagarens behov – det kan nog bidra till att ett bemötande upplevs positivt och stärker förtroendet.

Ett varumärkes värde är ett uttryck för en organisations förtroende i omvärlden. Om hur varje medarbetare bidrar till Varumärket SLU, kan du läsa mer om här https://internt.slu.se/sv/stod-och-service/kommunikation/varumarket-slu/.

Sociala intranät på SLU?

Inspirerad av ett webinar där Kicki Strandh redovisade kunskapen från sin studie ”De sociala intranätens praxis. Användning, nytta och framgångsfaktorer” vill jag dela med mig lite av det.

Ett socialt intranät är en digital plattform för intern kommunikation. Verktyget är inte det viktiga, det viktiga är att det möter användarnas behov och att det löser de problem som finns.

Enligt Kicki är den viktigaste uppgiften att få medarbetarna att hitta varandra! För när vi behöver lösa ett problem vill vi fråga någon. Och utgångspunkten måste vara någon sorts ”Min sida” där man presenterar sig själv (för vem ska man fråga?). Sedan behövs en eller flera plattformar där man kan kommunicera: sprida och dela information, uttrycka sig, diskutera.

Även utan digitala arenor kommunicerar vi: möten, e-post, telefon, besök o.s.v. Men Kicki menar att med digitala kanaler ökar vi nyttan: det blir lättare att kontakta varandra, kontaktytorna ökar, underlättar nya samarbeten, man kan få hjälp snabbt, det ökar engagemanget hos fler etc. Och man ska inte heller underskatta värdet i slumpmässiga kontakter, hon gav exempel på stora vinster med sådana. Och ökade kontaktytor ökar förstås chansen till oförutsedda möten.

Kicki listade ett antal faktorer för att nå framgång med sociala intranät:

  • visa på nyttan (koppla nyttan till mål för verksamheten)
  • viktigt att cheferna går före! De måste själva aktivt delta och tala om för organisationen hur vi kommunicerar.
  • information och utbildning. Ge en guide till digitala kommunikationsmöjligheter.
  • uthållighet. ”Alla” måste vara med för att nytta ska uppstå. Det krävs flera insatser över tid.
  • på användarens villkor: fråga inte vilka verktyg man vill ha, utan fråga vilka behov/problem man har och välj sedan verktyg strategiskt utifrån det.
  • en bra sökfunktion i systemet är jätteviktigt!
Det här får mig förstås också att klura på vad vi har för digitala arenor för intern kommunikation på SLU? Den här bloggen kan kanske ses som en? Och det finns kanske hos enskilda enheter/grupper, som jag inte känner till? Berätta gärna om du känner till någon, vore intressant att ta del av!