Att mäta och göra förbättringar

Den 21 november ordnade ett företag i webbanalysbranschen en konferens om hur man gör saker smartare än konkurrenterna. Bland talarna fanns webbplatsoptimerare, analytiker och utvecklare från Google. Det mesta handlade om att få besökarna att göra något på vår webbplats som vi vill att de ska göra; köpa något, anmäla sig till ett nyhetsbrev, svara på en enkät.

En av talarna, Ben Hunt, visade exempel på hur man genom att göra små förändringar kan få stor effekt när det kommer till att få besökarna att göra något. Genom att köra A/B tester där hälften av besökarna får se version A och hälften version B går det att testa sig fram till det mest effektiva. Han menade att ”innehåll spöar alltid design” när det kommer till den här sortens optimering. De fall där han laborerat med enbart designen av en webbplats brukade sällan ge någon ökning av antalet uppfyllda mål.

Ett tydligt budskap från Ben var att vi alltid måste berätta vad besökaren får i utbyte. För det handlar alltid om utbyte, handel. Vi vill till exempel ha besökarens epostadress. Då gäller det att vara tydlig med vad hen får i utbyte. Istället för att bara skriva ”Prenumerera på vårt nyhetsbrev” måste det tydligt framgå vad vinsten för besökaren är. ”Häng med i det senaste om [ämnet]. Våra världsledande forskare skriver för dig.” Ben tycker också att det är viktigt att välja sina ord när vi skriver om det som på engelska heter ”call to action”, till exempel på en knapp. Exemplen på engelska men ganska talande:

  • Submit – Send my…
  • Sign up – Add free membership
  • Buy Now – Booking info
  • Price – Now only $
  • Learn – Discover

En tredje sak mr Hunt pratade om var ”självförtroendekurvan” (confidence curve) som något att tänka på när vi utvecklar webbstruktur. Så gott som alla besökare har ett tydligt mål med sitt besök på din webbplats och då ska navigation och möjligheter vara så tydliga som möjligt så att besökaren helst upplever att hen hela tiden kommer närmare sitt mål. En sida på din webbplats som är en återvändsgränd, som inte leder fram till något mål – ska den finnas kvar?

Nytt verktyg för rådgivning

Google introducerar snart något man kallar GoogleHelpout. Som i praktiken är ett verktyg för onlinerådgivning. De som vill ge råd anmäler sig till Google som (genom en videointervju med frågor om kvalifikationer) verifierar att rådgivaren verkar veta vad den pratar om. Sen bokar man videomöten och det enda som behövs för det är en dator med kamera och internetuppkoppling.

Tjänsten är tänkt att användas av konsulter och rådgivningsföretag och kommer färdig med betalningskanal (givetvis Googles egna Merchant account) och integration med Google Calendar. Det ska bli intressant att se om det får något genomslag, till exempel finns ju en hel del rådgivningsverksamhet inom jordbruksnäringen. Kanske kan en del av den göras utan besök på plats?

 

 

Google uppdaterar sökalgoritmen

Googles sökfunktion baseras ju på en hemlig algoritm som tar hänsyn till en mängd faktorer för att kunna leverera det för den enskilde sökaren mest relevanta sökresultatet. Att hålla algoritmen hemlig är viktigt för Google då de inte vill att andra aktörer ska kunna påverka ordningen i träfflistan. Efter ett tag lär sig dock sökmotorbranschen hur man ska optimera sidor för att hamna högre upp i sökresultaten.

Genom åren har det förekommit (och förekommer) ”fusk” som; massor av nyckelord i osynlig skrift, länkfarmer bestående av tusentals domännamn, fejkade bloggar som länkar till utvalda sökord och köpta länkar. Och hela tiden försöker Google ligga steget före. De kallar fenomenet för ”web spam” och har hela horder av utvecklare som under ledning av Matt Cutts arbetar med att hålla sökmotoroptimerarbranschen stången.

Den senaste uppdateringen, som går under namnet Penguin 2.0, började rullas ut den 22 maj. Den är främst inriktad mot e-handelsliknande platser men som alltid gäller den gyllene regeln för sökmotoroptimering:

  1. Skapa bra innehåll som besökarna gillar och vill länka och komma tillbaka till.
  2. Gör om steg 1.

Se till att varje sida har en bra, förklarande, rubrik och vettigt innehåll som går rakt på sak.

Söktrafiken till www.slu.se

Universitetets externa webbplats på huvuddomänen slu.se får cirka 55 procent av sin trafik från sökmotorerna. Det är alltså besök där någon har använt en sökmotor och i sökresultatlistan klickat på en sökträff som leder till slu.se. Under de senaste trettio dagarna har såna klick gett upphov till nästan 190 000 besök.

Vad är det då besökarna söker på? Som för de flesta andra webbplatser är det vanligt med sökningar som slu, slu.se och www.slu.se. Det visar att många användare inte har riktigt koll på vad som är vad i sina webbläsare. De skriver i det fält som brukar fungera och om det sen är sökfältet och inte adressfältet de skriver in www.slu.se i gissar jag att de inte är medvetna om att de skulle spara ett klick om de skrev webbadressen i adressfältet istället. Moderna webbläsare som Firefox och Chrome fungerar ju dessutom så att adressfältet dubblerar som sökfält – så där har det mindre betydelse.

Det som är särskilt med slu.se (och gissningsvis flera andra universitet) är att det är otroligt många olika sökningar som ger trafik till webbplatsen. Under 25 januari till 24 februari var det hela 29 844 olika sökbegrepp som gav trafik till slu.se. Som sagt, en hel del på givna favoriter som delar av domännamnet och universitetets förkortning men ”den långa svansen”-sökningar är just lång.

  • På plats 500 hamnar sökningen fredrika mårtensson. Den har lett till 36 besök på webbplatsen. Under dessa besök har besökaren tittat på 2,39 sidor och stannat i 2 minuter och 12 sekunder.
  • På plats 5 000 ligger sökningen lantbrukets husdjur praktik som gett upphov till tre besök som stannat hela 16 minuter och 23 sekunder i snitt men bara tittat på 1,33 sidor.
  • Plats 10 000 innehas av sökningen alnarp schweden som lett till ett enda besök (den 8 februari). Besökaren lämnade webbplatsen direkt.
  • På plats 15 000 hittar vi genetiska trädgården uppsala som gett ett besök som lämnade webbplatsen direkt.
  • Nummer 20 000 är sökningen marina queiroz som gav ett besök, som lämnade direkt.
  • På 25 000:e plats hamnar sökningen slu forskare uppsala ekologi som gett ett besök som innehåller visning av nio sidor och varade i 3 minuter och 28 sekunder.

Det kan tycka som om de flesta av dessa enstaka sökningar inte ger några besökare som stannar men det är bara lite otur med urvalet av några enstaka exempel. Ungefär hälften av dessa besök resulterar i trafik där besökaren stannar och tittar på några sidor. Generellt för vår stickprov här ovan är att de kommer från googleträffar på första eller andra plats i träfflistan.

Vad blir lärdomen?

  1. Ge varje sida en bra rubrik som innehåller relevanta nyckelord. Undvik allmänna fraser som ”Välkommen hit”.
  2. Gå rakt på sak. Använd relevanta ord direkt i början av texten.
  3. Håll sidorna uppdaterade.

 

 

Se framtiden genom Googles glasögon

Google utvecklar ju glasögon för förstärkt verklighet (augmented reality). I dagarna har de släppt en film som visar hur brillorna fungerar – eller känns:

Är det så här det kommer att bli i framtiden? Integrerar vi onlineinformation och funktioner som kamera och videoinspelning med våra andra vardagliga hjälpmedel? I bilen, på fönsterrutan hemma? Kommer alla att gå runt och prata med sina glasögon? Just det senare upplever jag själv som det som talar emot en omedelbar succé. Men det bygger ju å andra sidan på de sociala normer som är aktuella idag. De ändras ju hela tiden, ta bara och jämför hur vi beter oss i allmänna utrymmen idag jämfört med för tjugo år sen – pratar i telefon, videochattar, filmar och fotograferar.

Att få in tekniken i våra befintliga prylar funkar redan – nästa utmaning blir hur vi ska kontrollera dem.Jag bloggade tidigare om en artikel som kritiserar den begränsade fantasin hos de som utvecklar för framtiden: Är framtiden bara bilder under glas?

Jag tror att vi kommer att behöva se (ursäkta ordvitsen) stora genombrott på ögonstyrningens område. Istället för att du behöver prata med dina Google-glasögon känner de av när du tittar på olika saker (kanske någon form av meny) i gränssnittet.Tankestyrning? Det gissar jag ligger längre bort. 🙂

Vad tror du?

/Rickard Wolrath

Google trender

Bland alla de verktyg som Google erbjuder finns Google trender som visar sökvolymer över tid och jämfört med varandra.

Till exempel kan vi titta på antalet sökningar på orden agronom respektive hortonom.

Som resultat får vi en graf som visar, inte helt överraskande, toppar inför sista ansökningsdag. De är väldigt tydliga för agronom men aningen mer svårfunna för hortonom.

Verktyget kan användas för att identifiera sökmönster över tid – något som kan vara en vägledning för när man ska fokusera på vissa saker. Testa gärna dina egna sökord med Google trender. Vill du jämföra flera ord skriver du bara kommatecken mellan dem.

Ändrade spelregler för sökmotoroptimering

Den 24 april lanserade Google en uppdatering av sin sökalgoritm. (Den här uppdateringen kallas Penguin.) På några sätt verkar den ändra spelreglerna för sökmotoroptimering av webbsidor.

Googles mål med sökalgoritmen är att kunna leverera en så relevant träfflista som möjligt till varje person som söker. Utöver att analysera en mängd omkringliggande faktorer som personens tidigare sökningar, geografiska läge, språk etc har man sökrobotar som letar igenom internet och försöker lista ut vad alla sidor handlar om. Ett sätt för Google att förstå hur olika webbsidor hänger ihop är att följa och värdera länkar. Hittills har det varit en vedertagen sanning bland sökmotoroptimerare att det var mycket viktigt vad som stod i ankartexten (alltså själva det klickbara ordet i en länk). Allra helst skulle ordet matcha innehållet på sidan man länkade till. Detta har fått till följd att de som ville påverka sitt sökresultat såg till att skaffa sig en massa inlänkar med ”rätt” ord klickbart. De som försökte fuska använde länknätverk med mängder av webbplatser som bara innehöll fejkat innehåll och en massa länkar. (Även vissa stora etablerade svenska sökmotorfirmor sysslar med detta.)

I den senaste uppdateringen verkar Google ha nedvärderat – och till och med straffat de som missbrukat – vikten av vilka ord som länken till din sida innehåller. Istället verkar det som om det är viktigare vilken webbplats din inlänk kommer från. Eller förmodligen mer korrekt – i vilken omgivning länken finns. Är sammanhanget relevant?

Vad innebär detta i praktiken? Är det ok att länka ordet här i alla länkar? Nej – för det finns en annan fördel med att ha relevanta nyckelord i den klickbara texten. Varje länk ska ge besökaren som funderar på att klicka på den en rimlig chans att förutse var han eller hon hamnar efter klicket. Vad handlar nästa sida om? Laddas det ned en 48 mb tung PDF?

Hur ska man då tänka om sökmotoroptimering post-Penguin? Mitt förslag är:

  • Gör riktigt bra webbsidor med relevant innehåll. (Som alltid, alltid, alltid varit framgångsfaktor nummer 1!)
  • Se till att alla sidor innehåller både text och bild, gärna ljud eller video också.
  • Länka till annat relevant innehåll med beskrivande länkar. (Exempel; Här kan du fylla i och skicka in en remiss till bilddiagnostiska kliniken. Istället för Här finns remiss till smådjurskliniken.
  • Försök få inlänkar från relevanta webbplatser men var inte så hård på exakt hur de länkar in till dina sidor.

Läs mer här: Penguin Analysis: SEO Isn’t Dead, But You Need to Act Smarter | Microsite Masters

Och från Google själva här: http://googlewebmastercentral.blogspot.se/2012/04/another-step-to-reward-high-quality.html

 

Använd Google Maps inomhus

Igår lanserade Google en ny version av Google Maps (6.0) och den största nyheten var att man nu kommer att kunna navigera inomhus. De första inomhuskartorna finns för några flygplatser, shoppincentra och IKEA-varuhus i USA och Japan.

Lösningar för inomhusnavigation utvecklas på många olika håll men ofta har de byggt på installation av särskilda programvaror för användaren. Google Maps finns ju redan tillgängligt i basutbudet i de flesta smartphones.

Läs mer och se förklarande videofilmer på Googles officiella blogg.

Google Maps 6.0 finns än så länge bara för androidtelefoner men blir rimligen tillgängligt för fler plattformar inom kort.

Den här nya utvecklingen öppnar ju fina möjligheter för universitetet att göra campuskartor som innehåller namn på alla lokaler.

Så skapar du spårningsbara länkar för Google Analytics

Halvdag = instruktionsspecial!

Jag har tidigare pratat och om eller länkat till Google URL-builder: http://www.google.com/support/analytics/bin/answer.py?answer=55578

Det den gör är att generera en länk som gör det möjligt att i detalj spåra inkommande trafik via Google Analytics.

Problemet är att det blir en lång och otymplig länk. För att komma runt det kan man använda en tjänst för adressförkortning, bit.ly är den vanligaste men givetvis har Google en sådan också.

Det nya nu är att företaget inUse har byggt en tjänst som gör både ock! Om man använder Googles förkortningstjänst så får man dessutom en QR-kod på köpet!

Kolla in tjänsten här: http://www.inuseinsights.se/kampanjkortaren/

Här är en instruktion till hur det funkar med spårningsbara länkar:

Exempel 1

Vi lägger ut en länk till någon av sidorna på www.slu.se från en Facebooksida och från ett Twitterkonto samt publicerar länken i ett pressmeddelande. Då är det ju spännande att jämföra hur många besök som kommer från respektive kanal. Vad funkar bäst? Vilka kanaler ska vi prioritera?

Exempel 2

Vi gör en kampanjsite eller annonskampanj. Vilka annonskanaler funkar bäst? Var ska vi satsa våra pengar?

Hur gör man?

Länken (URL:en) behöver taggas på ett särskilt sätt som kan tyckas krångligt vid en första anblick. Men som tur är erbjuder Google ett verktyg för att göra detta – den översta länken högst upp i mailet (som nu kan ersättas med inUse-länken).

Följ instruktionerna, fyll i fälten märkta med *.

Låt oss säga att vi vill göra lite reklam för vårt pressrum och lägger upp en länk till pressrummet från SLU:s officiella Facebooksida.

I steg 1 fyller du i adressen till den sida som du länkar till, till exempel http://www.slu.se/sv/om-slu/pressrum/

Kampanj Källa  är stället där du publicerar länken, i exemplet Facebook_officiella_profilen.

Kampanjmedium är hur du publicerar länken, i exemplet Loggen på Facebooksidan.

Kampanjens namn är just det. I exemplet kallar vi kampanjen Pressrumsreklam (andra tänkbara kan vara studentrekryteringHT11 ellerforskningsrapporter2011 eller pressmeddelanden2011)

Detta ger en länk som ser ut så här (de spårningsbara parametrarna är det som står bakom likamedtecknen=)

http://www.slu.se/sv/om-slu/pressrum/?utm_source=Facebook_officiella_profilen&utm_medium=Loggen&utm_campaign=Pressrumsreklam

När vi sen lägger samma länk från det officiella Twitterkontot kan länken se ut så här med

Kampanj Källa  Twitter_SLU

Kampanjmedium Tweet

Kampanjens namn Pressrumsreklam

http://www.slu.se/sv/om-slu/pressrum/?utm_source=Twitter_SLU&utm_medium=Tweet&utm_campaign=Pressrumsreklam

När vi köper in tjänster (annonsering, kampanjsiter) och på något sätt länkar tillbaka till vår egen webbplats är sådan här spårning ett krav vi ska ställa på leverantören. Alla seriösa aktörer erbjuder spårning men många gånger är de system de erbjuder larvigt krångliga att sätta sig in i och vi föredrar att få spårningen till vårt eget statistiksystem så att vi har allt samlat på ett ställe.

Ett annat exempel är när vi själva agerar på externa plattformar (debattartiklar, kommenterar i diskussionsforum eller på bloggar) – då är det ju extra spännande att kunna mäta effekten i form av antal besök.

Kort sagt: så fort vi länkar till en sida på www.slu.se bör vi tagga länken så att vi kan mäta och utvärdera. Sätter ni till exempel en QR-kod på en affisch är det ju spännande att se om den ger någon trafik!

/Rickard Wolrath

Uppdatering 16 mars

InUse erbjuder också ett Excel-ark för dig som behöver hantera massor av adresser i en större kampanj: http://www.inuseinsights.se/snabbare-kampanjtaggning-for-google-analytics/