Sociala medie-raketen fortsätter uppåt!

Enligt årets rapport från .SE om svenskarnas internetanvändning ses internet idag som den viktigaste informationskällan. Och fler och fler använder sociala medier för sin kommunikation: en ökning med sex procent jämfört med förra året.

Facebook är fortfarande störst bland sociala medier, 68 procent av svenskarna finns nu där. Men alternativen växer.

Det som ökar mest är Instagram där 28 procent av svenskarna nu finns – en fördubbling jämfört med förra året! Instagramraketen har ökat farten!

Den som dagligen arbetar med fokus på kommunikation hänger med i utvecklingen. Den som inte direkt har kommunikation som en arbetsuppgift kanske inte heller reflekterar över olika kommunikationskanaler och ser hur kommunikationslandskapet förändras? Men vi är alla människor, och vi som arbetar med olika uppgifter på ett universitet är delar av samma värld. Vi kommunicerar och vi har olika budskap vi vill förmedla eller diskutera med andra. För att lyckas med det måste man bege sig till den arena där målgruppen finns. Allt oftare är mötesplatsen i sociala medier.

SLU är idag aktivt på Facebook, Twitter, Instagram och YouTube samt i bloggar och på Wikipedia.

Läs mer

Rapporten ”Svenskarna och internet 2014”

Information och råd till SLU-medarbetare om sociala medier

Information och råd till SLU-medarbetare om SLU-bloggar

SLU:s Wikipedia-projekt

Är bloggen död?

Facebook är mitt medium måste jag erkänna. Den som vill nå mig hittar mig där och sådant jag får veta utan att aktivt leta efter det hittar jag där. Jag sprider i mitt facebooknätverk både personliga och mindre personliga betraktelser, åsikter och länkar till sånt som intresserar mig.

Idag leddes jag in till ett blogginlägg, via en person jag följer (men inte är vän med) på Facebook. Inlägget har rubriken ”R.I.P. The Blog, 1997-2013” och författaren skriver bland annat:

”Sometime in the past few years, the blog died. In 2014, people will finally notice. Sure, blogs still exist, many of them are excellent, and they will go on existing… Today, teens are about as likely to start a blog (over Instagramming or Snapchatting) as they are to buy a music CD. Blogs are for 40-somethings with kids.”

Min erfarenhet är precis som han skriver: jag läser vissa blogginlägg, om de länkas upp i de flöden (t.ex. Facebook) där jag är aktiv. Så hittade jag ju detta blogginlägg.

I mitt arbete tar jag emot några bloggar via RSS (t.ex. SLU-Rektorsbloggen), men aldrig i mitt privatliv.

Jag tror detta är en viktig aspekt att beakta om vi på SLU har en ambition att nå ut med våra bloggar: det räcker inte med att bara blogga. Man måste länka ut inlägget i de kanaler där vi når den avsedda målgruppen. Så gör vi till viss del redan nu: har ingångar via vår webb och via nyhetsbrevsutskick. Men där når vi bara dem som redan följer oss. För större spridning (om man önskar det) måste inläggen ut via fler arenor – där människor, precis som jag brukar göra, snubblar över sånt de inte aktivt letar efter och när de gillar fyndet sprider det vidare.

Gott Nytt 2014 önskar jag er alla! Ett år för digitalsociala upptäcksfärder?!

P.S: Min 15-åriga dotter använder också Facebook, men hennes medium är Tumblr. Och jag som är en 40+ förälder sitter här och bloggar 😉

Instagramraketen – är du där målgruppen är?

IIS publicerar idag statistik om svenskarnas användning av sociala medier. Genomsnittligt leder Facebook fortfarande ligan: 66 % av internetanvändarna använder tjänsten. Men Instagram är en raket, speciellt bland flickor 12-15 år, med 71 % användare!

Detta väcker hos mig tankar om målgrupper. För är det något vi som jobbar med kommunikation måste ha fokus på och kunskap om är våra målgrupper. Vill man nå ut med information eller ha ett utbyte av information måste man finnas där målgruppen är.

Enligt dagens statistik kan vi se att alla i Sverige som besöker sociala nätverk på webben besöker Facebook, totalt 66 % av alla som använder internet. Däremot har daglig användning av Facebook bland barn och unga minskat något, men fler äldre användare har tillkommit.

Unga människor, 12-25 år, tillbringar en tredjedel av sin internettid, drygt 4 timmar i veckan, på sociala nätverk. Äldre använder en timme mindre.

Det som sticker ut är den stora ökningen av användare av Instagram, särskilt bland unga – det har blivit de ungas medium. Drygt hälften av alla unga, 12-19 åringar, finns på Instagram och allra mest aktiva är flickorna med drygt 70 % användare! Dessutom kan man se att användningen av Instagram sprider sig uppåt i åldrarna.

Som kommunikatör kan man börja med att ställa sig frågan om man syns i sociala medier på webben? Går det att vara kommunikatör idag utan att använda sociala medier; kan man låta bli att finnas på Facebook när alla internetanvändare är där? Och om man har en ung målgrupp är ett tips att skaffa sig ett Instagram-konto, som med fördel kan kopplas ihop med den Facebooksida man använder.

SLU har ännu inte ett SLU-Instagramkonto. Många av våra målgrupper möter vi fortfarande bäst på andra ställen skulle jag tro: äldre, yrkesaktiva forskare och andra. Men kanske skulle vi bli mer intressanta för fler blivande studenter om vi fanns på Instagram? Om jag ska gissa, så gissar jag att vi snart syns på ett Instagramkonto nära dig 🙂

(Sedan handlar det förstås vad man fyller sin kanal med för innehåll för att bli intressant för målgruppen. Om det skulle man kunna säga mycket. En annan gång.)

Strategi eller lathund för sociala medier?

För oss som var vuxna redan på 1990-talet kan sociala medier fortfarande upplevas som en ny kanal för kommunikation, som vi inte riktigt känner att vi behärskar eller förstår. Kanske är det därför som det ibland fortfarande uttrycks behov av en särskild strategi för kommunikation i sociala medier?

För ca 30 år sedan uppstod ”heta linjen” där man genom att ringa ett telefonnummer hamnade i ett gruppsamtal med flera personer som man inte kände, en slags tidig motsvarighet till internetkommunikation. Några år senare, i mitten av 90-talet, lanserades internet för en bredare allmänhet och tjänster för sociala nätverk ökade lavinartat. Idag är Facebook, Instagram och Tumblr exempel på digitala sociala kommunikationstjänster, som är en självklar och integrerad del av vardagen för barn och unga vuxna.

Nyligen skickades en fråga ut från Sveriges Kommunikatörer om råd för hur man utformar en strategi för sociala medier. Per Axbom, konsult inom webb och digitala satsningar, reagerade på frågan och skrev en bloggpost om att sociala medier är ett av många verktyg för en kommunikatör och att sociala medier ska in som en del i en övergripande kommunikationsplan, inte lyftas ut.

Vid SLU kan vi som arbetar med kommunikation, och varje medarbetare som vill kommunicera sin verksamhet, använda sociala medier för att nå ut. Det finns ingen särskild strategi för sociala medier, däremot är rådet att inte betrakta dem som ”en kanal” utan som en plats: där träffar man andra människor, man pratar och lyssnar.

Som stöd för den som vill använda sociala medier i sitt arbete vid SLU finns en lathund och riktlinjer. Grunden för den kommunikation som utförs centralt vid SLU finns däremot samlad i SLU:s kommunikationspolicy.

För oss som jobbar med kommunikation är det alltid de grundläggande frågorna som först måste besvaras: Vill jag berätta, veta eller diskutera? För/med vem? Var finns min målgrupp? Det avgör sedan innehållet och vilken arena vi väljer för kommunikationen, t.ex. konferens, nyhetsbrev, e-post, broschyr, webbsida, pressutskick – eller en social mediekanal som t.ex. blogg eller Twitter. Sedan har varje arena sina förutsättningar som avgör hur vi kan arbeta och vad vi som kommunikatörer måste tänka på för att lyckas.

Ett tips till dig som kanske fortfarande känner dig osäker på hur sociala medier funkar: testa, använd! Öppna ett eget konto och prova på. Det går alltid att stänga om du inte vill fortsätta sedan. Och det finns alltid någon som vet hur man gör och kan hjälpa om du tycker att du kört fast och inte kommer vidare. Om du gör det i jobbet på SLU finns professionellt stöd hos Kommunikationsavdelningen.

Läs mer om Kommunikation på SLU: https://internt.slu.se/kommunikation

SLU i sociala medier, exempel:

Ska målet vara så många Likes som möjligt?

Jakob Sunnliden lyfter den intressanta frågan ”Varför ska jag trycka på Like?”

Den ger upphov till en massa följdfrågor som kan vara bra att ställa sig innan man ger sig ut i sociala medier som till exempel Facebook.

Frågeställningen är högst relevant. Varför ska en användare klicka på Like-knappen? Och framförallt – ska det vara en målsättning med vår närvaro i sociala medier att få så många like-tryckningar som möjligt? Och hur ska vi göra för att få så många som möjligt att gilla oss? Ska vi hålla tävlingar där det är ett krav att ”gilla” oss för att få vara med och tävla? Ska vi uppmana alla våra följare, anställda och studenter att få sina kompisar att gå in och gilla vår Facebook-sida?

Eller är tricket att vara relevant, intressant och personlig? Svara på alla kommentarer, rensa bort trollinlägg och uppdatera lagom ofta. På så vis erbjuda besökaren nytta och/eller nöje och därför få en massa delningar av det vi publicerar vilket i förlängningen ger fler följare?

Facebook-statistik för Sverige

.SE släpper lite specialsiffror om användningen av Facebook i Sverige. Där konstateras bland annat att de som använder Facebook gör det ofta. Sällananvändarna är inte så vanliga.

Så högt upp i åldrarna som 36-45 år är det fortfarande 59 procent av alla svenskar över 12 år som använder Facebook minst en gång i veckan eller mer.

Läs mer om rapporten i länken här överst.

Internet i (svindlande) siffror 2011

För den som gillar statistik och siffror: en summering av internet 2011, som svarar på frågor som

  • hur många webbsidor fanns det? (säger ”fanns”, mycket har hänt sen dess . . .)
  • hur många e-postkonton fanns det?
  • hur många internetanvändare fanns det i hela världen och i olika världsdelar?
  • Hur många använde Facebook? Twitter?
  • . . . och mycket mer . . .
En svindlande utveckling uppenbaras för oss som minns hur det såg ut för sisådär 20 år sen. Inte minst betydelsefullt för oss som arbetar med kommunikation: vi måste kunna vårt Internet och de olika kanaler vi kan använda för att nå olika målgrupper – och hur vi gör det på bästa sätt. En utmaning: vi måste acceptera att det är en föränderlig värld.

Videochat i Facebook – nu från Skype

Facebook och Skypes samarbete resulterade i somras i att vi fick video inbyggd i Facebook-chaten. Klicka på den lilla videokameran i chatrutans överkant för att starta (första gången får du installera ett tilläggsprogram).

Nu kommer nästa steg. Om du kopplar ihop ditt Skype-konto med ditt Facebook-konto kan du numera ringa videosamtal till dina Facebook-kompisar direkt från Skype.

Mer på Skypes officiella blogg.