Vad gör folk på webben?

Några av kollegorna var på NUAS kommunikationskonferens och lyssnade där bland annat på Gerry McGovern. Den föreläsningen finns inte publicerad på nätet men här hittade vi en från 2011 där han pratar om sitt favorittema: Manage the tasks, not the content. Grundtanken är att besökarna alltid har ett uppdrag när de kommer till din webbplats – väldigt få surfar runt helt planlöst för att se om de hittar något spännande :-). Fokusera på att hjälpa dina besökare att utföra de uppgifter de kom för att göra så har du kommit en lång väg med din webbplats.

Gerry McGovern — Keynote: Manage the tasks, not the content from Together London on Vimeo.

Gratis onlinekurser i USA

Vinterns buzzword i USA – i alla fall när det gäller högre utbildning – är MOOC eller Massive  Open Online Courses. Succén, i antal studenter, är verkligen också massiv där till exempel det största företaget redan har 2,5 miljoner studenter på 215 olika kurser.

Här skriver Jeff Selingo från The Chronicle of Higher Education om hur fenomenet kommer att förändra de amerikanska universiteten – eller inte.

Söktrafiken till www.slu.se

Universitetets externa webbplats på huvuddomänen slu.se får cirka 55 procent av sin trafik från sökmotorerna. Det är alltså besök där någon har använt en sökmotor och i sökresultatlistan klickat på en sökträff som leder till slu.se. Under de senaste trettio dagarna har såna klick gett upphov till nästan 190 000 besök.

Vad är det då besökarna söker på? Som för de flesta andra webbplatser är det vanligt med sökningar som slu, slu.se och www.slu.se. Det visar att många användare inte har riktigt koll på vad som är vad i sina webbläsare. De skriver i det fält som brukar fungera och om det sen är sökfältet och inte adressfältet de skriver in www.slu.se i gissar jag att de inte är medvetna om att de skulle spara ett klick om de skrev webbadressen i adressfältet istället. Moderna webbläsare som Firefox och Chrome fungerar ju dessutom så att adressfältet dubblerar som sökfält – så där har det mindre betydelse.

Det som är särskilt med slu.se (och gissningsvis flera andra universitet) är att det är otroligt många olika sökningar som ger trafik till webbplatsen. Under 25 januari till 24 februari var det hela 29 844 olika sökbegrepp som gav trafik till slu.se. Som sagt, en hel del på givna favoriter som delar av domännamnet och universitetets förkortning men ”den långa svansen”-sökningar är just lång.

  • På plats 500 hamnar sökningen fredrika mårtensson. Den har lett till 36 besök på webbplatsen. Under dessa besök har besökaren tittat på 2,39 sidor och stannat i 2 minuter och 12 sekunder.
  • På plats 5 000 ligger sökningen lantbrukets husdjur praktik som gett upphov till tre besök som stannat hela 16 minuter och 23 sekunder i snitt men bara tittat på 1,33 sidor.
  • Plats 10 000 innehas av sökningen alnarp schweden som lett till ett enda besök (den 8 februari). Besökaren lämnade webbplatsen direkt.
  • På plats 15 000 hittar vi genetiska trädgården uppsala som gett ett besök som lämnade webbplatsen direkt.
  • Nummer 20 000 är sökningen marina queiroz som gav ett besök, som lämnade direkt.
  • På 25 000:e plats hamnar sökningen slu forskare uppsala ekologi som gett ett besök som innehåller visning av nio sidor och varade i 3 minuter och 28 sekunder.

Det kan tycka som om de flesta av dessa enstaka sökningar inte ger några besökare som stannar men det är bara lite otur med urvalet av några enstaka exempel. Ungefär hälften av dessa besök resulterar i trafik där besökaren stannar och tittar på några sidor. Generellt för vår stickprov här ovan är att de kommer från googleträffar på första eller andra plats i träfflistan.

Vad blir lärdomen?

  1. Ge varje sida en bra rubrik som innehåller relevanta nyckelord. Undvik allmänna fraser som ”Välkommen hit”.
  2. Gå rakt på sak. Använd relevanta ord direkt i början av texten.
  3. Håll sidorna uppdaterade.

 

 

Se framtiden genom Googles glasögon

Google utvecklar ju glasögon för förstärkt verklighet (augmented reality). I dagarna har de släppt en film som visar hur brillorna fungerar – eller känns:

Är det så här det kommer att bli i framtiden? Integrerar vi onlineinformation och funktioner som kamera och videoinspelning med våra andra vardagliga hjälpmedel? I bilen, på fönsterrutan hemma? Kommer alla att gå runt och prata med sina glasögon? Just det senare upplever jag själv som det som talar emot en omedelbar succé. Men det bygger ju å andra sidan på de sociala normer som är aktuella idag. De ändras ju hela tiden, ta bara och jämför hur vi beter oss i allmänna utrymmen idag jämfört med för tjugo år sen – pratar i telefon, videochattar, filmar och fotograferar.

Att få in tekniken i våra befintliga prylar funkar redan – nästa utmaning blir hur vi ska kontrollera dem.Jag bloggade tidigare om en artikel som kritiserar den begränsade fantasin hos de som utvecklar för framtiden: Är framtiden bara bilder under glas?

Jag tror att vi kommer att behöva se (ursäkta ordvitsen) stora genombrott på ögonstyrningens område. Istället för att du behöver prata med dina Google-glasögon känner de av när du tittar på olika saker (kanske någon form av meny) i gränssnittet.Tankestyrning? Det gissar jag ligger längre bort. 🙂

Vad tror du?

/Rickard Wolrath

Google trender

Bland alla de verktyg som Google erbjuder finns Google trender som visar sökvolymer över tid och jämfört med varandra.

Till exempel kan vi titta på antalet sökningar på orden agronom respektive hortonom.

Som resultat får vi en graf som visar, inte helt överraskande, toppar inför sista ansökningsdag. De är väldigt tydliga för agronom men aningen mer svårfunna för hortonom.

Verktyget kan användas för att identifiera sökmönster över tid – något som kan vara en vägledning för när man ska fokusera på vissa saker. Testa gärna dina egna sökord med Google trender. Vill du jämföra flera ord skriver du bara kommatecken mellan dem.

Svenskarna och internet 2012

Så var det dags för den årliga undersökningen Svenskarna och internet 2012.

Internets ökning i räckvidd i antal personer räknat verkar stanna av. 1,2 miljoner (av alla 9 miljoner invånare) använder aldrig eller mycket sällan internet. Förmodligen har vi nått en mättnad säger rapporten, det går inte att öka mer (och Sverige ligger i det absoluta toppskiktet internationellt). En uppgift som kräver eftertanke är att en fjärdedel av personerna i åldern 16-45 år inte känner sig delaktiga i informationssamhället – trots att de har internetuppkoppling.

Det totala användandet räknat i timmar går upp. Ökningen sker främst bland skolbarn där så många som hälften av 9-10-åringarna använder internet från sin smarta telefon. Överlag ser man en fortsatt stark ökning av just användningen av mobila enheter. I ålderskategorin 13-14 år hade 30 procent en smart telefon i fjol – i år är siffran uppe på 90 procent.

En annan trend är multianvändning där användarna till exempel tittar på tv samtidigt som de är uppkopplade mot sociala nätverk.

När det kommer till de ökade möjligheterna till kontroll och övervakning så var det för tolv år sen hela 57 procent av internetanvändarna som angav att de kände oro för detta. 2012 har den siffran sjunkit till 11 procent. 14 procent uppger att de är oroliga för hur företag kan bevaka dem på webben.

Ladda ner och botanisera i rapporten, där finns mycket läs- och tänkvärt.

(Här skrev vi om Svenskarna och internat 2011.)

Ändrade spelregler för sökmotoroptimering

Den 24 april lanserade Google en uppdatering av sin sökalgoritm. (Den här uppdateringen kallas Penguin.) På några sätt verkar den ändra spelreglerna för sökmotoroptimering av webbsidor.

Googles mål med sökalgoritmen är att kunna leverera en så relevant träfflista som möjligt till varje person som söker. Utöver att analysera en mängd omkringliggande faktorer som personens tidigare sökningar, geografiska läge, språk etc har man sökrobotar som letar igenom internet och försöker lista ut vad alla sidor handlar om. Ett sätt för Google att förstå hur olika webbsidor hänger ihop är att följa och värdera länkar. Hittills har det varit en vedertagen sanning bland sökmotoroptimerare att det var mycket viktigt vad som stod i ankartexten (alltså själva det klickbara ordet i en länk). Allra helst skulle ordet matcha innehållet på sidan man länkade till. Detta har fått till följd att de som ville påverka sitt sökresultat såg till att skaffa sig en massa inlänkar med ”rätt” ord klickbart. De som försökte fuska använde länknätverk med mängder av webbplatser som bara innehöll fejkat innehåll och en massa länkar. (Även vissa stora etablerade svenska sökmotorfirmor sysslar med detta.)

I den senaste uppdateringen verkar Google ha nedvärderat – och till och med straffat de som missbrukat – vikten av vilka ord som länken till din sida innehåller. Istället verkar det som om det är viktigare vilken webbplats din inlänk kommer från. Eller förmodligen mer korrekt – i vilken omgivning länken finns. Är sammanhanget relevant?

Vad innebär detta i praktiken? Är det ok att länka ordet här i alla länkar? Nej – för det finns en annan fördel med att ha relevanta nyckelord i den klickbara texten. Varje länk ska ge besökaren som funderar på att klicka på den en rimlig chans att förutse var han eller hon hamnar efter klicket. Vad handlar nästa sida om? Laddas det ned en 48 mb tung PDF?

Hur ska man då tänka om sökmotoroptimering post-Penguin? Mitt förslag är:

  • Gör riktigt bra webbsidor med relevant innehåll. (Som alltid, alltid, alltid varit framgångsfaktor nummer 1!)
  • Se till att alla sidor innehåller både text och bild, gärna ljud eller video också.
  • Länka till annat relevant innehåll med beskrivande länkar. (Exempel; Här kan du fylla i och skicka in en remiss till bilddiagnostiska kliniken. Istället för Här finns remiss till smådjurskliniken.
  • Försök få inlänkar från relevanta webbplatser men var inte så hård på exakt hur de länkar in till dina sidor.

Läs mer här: Penguin Analysis: SEO Isn’t Dead, But You Need to Act Smarter | Microsite Masters

Och från Google själva här: http://googlewebmastercentral.blogspot.se/2012/04/another-step-to-reward-high-quality.html

 

Ny typ av digitala läromedel från Apple – iBooks

Apple introducerar en ny typ av läroböcker, som en e-bok men med interaktiva diagram, 3D-bilder, möjligheter att göra anteckningar och en del annat intressant.

Det är givetvis ett helt koncept som lanseras, alltifrån programmet som skapar iBooks (laddas ned gratis) till försäljnings- och distrubutionskanaler iTunes/iTunesU.

Och som vanligt med Apple är det fråga om en ”walled garden” där iBooks bara funkar på iPad2 med iOS5 – med de nack- och fördelar som detta innebär.