Enzymundersökning av spenatextrakt

Om Karl-Alfred läste på hortonomprogrammet så hade den här laborationen som det här inlägget handlar om säkerligen varit hans favorit! För vi undersökte nämligen enzymet nitratreduktas i Karl-Alfreds favoritväxt, spenat.

Jag som skrev det här inlägget heter David och läser just nu växtbiokemi. Laborationer tycker jag ger en väldigt mycket. Man får använda sina kunskaper och ibland vara lite analytisk för att förstå vad det är som händer och vad resultaten talar om. Det gillar jag! I denna kurs har vi laborationsintroduktioner före varje laboration och genomgångar efteråt. Vi får oerhört mycket hjälp av våra lärare för att verkligen förstå vad det är som vi håller på med. Om jag jämför med mina tidigare studier på ett annat universitet så var det inte alls på samma sätt. Vad det beror på kan jag inte svara på. Jag uppskattar i alla fall den nära kontakten som vi har med lärare väldigt mycket.

Laborationen gick ut på att bestämma den specifika aktiviteten för nitratreduktas i spenat. Den specifika aktiviteten är ett mått på hur effektivt ett enzym är. Enzymet nitratreduktas katalyserar omvandlingen av nitrat till nitrit. För att kunna räkna ut den specifika aktiviteten så behövde vi bestämma enzymets aktivitet och hur mycket protein som fanns i vårt spenatprov. Till vår hjälp så använde vi oss utav en spektrofotometer.

Den här typen av spektrofotometer kallas för en plattläsare och i den stoppar man in en mikrotiterplatta (högra bilden) som läses av. På bara någon sekund så har man fått absorbansen för alla prov!

På nästa bild syns alla våra prover som vi förberedde. Det är ganska lätt att gissa vad det gröna provröret innehåller! Det är en homogeniserad lösning av spenatblad. De andra provrören innehåller en hel radda med reagenter. Men om vi tittar på de översta, stora provrören så har vi först standardlösningar med en känd koncentration av nitrit. Därefter har vi vårat spenatprov som inkuberades med nitrat i tio minuter och även ett som inkuberades utan nitrat. Tillsist har vi ett prov med ett inköpt enzym som är upprenat från växten arabidopsis för att kunna jämföra med. Detta inkuberades också med nitrat. Till proven tillsattes slutligen Sulfanilamid och NED som då bildade ett färgkomplex. Med hjälp av standardlösningarna och absorbansmätningen kunde vi räkna ut koncentrationen av nitrit i spenatprovet och i arabidopsisprovet.

Mängden protein i spenatprovet bestämdes på ett liknande sätt. På bilden ovan syns våra prover på mikrotiterplattan. Den övre raden är proverna för nitritbestämning och den undre för proteinbestämning. Den specifika aktiviteten som är ett mått på enzymaktiviteten per mängd protein kunde slutligen räknas ut för både spenatprovet och för enzymet från arabidopsis.

Laborationens genomförande var roligt och man lärde sig en hel del av den. Man fick även gnugga geniknölarna när resultaten skulle analyseras och tolkas!

Bästa hälsningar
David Nimblad Svensson, hortonomstudent

Vad äter larverna helst?

Hej,
Vi heter Amanda och Erika. Vi läser just nu en masterkurs som heter Insect Chemical Ecology. I den får man en riktig förståelse för hur insekters interaktion med andra insekter och växter ser ut och vad som styr deras kommunikation. Denna vecka fokuserar vi på interaktionen mellan insekter och växter.

Vi fick t ex förbereda en laboration där vi ska undersöka om det är någon skillnad på vad Spodoptera littoralis larver har för matpreferenser beroende på vad de blivit uppfödda på. Våra resultat visade att bomullsflylarver inte gillar majsblad, men de åt både bomull och kål. Det spelade dock ingen roll vad de hade fått äta under sin uppväxt.

En vuxen hona av Bomullsfly, Spodoptera littoralis.


S. littoralis larver uppföda på (fv) bomull, majs resp. kål.


Vi stansade ut i lika stora bitar ur bladen för att mata larverna med.


Bladbitarna placerades två och två i en skål. Sedan placerade vi en larv mellan de båda bladbitarna och kollade vad den ville äta.

Bomullsfly, Spodoptera littoralis, är en skadegörare som de forskar mycket på Institutionen för Växtskyddsbiologi, där de bl.a. vill se hur de kommunicerar med varandra och hur de kan förhindra skador i odlingar.
De fem sista veckorna av denna kurs kommer vi få göra ett individuellt projekt med någon av forskarna på institutionen. Det ser vi alla fram emot!!! 🙂

Med vänliga hälsningar
Amanda ’LoBärry’ Ahlqvist & Erika Stenmark   

Bakning med kastanjemjöl

Hej igen!
Jag tänkte berätta lite om ett projekt vi har hållit på med i vår kurs trädgårdsprodukter och kvalitet. Instruktionerna var att föreslå en ny produkt/nytt koncept utifrån speciella kvalitetsegenskaper hos en trädgårdsprodukt.

Min grupp bestämde sig för att tillverka eget mjöl av kastanjer. Kastanjer är både glutenfria och ett bra allergialternativ till nötbaserat mjöl. Dessutom innehåller kastanjer en hel del nyttigheter. Så vi satte igång med att hacka ner dem till lagom storlek för att sedan kunna torkas. Under framställningen av mjölet fick vi nämligen tillgång till några spännande maskiner, bland annat en frystork.

kastanjebak1 kastanjebak2

Frystorken har funktionen att vakuum bildas i det utrymme där materialet som ska torkas finns. När trycket sjunker kondenseras vattnet och sugs ut ur behållaren. Med den här tekniken skadas inte cellerna av iskristaller eller värme, vilket kan ske i en frys eller ugn.

När kastanjerna väl var torkade skulle de malas! Vilket gjordes i malen såklart. En liten mäng kastanj placeras i en kapsel med en stålkula i och skakas snabbt så att det blir till ett fint pulver.

mal

Sedan återstod endast finalen, bakningen. Vi enades om att scones var det ultimata ändamålet för kastanjemjöl. Spänningen var olidlig i väntan på ugnen.

bakning

scones

Och så HÄR fina blev de! Dessutom blev de ganska goda. Vissa gruppmedlemmar tog det så långt som riktigt gott, men jag väljer att hålla mig till ganska. Men det är definitivt något som kan förbättras med lite fler försök!

Även om det inte var det mest komplicerade av projekt så fick vi en bra introduktion till några vanliga maskiner i labbet, vilket gav mersmak!

Båda mina inlägg har vart om praktiska moment, men större delen av vår studietid utgörs egentligen av föreläsningar och seminarium. Jag hoppas detta ändå har gett en liten uppfattning om vad vi hortonomettor sysslar med just nu!

Tack för mig!  /Emma Johansson Hort16

Vatten, temperatur och päron!

Hejsan!
Jag heter Emma och läser mitt första år på hortonomprogrammet. För tillfället läser vi en kurs som heter trädgårdsprodukter och kvalitet, och vi har även hunnit avverka en kurs i botanik tidigare under hösten. Trädgårdsprodukter och kvalitet är en ganska bred kurs. Kvalitet finns ständigt där som en röd tråd, men kursen berör många av de områden som utgör hortonomutbildningen.

En föreläsning vi har haft nyligen handlade om vatten och temperatur i samband med efterskörd. I Sverige är matsvinn till stor del ett konsumentproblem, men i länder med sämre ekonomi är matsvinnet ofta stort redan innan produkterna når marknaden, på grund av fel användning av vatten och temperatur vid efterskörd. Så detta viktiga ämne fick vi fördjupa oss i!

Dessutom lärde vi oss varför du INTE får förvara din avokado i kylskåpet, hur rätt temperaturer kan göra att du slipper bespruta och vad det egentligen är som gör bananen brun… Lämnar er med dessa fruktansvärt intensiva cliffhangers för att istället berätta lite om en labb vi gjorde i samband med vatten- och temperaturföreläsningen.

Även labben bestod av en hel del olika moment. däribland påvisande av stärkelse. Vid mognad bryts fruktens stärkelse ner till socker. Jod reagerar på stärkelse genom att den blir mörkfärgad, vilket inte sker med sockret. På så sätt kunde vi undersöka diverse frukt och grönts mognadsgrad.

labb1 labb2

 

I ett annat moment kom vi fram till att det här päronet inte är särskilt bra, enligt de handelsnormer som finns för päron…

paron1

…det här däremot, är ett exemplariskt päron.

paron2

Det här var en bråkdel av vad vi hann med under eftermiddagen i labbet! Det var även det enda som blev dokumenterat i bilder. Utom denna egendomliga bild på Tove då förstås.

tove

Eventuella frågor som uppstår hänvisas till dikotyledonorden.

/ Emma Johansson Hort16

Trädgårdsprodukter och kvalitet

Hej!
Harald Helgesson heter jag och läser hortonomprogrammet årskurs 2. Jag tänkte berätta lite om en kurs som vi läste i oktober som heter ”Trädgårdsprodukter och kvalitet”.

Kursen är ganska bred och behandlar ämnen som livsmedelssäkerhet, matsvinn, certifieringssystem, humanfysiologi, bioaktiva ämnen. Precis som kursen heter så är olika typer av trädgårdsprodukter centralt. Föreläsningarna handlade om frech-cut produkter (exempelvis färdigskuren och färdigtvättad salladsmix som kan ätas direkt), kryddväxter, perenner, vedartade växter, frukt och grönt. Vi diskuterade vilka fördelar och användningsområden dessa produkter har men också vilka utmaningar som finns när det kommer till kvalitet och livsmedelssäkerhet.

Två projektarbeten utgjorde en stor del av kursen. Projekt 1 var ett självständigt arbete där man skulle göra en litteraturstudie av en trädgårdsprodukt och vilka kvalitetsaspekter som fanns kopplade till produkten. Jag valde att skriva om torkad frukt. Arbetet handlade om vilka torkningstekniker som finns och vilka risker som finns i produktionen av torkad frukt. Ett problem som jag inte var medveten om tidigare var att om frukten är för dåligt torkad finns risken att svampar som producerar gifter kan få fäste i produkten, så kallade mykotoxiner.

torkad-frukt

Projekt 2 var ett grupparbete där vi skulle komma på ett nytt koncept för en trädgårdsprodukt. Min grupp valde att göra en salladsdressning helt gjord på rester av äpplen, exempelvis äppelskruttar eller presskakor från mustning.

dressing1 dressing2

Överlag tyckte jag att det var en intressant kurs. Man fick en större inblick i vad det är som avgör kvaliteten på en trädgårdsprodukt och hur olika ämnen i frukt och grönt är fördelaktiga för kroppen. Dessutom tyckte jag det självständiga arbetet var givande där man fick öva sig att skriva vetenskapligt.

Tack för mig!

Hälsningar,
Harald Helgesson

Bilder: Hanna Silwer

Traditioner

Vad ska det bli av oss egentligen? Vi är en skara av många unika individer som sökt oss till just hortonomprogrammet, många unika personligheter och många unika framtida aspiranter.

Just hortonom för mig betyder tradition. Att se tillbaka till en tid då samhället var enklare på många sätt och se framåt för att möjliggöra att framtida generationer kan bruka jorden på ett mer hållbart sätt än vad vi gör idag. Jag vill med andra ord göra en skillnad, vara en del av den framtid som jag vill kunna vara stolt över att vara en del av.

Som hortonomstudenter får vi vara med om mycket. Vi får ta del av traditioner och föra dem vidare till nya studenter när deras tid kommer. Vi får forma vår utbildning och driva viktiga frågeställningar som andra universitet eller program inte lyfter fram. Vi får helt enkelt konstant visa framfötterna i en väl behövd bransch.

Traditioner som jag uppskattar och alltid kommer bära med mig är småtting-perioden och plundringsfesten. Dessa traditioner handlar om att skapa kontakter med likasinnade, få vänner för livet och värna om kontakten med äldre och mer erfarna studenter. Kontakterna är värdefulla både för dig själv, din studietid och inför din framtida karriär. Traditionerna är dessutom, utöver värdefulla, extremt roliga och det gör att du som student överlever lite jobbigare dagar (för tro mig, livet som student är inte en dans på rosor alltid…). Traditioner som handlar om att klä träd med godsaker för att sedan samlas runt den och plundra på dess innehåll är inte fy skam för den delen heller…

Så vad ska det bli av oss egentligen? Vi ska förbli unika individer, med unika personligheter och vara unika framtida aspiranter. Men vi ska också vara bevarare av traditionerna som kommer med att studera till hortonom, för vad är framtiden utan traditioner?

plundring

Bifogar en bild från plundringsfesten, tagen av mig.

Kram från hortonom-studenten i årskurs två, Hanna Silwer

Praktikkurs i somras

Hej på er!
Det är jag Amanda igen som vill skriva lite om hur min praktik som jag gjorde under denna sommaren. Denna praktik gjorde jag under en praktikkurs som Hortonom- och Trädgårdsingenjörsstudenter kan välja som valbarkurs. Denna går även att välja under sommaren som jag gjorde i sommar. Jag fick söka upp en praktikplats själv och fick kontakt med en av mina kursares pappas bekant, som heter Stefan. Stefan odlar grönsaker och potatis på Bjärehalvön i Skånes nordvästra del, i staden Grevie. Så från juni fram till augusti i 9 veckor så gjorde jag min praktik där. De arbetsuppgifter som jag fick utföra var bland annat att skära sallat, broccoli, blomkål och även lite vitkål och även skörda potatis och lite krondill till kräftsäsongen.

kalkollage1blomkal

Jag fick även vara med och plantera pluggplantor av sallat och kålväxter med en planteringsmaskin. Bilen nedan visar ett fält med 3-4 veckors plantor av cosmopolitansallat och isbergsallat. Dessa har planterats på en upphöjdbädd med en planteringsmaskin. Man hade en mycket fin utsikt över havet som skymtas i baggrunden på bilden J

havsutsikt

När man sitter där på knäna när det blåser hårda skånska vindar, i lite duggregn dessutom, så får man tid och reflektera och tänka. Inte bara tänka på livet utan även på hur man kan knyta de flesta kurser som vi läst under åren på hortonomprogrammet till det jag sitter och gör på fältet. Det är en så bra erfarenhet att ha med sig!!

kollage2

Jag har även försökt att utnyttja denna tiden till det yttersta och jag har varit frågvis mot min handledare Stefan och har mer erfarenhet än jag hade innan och han har lärt mig mycket som jag aldrig kunnat ersätta med teori!!! Jag har även fått nya vänner som jag fortfarande håller bra kontakt med. Det är två tjejer från Ukraina, Inna och Alexandra, som säsongsjobbade hos Stefan denna sommar. De och de övriga arbetarna har gjort praktikperioden roligare och när det varit som sämst väder har alla ändå varit på bra humör för att tiden ska gå snabbare och för att få en roligare arbetstid helt enkelt!

Med vänliga hälsningar
Amanda ”LoBärry” Ahlqvist

Masterstudier och studiebesök

Hej på er!

amanda

Jag heter Amanda ”LoBärry” Ahlqvist och studerar fjärde året på hortonomprogrammet på SLU Alnarp. Jag har precis börjat med mina masterkurser och läser nu en kurs som heter Environmental issues in crop production. Denna kurs är intressant och handlar främst om hur man kan förbättra jordbruket så att det blir mer miljövänligt och hållbart, men det är mycket självständigt arbete så det gäller att ha disciplin så att man tar för sig saker. Så på denna kursen så tillägnar jag min vakna tid mestadels i Alnarp och i biblioteket där jag lättast kan fokusera.

Vad sitter jag och gör då… jo jag läser vetenskapliga artiklar och litteratur som jag kommer använda till ett individuellt arbete som jag ska skriva. Det kommer att handla om åkerbönor och hur dess upptag av kväve från atmosfären kan bidra till att uppfylla miljömålet att Sverige ska jobba för att få frisk luft fri från växthusgaser. Sedan kommer jag även undersöka med litteratur om denna växten inte gynnar andra miljömål som exempelvis att bidra till en giftfri miljö, om man exempelvis behöver bespruta denna gröda mer för att den har mycket växtskyddsproblem som skadeinsekter eller sjukdomar.

Denna veckan så har vi varit på ett studiebesök. De ställen vi besökte var först Jeppa Olander på Kronoslätt vid Trelleborg och sedan till SBI biogas i Jordberga. Jeppa, som är utbildad Agronom, berättade om sin växtföljd och hur man ska tänka där för att även gynna ekosystemet och tänka på ett mer hållbart sätt. Han använder sig mycket av flowerstrips, blomster remsor, som gynnar naturliga fiender och gynnar pollinatörer. Naturliga fiender är insekter som äter de insekter som skadar växten. Dessa vill man gynna för att inte behöva spruta eller bekämpa lika mycket. Han använde sig främst av honungsört, Phacelia tanacetifolia,(se bilden nedan) som även har visat sig ha bra konkurrenskraft mot ogräsen, i Jeppas odling.

vaxt1 vaxt2

Vi fick även gå ut och titta på fälten. Där kunde man bland annat se råg och vinterärt (se bilden nedan) komma upp ur jorden. Dessa är planterade samtidigt och är en del av hans framåttänkande när det gäller odling och hur man kan samodla växter på åkern. Mycket intressant och inspirerande besök.

fiel rag

Efter Jeppa och Kronoslätt så åkte vi till SBI biogas i Jordberga. Biogasanläggningen ligger på en mark där en gammal sockerfabrik har legat. Vi blev visade runt om hela anläggningen och gick igenom alla stegen i hur man framställer biogas och biogödsel. Även detta besök var intressant.

Med vänliga Hälsningar

Amanda ”LoBärry” Ahlqvist

Min väg till Hortonomprogrammet

Jag tänker här berätta lite om vad min tid hittills har inneburit på Hortonomprogrammet och vad jag gör just nu, under mitt andra år här i Alnarp.

Eric heter jag och är ordförande för hortonområdet detta år, vilket är och har varit väldigt roligt, men framför allt givande. Det har givit en mycket vidare förståelse för SLU som universitet och hur vi kan påverka våra studier genom kårengagemang. Dessutom ger det goda möjligheter att lära känna andra kåraktiva inom ASK, Alnarps Studentkår, från de andra programmen. Jag rekommenderar alltså alla att överväga någon typ av kårengagemang under sin tid här!

Efter att ha börjat läsåret med grundkurs i växtskydd och sedan läst om kvalitet hos trädgårdsprodukter, så har vi för tillfället en grundkurs i företagande. Jag trodde aldrig att jag skulle kunna vara positivt inställd till en kurs i företagande, men jag är faktiskt oväntat entusiastisk! Det är liksom ganska intressant att ändå få lite koll på hur det fungerar ekonomiskt och socialt inom olika organisationer och företag.

När man som hortonomstudent inte pluggar till nästkommande tentamen, så får man unna sig riktigt långa promenader i den fantastiska Alnarpsparken! Denna miljö och resurs är näst intill 90 % av anledningen till att jag började kika på Alnarp och SLU som universitet. Det finns så mycket att titta på, både träd, buskar, perenner och annueller, så att man nästa går vilse varje gång man ger sig ut här!

För min del började det hela en kall och snörik, men solig februaridag 2007, när jag och en kamrat begav oss från Småland för att beskåda den beryktade trädgårdsträdkryparen i Alnarp!

tradkrypare
Trädgårdsträdkryparen bakom slottet i februari 2007! Kan det finnas någon fågel med ett mer hortonomklingande namn?!

Hur som helst, så kunde jag då nog knappt ana att jag 10 år senare skulle sitta på en utbildning här och fortfarande springa runt med kikaren i högsta hugg! Men man började succesivt finna ett intresse för växter och huvudsakligen för odlade sådana. Länge satt jag och tänkte läsa till landskapsarkitekt, men med tiden kände jag en större dragning mot växternas inre egenskaper. När väl en vän började på hortonomprogrammet och förklarade vad det innebar, så var valet självklart. Nu sitter jag här och skulle nog inte kunnat finna en bättre utbildning och jag är på helt rätt plats!

Landskapslaboratoriet, väster om järnvägen, är i nuläget en av de platser där jag helst vandrar runt!

landskapslabb

Perennsortimentet brukar också ge bra utdelning när man vill hitta nya växter att läsa in sig på!

perennsort

Mvh
Eric Sandelin

Visning av Biotronen!

Efter många om och men har det äntligen blivit av med visning av den nya Biotronen här i Alnarp! Bygget har pågått under större tiden av mitt första år här och det har varit med spänning som man följt bygget från Navet vid luncherna.

kikar-in

Här är ett gäng alnarpare som med stor nyfikenhet kikar in i en av konstljuskammarna. Just denna kammare var försedd med LED-amatur med vilken man kan styra vilka våglängder som avges! Vi tyckte alla att det var udda att komma ut och se allt i en nyans av grönt.

lila

Här kan ni se hur det ser ut inuti. Konstljuskammarna används för att kunna kontrollera odlingsförhållanden som ljus, temperatur och luftfuktighet. Noggrannhet är av yttersta vikt för att säkerställa att man kan återkomma och upprepa sina försök vid senare tillfällen.

dagljus

Vi fick också kika på dagljuskammarna och fick förklarat hur dessa fungerar med filtersystem och säkerhetsrutinerna som gäller vid arbete med växtmaterial.

bio

Såhär ser det ut från parkeringen och man förstår att det är en byggnad som det har investerats i!

Besöket var lyckat och det kommer vara spännande att få följa byggnadens utveckling och vad som kommer att göras här. Jag tackar så hemskt mycket för denna möjlighet!

Mvh Eric ’Toppmurklan’ Sandelin

http://www.slu.se/fakulteter/ltv/resurser1/biotronen/om-biotronen/