Vem har störst avkomma i Sverige?

Av Dag Lindgren, professor emeritus i skogsgenetik vid SLU, Umeå

Tallen W4009 förefaller vara den individ i Sverige som fått störst avkomma. Det verkar nu finnas cirka tio miljoner avkommor till W4009 i de svenska skogarna. W4009 förefaller vara den reproduktivast framgångsrikaste individen i Sverige genom tiderna.

Reproduktiv framgång (antal avkommor) är fundamentalt för biologi, ekologi, evolution och biodiversitet. Det är därför lite förvånande att det inte verkar finnas skattningar om rekordet för reproduktiv framgång. Här nomineras Sveriges reproduktivt framgångsrikaste individ någonsin. Det är tallen W4009. Jag har rådfrågat ett antal ekologer, biologer och ”frågelådor”, men ingen har föreslagit en art eller individ med större barnaskaror. Viktigt är förstås definitioner.

(foto: Erik Stefansson).

(foto: Erik Stefansson).

Fotografiet visar W4009, som trädet såg ut när det valdes ut av Erik Stefansson 1947 (foto: Erik Stefansson). Trädet växte på lat 61 och 400 möh. Det upptäcktes från en väg vid genomresa, inte vid inventering i skogen.

W4009 är den skogsträdsklon, som använts mest. Tallen W 4009 har uppympats sedan början av femtiotalet och har funnits i 17 skogsfröplantager. Fröplantage är en anläggning för att förse skogsbruket med utsäde. Där klonas utvalda träd med ympning, det har funnits något tusental kopior av W4009 som producerat frö i plantager. Fröet från några av plantagerna med W 4009 används fortfarande för insådd i plantskolor.

Beräkning: Det är omöjligt att göra en exakt beräkning. Men storleksordningen kan skattas. Sverige planterar årligen drygt hundra miljoner tallplantor, det finns bra statistik på hur många tallplantor som försäljs (levereras) och nästan alla dessa planteras i skogen. Säg att en sjättedel planteras i den del av Sverige där W4009 avkommor ingår i nästan alla de plantpartier från plantager som utplanterats under säg 40 år. Säg att 75% av planterade plantor (kulturplantor) härrör från plantagefrö under perioden. (1975 skattades fröplantedelen till 60% och 2010 till 85%, men andelen är nog högre i det aktuella området.) Säg att 50% av de levererade plantorna blir 1.3 m höga träd i skogen (definitionsmässigt blir en planta ett träd när den uppnår 1.3 m). Säg att fem procent av fröplantageplantorna har W4009 som förälderA.

Storlek på avkomman till W4009 = hundra miljoner (plant/år)*1/6 (del i Sverige)*40 (år plantering) *0.75 (andel plantagefrö) *0.5 (överlevande plantor)*0.05 del av W4009A = 12.5 miljoner träd. Eftersom beräkningen inte är exakt, så kan den rundas av. W4009 är förälder till storleksordningen tio miljoner träd.

Svenskt rekord i flera grenar. Avkommor till W4009 planteras fortfarande idag, men omfattningen har minskat. Om man räknar kumulerat antal plantor som planterats i skogen blir nog rekordantalet dubbelt så stort. Men nära hälften av dem har nog försvunnit idag, så antalet nu levande avkommor blir ca 12 miljoner. Jag förmodar att avgångarna framöver blir större än ökningen genom ny plantering så det blir det högsta antalet någonsin. Men ett barn till ett träd bör också blivit ett träd för att räknas och övergången från planta till träd inträffar definitionsmässigt vid höjden 1.3 meter. Jag har antagit att hälften av levererade plantor når trädhöjd. Avgångarna sker mycket långsammare efter att plantorna nått trädhöjd än före, och det tar tid att växa från planta till trädhöjd. Maximum för idag levande träd inträffar mycket senare än för levande plantor. Gissningsvis nås maximum om något decennium. Beräkningen avser det kumulerade antalet träd som har W4009 som förälder, det är vad jag tycker är mest relevant och det tar decennier innan det beräknade värdet uppnås. Kanske ändå mer relevant vore antalet träd som nått fertil ålder. Avgången är vanligen låg mellan 1.3 m och säg 5 m, när tallar möjligen kan sägas nå fertil ålder, så antalet avkommor blir nog inte mycket lägre. W4009 förblir rekordinnehavare även om bara avkomma som själv får avkomma räknas, tillräckligt många avkommor kommer att få avkomma i skogen även i en framtid med lika mycket skogskultur som idag. Visserligen reduceras icke kulturplantor, men långt ifrån fullständigt. W4009 får säkert mer än tusen gånger större avkomma i skogen än någon icke klonad tall och är således reproduktivt framgångsrik i jämförelse med andra tallar oberoende av hur antalet avkommor mäts. Avkommans vikt kan vägas in vid bedömningen av reproduktiv framgång, det säger ju något om den ekologiska betydelsen. Avkomman till W4009 vid skörd eller död väger sammantaget några miljoner ton. W4009 förefaller vara rekordhållare för avkommans vikt.

Osäkerheter. Det går att diskutera antagandena 40 år och en sjättedel av planteringarna. Det är ”hoftningar” av ”effektiva” något så när jämna siffror. Fyrtio år är kanske i underkant och en sjättedel i överkant. Det skulle kunna vara en annan tallklon som är Sveriges mest reproduktiva individ. Fem kloner finns i två tredjedelar så många plantager som W4009. T ex ovanligt bra frösättning skulle kunna kompensera för lägre förekomst. Det ter sig dock inte särskilt troligt att någon annan klon har rekordet, och ännu mindre troligt att rekordet då skulle vara nämnvärt större. Rekordhållaren och rekordet skulle kunna fastställas med större säkerhet genom att skatta klonernas föräldraandel för ett stickprov av säg tio tusen tallar. Om bara ett relevant område undersöks räcker det med färre. Detta är tekniskt möjligt idag, men betraktas troligen som för resurskrävande. Det kanske finns andra domesticerade individer, där kloning hjälper en förälder att få många miljoner avkommor? Om W4009 slår ett rekord, så är det tack vare domesticeringen, det är inget rekord i naturen. Jag är osäker på vad alla små insekter och havsorganismer och andra organismer har för sig, och metoder för uppförökning av andra domesticerade arter kanske också ger mycket stora avkommor. Livet är mycket mångformigt och variationsrikt. Möjligen missar jag något. Risken för detta är större för arter där individerna är fysiskt små.

All time high”. Att en viss tall blivit så reproduktivt framgångsrik beror på att Sverige började anlägga fröplantager i industriell utformning och omfattning 1949, när W4009 blivit tillgänglig, och W4009 låg i framkant under mycket lång tid. Tallfröplantager med goda skördar kom igång relativt snabbt. Fröplantager för skogsbruket fanns inte tidigare och är en förutsättning för stor avkomma, därför finns ingen tall med tillnärmelsevis lika stor avkomma tidigare i historien. De fröplantager som anläggs nu är avsedda att betjäna mindre områden och plantagernas produktiva livstid förutses vara kortare. När en fröplantage anläggs finns nu många fler kandidater än förr och rangordningen mellan kandidaterna ändras oftare. Grankloner ger också stora avkommor, men en mindre andel av granplantorna har kommit från fröplantager och förutsättningarna för att få stora avkommor är nu sämre. Därför tror jag W4009 kommer att förbli Sveriges reproduktivt framgångsrikaste individ även vid framtida utvärderingar.

Världsrekord eller bara svenskt rekord? Tallindivider (kloner) med avkommor i samma storleksordning eller förmodligen något större jämfört med W4009 finns i några andra länder. En kandidat till nordiskt rekord finns i Finland och en kandidat till världsrekord i USA. Det kan finnas arter från andra släkten än tall i andra länder, som har bättre förutsättningar att få stor avkomma.

Orsaken till att klonen ofta valdes är att den en rad med ympar av W4009 såg skogligt bra ut på en försöksstation och att den betedde sig bra som plantageträd. Det är intressant att notera, att när man så småningom – långt efter beslutet att välja W4009 till många plantager – utvärderade hur avkommorna utvecklades i försök, så fick W4009 en hög placering för avelsvärde för skogligt viktiga egenskaper. Klontest har nu blivit ett viktigt verktyg i den långsiktiga skogsträdsförädlingen, även om en mycket liten del av dagens skogsplanteringar görs med klonade plantor. Detta tidiga ”klontest” styrker värdet av klontest i skogsträdsförädlingen.

Uppmaning till läsarna att framföra kandidater av andra arter som kan vara Sveriges reproduktiv framgångsrikaste individ: Är verkligen W4009 den reproduktivt framgångsrikaste individen i Sverige? Är det någon som känner till ett relevant exempel på större reproduktiv framgång? I första hand inom ramen för min definition, men andra rimliga definitioner kanske kan ge en annan rekordhållare? Kommer inget fram i kommentarerna blir rekordet av W4009 säkrare.

Hur stor andel av tallarna i Sveriges skogar? Det finns 89 miljarder träd i Sverige. Femton miljarder av dessa är tallarB. Mindre än en promille av tallarna och drygt en tiotusendel av alla träd kommer att ha W4009 som förälder när den levande avkomman når maximum. I några regioner kan avkomma från W4009 uppgå till någon procent av tallarna. Eftersom träd har två föräldrar är W4009s genbidrag hälften så stort som dess avkomma.

Definition: Det måste diskuteras vad reproduktiv framgång och avkommans storlek egentligen är när man bedömer om W4009 verkligen är Sveriges reproduktivt framgångsrikaste individ, det är långtifrån klart eller väldefinierat. Asexuell förökning räknas inte som avkomma. Avkommeindividerna skall vara genetiskt unika för att räknas. Annars finns det ett ofantligt antal encelliga arter, som det finns gigantiska antal kopior av. Asexuell förökning till stora antal gäller även för t ex potatis och maskros. Totala antalet ättlingar i nedstigande led godkänns inte (t ex tycks sju miljarder människor alla härstamma från samma urmoder) utan bara antalet barn. Däremot accepteras kloning av föräldraindividerna (om den skett relativt nyligen, bl a eftersom även inom en klon uppkommer olikheter, som blir allt större med tiden). Reproduktiv framgång bör egentligen ses som något relativt, hur framgångsrik en individ är jämfört med andra i att föra sina gener vidare genom stor avkomma och inte mätas i avkommans storlek. Individer kan producera många ägg liksom träd kan producera många frön, men denna potentiella avkomma brukar inte räknas som avkomma. Individer vara förälder till många småttingar, dödligheten är ofta mycket stor i början. I begreppet reproduktiv framgång kan läggas förmåga att ge avkomma som växer upp. Man kan också lägga praktiska synpunkter på det, för de flesta arter är det ogörligt att följa avkommorna länge, men i skogen låter det sig göra. Men det blir oöverskådligt och också osäkert att sas se mycket långt fram i tiden. I skogen läggs gränsen 1.3 meter höjd för att kallas träd, annars är det bara en planta. Det verkar logiskt att mäta reproduktiv framgång och storleken av avkomman för träd i antal avkommor som blir träd. Även om det skulle göras troligt att individer andra arter kan ge större avkomma, så kan detta förmodligen inte knytas till en väl identifierad, dokumenterad och fotograferad individ.

Tackord: Forskare på Skogforsk har sammanställt en del uppgifter och bidragit till resonemangen. En finsk kollega fäste min uppmärksamhet på en liknande framgångsrik tall i Finland. Skogstaxeringen har givit några uppgifter. Jag har konsulterat några kvalificerade bedömare om det fanns andra kandidater, jag tackar för deras ansträngningar.

 

Noter (för att avlasta texten):

A Jag uppskattar att W4009s bidrag till fröplantageskördarna är 5% för de plantager där W4009 ingår. En typisk fröplantage av de W4009 ingår i har fyrtio kloner i lika andelar. Bidrar alla kloner lika mycket till avkomman och om inga fäder finns utanför fröplantagen får en genomsnittlig klon bidraget 5%, hälften som mor och hälften som far. Men en del fäder finns utanför fröplantagen. I en ung plantage kommer huvuddelen av pollenet utifrån, och även i en mogen plantage finns en väsentlig del av fäderna utanför plantagen. I en undersökning av fröproduktionen per klon i en plantage, så låg W4009 obetydligt över medelvärdet. W4009 ansågs vara ett bra plantageträd när man fattade beslut att låta det ingå i plantagerna, och i kriterierna ingår kottsättning. W4009 har ett bra avelsvärde och kan i några plantager förekomma i högre andel och kan i senare delen av plantagens livstid förstärkts med särplockning, och därför ha något högre frekvens. Jag räknar därför med fem procent trots inkorsningen.

B Enligt skogstaxeringen (Per Nilsson personlig meddelande) finns det 15 miljarder tallar högre än 1.3 m i Sverige och 32 miljarder högre än 0.1 m. Härutöver finns tallar på andra ”ägoslag” än skogsmark, men det är nog försumbart få. Jag antar att en sjättedel (2.5 miljarder) finns i de områden där fröplantagerna med W4009 fått avsättning. Eftersom W4009 var så uppmärksammad så tidigt och bra under så lång tid förmodar jag att den spreds över ett något vidare område än en typisk klon. Dödligheten mellan 1.3 m och ”fertil ålder” kan nog antas vara måttlig, alla individer behöver ju inte vara fertila bara för att de nått fertil ålder.

Pangat på intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

 

This entry was posted in Okategoriserade. Bookmark the permalink.

Comments are closed.