Setting up a laboratory in the Galapagos, part 8

Institutionen för Biomedicin och Veterinär Folkhälsovetenskap, BVF, ska för SLU:s räkning fortsättningsvis bidra till att bygga upp ett laboratorium för analys av vävnadsförändringar på Charles Darwin Research Station, Galapagos, Ecuador. Syftet är att kunna följa påverkan av miljöföroreningar på vilda djur.

Charles Darwin Research Station, Galapagos. Foto: Beate Hillmann, SLU.

Charles Darwin Research Station, Galapagos.

Charles Darwin Research Station ligger i utkanten av staden Puerto Ayora, med cirka 15000 invånare, på ön Santa Cruz, Galapagos. Foto: Beate Hillmann, SLU.

Av Beate Hillmann

Reflektioner inför nästa resa till Galapagos

Jag lämnade Charles Darwin Research Station (CDRS) i januari 2012 med blandade känslor. Målet som jag hade då, att donera utrustningen dit, träna personalen på plats i histologi och se till att forskarna kunde jobba självständigt med analyserna, lyckades jag med.

Det som gjorde mig besviken var, att själva labbrummet där labbutrustningen placerades inte var i det skick att personalen och forskarna från alla världsdelar kan använda det material som donerats. Kemikalier och färgburkar skapade en så dålig luft i rummet att man knappt vågade andas in på grund av rädslan att bli sjuk. Det var helt enkelt för farligt att andas i labbrummet.

Bordsdragskåpet var en sorts ”bur” med öppet nät utan (!) drag, där det låg ägg från geckoödla. Formalinfixerat material fick snittas till på en vanlig arbetsbänk. Allt detta skrämde mig och jag beslöt mig för att skriva om missförhållandena till centrets direktör Swen Lorenz och föreslog samtidigt några åtgärdsförslag.

Svaret kom omedelbart: en inbjudan till CDRS, för att hjälpa till med att bygga upp ett säkert och funktionellt laboratorium!

Ett mycket enkelt bordsdragskåp, utan drag (!). Foto: Beate Hillmann, SLU.

Ett mycket enkelt bordsdragskåp, utan drag (!).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ett mycket enkelt bordsdragskåp, utan drag (!), men där geckoägg syns som vita små prickar till vänster i skåpet. Foto: Beate Hillmann, SLU.

Stödpengar kom från SLU:s rektor och flera avdelningar på SLU har bidragit med begagnad basutrustning. En donationssändning kunde skickas till Quito och jag fick stöd från institutionen för Biomedicin och Veterinär Folkhälsovetenskap för att resa till Galapagos. Jag har jobbat hela sommaren för att spara så många av mina semesterdagar som möjligt, och tar nu ytterligare tjänstledighet utan lön. Charles Darwin Foundation har även lovat att bidra med ekonomiskt stöd och nu står jag inför nästa resa dit.

På plats finns bland annat doktorand Isabel Haro som ser mycket fram emot att träffa mig igen. Hon är den första doktorand som använde den donerade utrustningen för att kunna upptäcka förändringar i fiskgonader och göra en åldersbestämning av fiskar. Mitt mål är nu är också att skapa den första samarbetskontakten mellan SLU och CDRS. Jag planerar till exempel att hjälpa en student i husdjursvetenskap att göra sitt examensarbete på CDRS på Galapagos. Från och med 15 oktober till och med 15 december kommer jag att jobba på CDRS och samtidigt vara inskriven som volontär.

Isabel Haro gör rent mikrotomen som donerats av BVF på SLU. Foto: Beate Hillmann.

Isabel Haro gör rent mikrotomen som donerats av BVF på SLU.

 

 

 

 

 

 

 

 

Isabel Haro gör rent mikrotomen, som donerats av BVF på SLU, efter snittningen. Foto: Beate Hillmann, SLU.

Sedan jag lämnade Galapagos förra gången har det hänt något mycket sorgligt: Lonesome George, den sista jättesköldpaddan av en underart, från ön Pinta, dog i juni. Han befann sig i Galapagos Nationalpark, i anslutning till CDRS och jag besökte honom lite då och då när jag jobbade på CDRS i november 2011 till januari 2012.

Lonesome George i januari 2012. Han blev ca 100 år gammal. Foto: Beate Hillmann, SLU.

Lonesome George i januari 2012.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lonesome George i januari 2012. Han blev ca 100 år gammal. Foto: Beate Hillmann, SLU.

Det finns planer att stoppa upp honom och placera honom i ett av visningsrummen i Nationalparken, som många turister dagligen besöker– som ett monument för utrotningshotade arter på jorden.

Hälsningar från
Beate Hillmann

About Ann-Katrin Hallin

Fackredaktör / Science Editor
This entry was posted in galapagos, international, miljö. Bookmark the permalink.

Comments are closed.