Setting up a laboratory in the Galapagos, part 10

Av Beate Hillmann, SLU

Laboratoriekaoset före upprensning.

Laboratoriekaoset före upprensning.

Som jag berättade i mitt förra blogginlägg fanns en hel del att göra för att få vävnadslabbet på Charles Darwin Research Stationen (CDRS) användbart. Första tanken när jag mötte kaoset i laboratoriet var hur det kunde vara möjligt att labbet hamnat i den här situationen?

Det visade sig att bero på en brist i kontinuitet och kunnighet. Personalen byttes hela tiden på CDRS och det saknades struktur och kunskap i labbledningen. Det var först med nya medarbetare och vetenskapliga frågeställningar/projekt, som CDRS började förstå värdet av det befintliga laboratorierummet, om det bara hade förutsättningarna att kunna användas och jobbas i.

Ulf Hardter och Pelayo Salinas de León.

Under några möten presenterade jag mina förslag ”Proposal for the CDRS how to design different basic laboratories” och ”How to get a functional and safe laboratory” för cheferna Swen Lorenz, Ulf Hardter och Pelayo Salinas de León. Nu ville de med min hjälp och SLU:s stöd ändra situationen. Jag fick en volontär, ibland två,  till hjälp för att skapa en bra arbetsmiljö.

 

Disk av utrustningen.

Disk av utrustningen.

 

Var börja? En av plastlådorna från SLU fick fungera som diskbalja. Alla glasvarorna diskades. Kemikalierester, avfall, gamla prover, och kemikalierna kollades genom. De kemikalier som sparades skrevs in i kemikaliepärmen och kemikalierna transporterades till ett förråd. Allt behandlades med ett svampdödande medel eftersom mögel hade angripit hela labbet.

 

Ordning bland prylarna.

Ordning bland prylarna.

Geckoavförningen togs bort, och täta förslutbara lådor beställdes i Quito och fraktades till Galapagos. Detta för att kunna förvara förbruksmaterial utan att geckoödlorna kliver in bland laboratoriematerialet.

 

 

Geckofria skåp.

Geckofria skåp.

Informationsskyltar skrevs, hantverkare anlitades för att bygga om väggskåpen att även de bli ”geckofri-zon”. Skåpen förseglades på baksidan och även på framsidan byggdes en trälist, så att geckoödlorna hindras komma in och leva bland mikrotomknivar, färgställningar, täckglas och objektglas.

 

Nybyggt dragskåp i plexiglas.

I donationssändningen fanns plexiglasdelar som snittades till på SLU (tusen tack Calle i Ekologihuset!) och ett plexiglaslim, så att jag kunde limma ihop ett enkelt dragskåp. Det gamla ”dragskåpet” placerades om. Det nya, enkla dragskåpet placerades i Marinbiologi huset, BIOMAR. Det ska framöver användas vid snittning och fixering av vävnadsmaterial i formalin.

 

Instruktioner och första hjälpen på plats.

Instruktioner och första hjälpen på plats.

”Instruction  Manuals”-, ”Chemicals”- och ”Histology”- pärm sattes på plats. Första hjälpen hörnet skapades i labbet. Nu var den donerade basutrustningen och informationsmaterial på plats. Efter fem intensiva veckors arbete kunde vi börja använda labbet.

 

Eosin tillverkat.

Eosin tillverkat.

Eosin för infärgning av vävnader gjordes efter recept på labbet vid Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap (BVF) på SLU, och med hjälp av den donerade utrustningen (magnetrörare, magnetstavar, m.m.). Min kollegas (Agneta Boström, Biomedicinsk anaytiker, BMA, på BVF) gamla mikrotom kommer att användas flitigt.

 

Veterinären Carolina Garcia fick hjälp att bädda in sina första formalinfixerade prover. Doktorand Isabel Haro kunde färga sina snitt med det nya Eosinet. Medarbetaren Jenifer Suarez bäddade och snittade sina första algprover.

Carolina Garcia i färd med att bädda in sina prover.

Carolina Garcia i färd med att bädda in sina prover.

Isabel Haro och Jenifer Jenifer Suarez arbetar i labbet.

Isabel Haro och Jenifer Jenifer Suarez arbetar i labbet.

Nu är laboratoriet i ordning!

Nu är laboratoriet i ordning!

 

Labbet känns fräscht, rent och i skick att kunna användas. Nu gäller det att informera forskare, studenter, volontärer om vilka möjligheter till studier som labbet ger och skapa möjligheter att samarbeta.

Med vänliga hälsningar

Beate Hillmann

About Ann-Katrin Hallin

Fackredaktör / Science Editor
This entry was posted in galapagos, international, miljö. Bookmark the permalink.

Comments are closed.