Räkor i olika nyanser av rött

Räkor i olika nyanser av rött. Illustration: Illustrated Foods.

Räkor i olika nyanser av rött. Illustration: Illustrated Foods.

 

WWF gick nyligen ut i sin fiskeguide och gav rött ljus för nordhavsräkan överallt utom i Barents hav. Motivet bakom är enligt WWF ”i första hand dåliga beståndsuppskattningar, risk för överfiske, dumpning av små räkor i havet, otydlig förvaltning och kontroll”.

WWF framhåller att de vill se skärpt kontroll av det olagliga utkastet av småräkor, något som varit förbjudet sedan år 2009.

”Att kasta tillbaka småräka för att höja värdet på fångsten förbjöds i Västerhavet 2009, men kontrollen av den olagliga aktiviteten har inte skärpts tillräckligt.”

Gensvaret på WWF:s konsumentråd om räkan har varit stort i media och ett antal inlägg debatten har gjorts (bl.a. av Stefan Edman,  Fiskebranschens Riksförbund, lokalpolitiker och ledarskribenter, t.ex. Helsingborgs dagblad och Aftonbladet).

Vad säger det vetenskapliga underlaget i frågan?

Mats Ulmestrand som är forskare och arbetar med beståndsutveckling på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, är inte överens med WWF om räkans status i våra vatten. Mats ingår i Internationella Havsforskningsrådet, ICES, som jobbar för ett hållbart fiske i Nordatlanten. Rådet ger varje år rekommendationer till EU-kommissionen om hur mycket vi kan fiska av olika arter, som t.ex. räkor. Enligt honom är det sant att räkbeståndet har minskat genom åren, men inte att det nu har nått några katastrofnivåer. I Skärgårdsbryggan säger han:

”– Att rödlista räkan med motivering att bestånden är osäkra och överfiskade är ingen korrekt bedömning, säger Mats Ulmestrand. Vi har bättre underlag att göra beståndsuppskattning på räkor än på många andra arter. Vi samarbetar med samtliga länder här uppe i norr och har en bra samlad bild av räkans situation. Det är riktigt att räkan idag är på en ganska låg nivå i volym, det är därför kvoterna också är låga. Tillgången på räka varierar och kan ändra sig snabbt på några år. Vi kommer att rekommendera en liten nedgång i fiske för nästa period som en försiktighetsåtgärd.”

Olyckligtvis har begreppet rödlistad kommit att användas på ett felaktigt sätt i debatten (se mer om det längre ned på sidan).

Havs- och vattenmyndigheten delar inte heller WWF:s bedömning utan anser att räkfisket kan fortsätta.

” – Vi anser att det finns ett utrymme för fortsatt räkfiske i Västerhavet. Vi grundar den bedömningen på vetenskaplig rådgivning från Internationella havsforskningsrådet säger Björn Risinger, generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten” i ett pressmeddelande.

Havs-och vattenmyndigheten har fört en dialog med yrkesfisket för att minska utkastet av små räkor.

”– I höstas beslutade vi också – då vi bedömde att detta fortfarande pågick – att bromsa fisket av räkor för att låta cirka 20 procent av den tilldelade svenska kvoten vara kvar i havet, förklarar Björn Risinger.”

Vad behöver göras för att förbättra förvaltningen av västkusträkan?

WWF, forskare, myndigheter och yrkesfiskare är alla överens om att det olagliga utkastet bör upphöra och att bättre och mer selektiva fiskeredskap bör utvecklas. Enligt Yngve Björkman, Sveriges Fiskares Riksförbund, har den utvecklingen redan inletts.

”De flesta svenska fiskebåtarna har sedan en längre tid ökat maskstorleken i sina fiskredskap från 35 mm till 47 mm för att minska andelen småräkor och reducera utkasten (småräkor som kastas), Redskapsutveckling mot mer selektiva fiskredskap för räkfisket drivs av utvecklingscentret Fiskareföreningen Norden, Smögen. Göteborgs Fiskauktion har dessutom startat arbetet med MSC-certifiering, under 2013.”

Att KRAV- och MSC-certifiering räkfisket i Bohuslän är på gång bekräftas bl.a. av Svensk Fisk.

Mer selektiva redskap, som släpper ut de små räkorna, ska bl.a. utvecklas i ett projekt där yrkesfiskare, SLU och nu även WWF är med.

”– Det är ett känt faktum att utkasten i fisket måste upphöra. I samarbete med SLU och WWF startar vi försök med en räktrålare för att få våra försök vetenskapligt säkrade. Vi ska pröva selektiva metoder för att se om läget förbättras, säger Jan Norlenius, styrelseledamot i Sveriges Fiskares Riksförbud i ett pressmeddelande.”

Det här med att det är skillnad på ”rött ljus” och ”rödlistad”

Att en art får rött ljus i WWF:s Fiskguide är inte samma sak som att den blir rödlistad av Artdatabanken. Olyckligtvis sker en sammanblandning av orden i medierna.

Artdatabanken förklarar skillnaden:

”I den nationella rödlistan som Artdatabanken tar fram bedöms risken för att en art kommer att dö ut beroende på populationsförändringar, medan WWF:s rött ljus är en rådgivande konsumentupplysning som baserar sig på flera faktorer som kan orsaka ekologiska konsekvenser, utöver riktat fiske.”

Arbetet pågår just nu för fullt med att ta fram en uppdaterad rödlista till våren 2015. Eftersom frågan aktualiserats i debatten har Artdatabanken kommenterat rödlisteläget för nordhavsräkan:

”Eftersom vi är mitt i bedömningsprocessen är det för tidigt för att uttala sig om huruvida arten kommer att bli rödlistad eller inte. Men, tillgängliga data publicerade av Internationella havsforskningsrådet (ICES) pekar på att beståndet av nordhavsräka i Skagerrak har minskat kraftigt sedan 2006. Minskningen är oroande och det är tydligt att förvaltningen hittills inte har kunnat häva nedgången.”

Det ska bli spännande att följa nyanserna i räkfiskefrågan framöver.

Kontaktpersoner:

Mats Ulmestrand (beståndsuppskattningar)

Charlott Stenberg (Rödlistan)

About Ann-Katrin Hallin

Fackredaktör / Science Editor
This entry was posted in fiske, miljö, naturvård. Bookmark the permalink.

2 Responses to Räkor i olika nyanser av rött

  1. Tack för en föredömlig genomgång av ”räkfrågan”. Mycket klargörande, i all sin enkelhet. Jag har länkat till den i vår nyhet på havet.nu (http://www.havet.nu/?d=190&id=42395).