Noterat: Humle och kon som klimatbov

Av Daniel Lundberg, redaktör, Forskarbloggen

I nummer 3/2008 av Forskning och framsteg rapporterar SLU:s Clas Tollin, Institutionen för ekonomi (agrarhistoria), Uppsala tillsammans med Else-Marie Karlsson Strese, Nordiska museet om deras kartläggande forskning kring humle i artikeln Humle finns i öl av "fel" skäl. Växten användes främst för sina konserverande egenskaper i öl, en basvara i det gamla bondesamhället, men man tillverkade även rep av humlefibrerna. Att humle ansågs vara en utomordentligt viktig växt förstår man då det är den enda växt som har varit lagstadgad att odla. Den första lagtexten om humleodlingar återfinns i Kristoffer av Bayerns landslag från 1442, en omarbetad version av Magnus Erikssons landslag, och beskriver att varje bonde var tvungen att ha 40 stänger humle.

En längre intervju med Clas Tollin kommer att publiceras här på Forskarbloggen vid ett senare tillfälle. Tills dess kan ni läsa in er på hemsidan för Nordiska museets humlegenbank, vars odlingar återfinns på Julita gård i Södermanland.

På lantbrukets affärstidning ATL:s hemsida kommenterar SLU:s Anders Herlin, Lantbrukets byggnadsteknik,Alnarp att man knappast kan jämföra den miljöpåverkan boskap har med den som transporter orsakar. Anledningen till kommentaren är den rapport från Förenta nationernas Food and Agricultural Organization (FAO) [nov. 2006],som hävdar att en bil ger ungefär lika stora utsläpp som en bil. Den stora skillnaden är den nyttoeffekt som en ko ger jämfört med en bil och en direkt jämförelse blir således svår att göra. Jämförelseproblemet finns även när man väger koldioxidutsläpp från köttproduktion mot grönsaksodling, i alla fall om man väger in stabil markanvändning för betesmark. Hela tidningsartikeln återfinns här. (artikeln publicerad 24 april, 2007)

Pingat på Intressant

Läs även andra bloggares åsikter om ,

This entry was posted in Daniel Lundberg, jordbruk, klimat, miljö, SLU, trädgård. Bookmark the permalink.

2 Responses to Noterat: Humle och kon som klimatbov

  1. En kommentar angående kossorna – nyligen publicerades en studie i Environmental Science & Technology där författarna gjorde en undersökning av vad som spelade störst roll för hushållens växthusgasutsläpp: vad man äter eller var någonstans i världen det är producerat. Slutsatsen var att transporterna av varorna spelade en underordnad roll – det viktigaste är vad man äter. Att ändra sin diet bort från ”rött kött” och mjölkprodukter ger en större klimatnytta än att köpa närproducerat.
    Studien hittar ni här:
    Food-miles and the relative climate impact of food choices in the United States
    Man kan också läsa den populärvetenskapliga sammanfattningen på ES&T:s nyhetstjänst:
    Do food miles matter?

  2. Anna Olsson says:

    En stor del av nötköttsproduktionen i USA är kraftfoderbaserad och sker i s k feedlots (enorma lösdrifter på hårdgjorda ytor under tak). En av de tunga posterna i nötköttsproduktionens miljöbelastning är antalet matmil som ligger redan i fodret som djuren äter. Det går därför inte att dra paralleller mellan betesbaserad produktion i Sverige (som Anders Herlin hänvisar till) och kraftfoderbaserad produktion i USA.
    Men det finns gott om kraftfoderbaserad produktion i Sverige också. Och skulle vi hålla oss bara till betesbaserad produktion av nötkött och mjölk, och bara de betesmarker som inte kan användas till annan produktion, så finge vi konsumera mindre än vi gör idag. Så visst är resultaten tänkvärda också för en svensk konsument.