Naturskydd och skogsbruk

Av Johan Bodegård ArtDatabanken, SLU i Uppsala

Just nu pågår en debatt om naturreservatsskyddet av skogen som bl.a. initierats av att regeringen sagt att den vill ha en diskussion om nya alternativa former för skydd av naturvärden i skogsmark. Miljöministern menar att eftersom det är svårt att nå målen vill han utforska om större frivillighet kan ersätta en del av det statligt genomförda skyddet, bl.a. med ett finskt pilotprojekt för skogsskydd som modell. 

    ArtDatabanken, CBM och Institutionen för ekologi har skrivit till ministern och välkomnat en dialog om formerna för skydd. Vi har samtidigt uttryckt vår oro över att regeringen också föreslagit neddragningar av resurserna till skogsskydd trots att den fördjupade utvärderingen av miljömålet Levande skogar visar att det är ett av de mål som är svårast att nå. Skogsstyrelsen har också låtit utvärdera hur mycket skog som behöver skyddas av naturvårdsskäl och kommit fram till att målet tvärt om behöver höjas. Det är i linje med vad det vetenskapliga underlaget till miljömålet från början sa. I ett längre perspektiv (40 år) behöver 9-16% av skogsmarken undantas från rationellt skogsbruk, beroende på hur väl miljöanpassningen av skogsproduktionen och de frivilliga avsättningarna genomförs.

    Vi menar att formen för skydd är underordnad resultatet och har därför inget emot en diskussion om alternativ till naturreservat, men det är rimligtvis inte rätt att börja med att minska resuserna innan alternativa skyddsformer prövats ur miljösynpunkt och bedömts om de är kostnadseffektivare än nuvarande metoder.

Det skulle vara värdefullt att pröva nya skyddsformer som på ett aktivt sätt involerar markägarna som t ex förvaltare av landskapsavsnitt där vissa områden delvis eller helt undatas från skogsbruk och som får statliga medel men förvaltningen ligger kvar hos brukarna. CBM har inom ramen för forskningsprogrammet Naturvårdskedjan redan delvis jobbat efter dessa linjer, bl a i samarbete med LRF-skog.

        Statskontoret har också nyligen gjort en utvärdering av hur väl och vilka förutsättningar myndigheter har att uppfylla uppsatta miljömål för skog. Däremot saknas en övergripande vetenskaplig utvärdering av såväl ekologisk effektivitet som kostnadseffektivitet av olika skyddsformer, både formella och frivilliga avsättningar. Eftersom formellt skydd utgör en mindre del av skogslandskapet bör de skyddade områdena ses i ett större sammanhang där hela skogslandskapet ingår, dvs inkl produktionsskogen och naturhänsynen. De ekologiska effekterna av naturhänsyn och frivilliga avsättningar är särskilt viktigt att värdera, både med avseende på deras kvalitet och långsiktighet.

    Mot bakgrund av att ett organiserat arbete med områdesskydd och naturvårdshänsyn i skogsbruket har bedrivits i ungefär 15 år är det hög tid att också vetenskapligt värdera om metoderna ger det resultat som var avsett. Behovet av en sådan analys är än mer påkallat mot bakgrund av att klimatförändringar kan komma att ändra förutsättningarna för arter och ekosystem på ett sätt som är svårt att överblicka. Även  utvecklingen av skogsbrukets metoder och marknadens nya krav på skogsråvara, liksom andra anspråk på skogen som friluftsliv, turism och jakt,är viktiga faktorer som behöver vägas in i arbetet med att förvalta skydda skogliga naturvärden.

Download brev_till_miljministern_071015.doc

Pingat på intressant

Läs även andra bloggares åsikter om ,, , , , ,

This entry was posted in miljö, naturvård, skogsbruk. Bookmark the permalink.

Comments are closed.