Köttkonsumtionen måste minska

Av Dennis Eriksson, Institutionen för växtförädling och bioteknik, SLU Alnarp

Det finns risk att jag kommer låta tjatig i detta blogginlägg. Det jag
kommer skriva om har sagt och skrivits åtskilliga gånger av alla möjliga olika
grupper under många år, men det tål faktiskt att sägas igen. Saken är den att
jag satte mig ner för några dagar sedan för att kolla upp lite fakta om
köttproduktion i världen, ur olika aspekter. Jag ville veta mer om energiåtgång
jämfört med vegetabilieproduktion, om foderproduktion och markanvändning, om
vattenförbrukning i djurhållning, om metangas och växthuseffekten med mera, med
mera. Jag ville också veta exakt vad näringsexperterna egentligen säger om
huruvida det är nödvändigt eller inte att äta kött. Framförallt så ville jag
sätta in min egen livsstil och konsumtion i ett hållbarhetsperspektiv.

Och det jag fick reda på fick mig omedelbart att bestämma mig för att stryka
en ”köttdag” ur veckomatsedeln hemma, under mycket milda protester från resten
av familjen, och istället laga helvegetariskt en dag i veckan. Visst, jag och
de flesta andra hade väl redan innan en viss uppfattning om att köttproduktion
är mer energikrävande och har en större åverkan på miljön i det långa loppet än
vegetabilieproduktion. Men ibland kan i alla fall jag behöva lite klara siffror
för att få tummen ur och göra något åt problemet.

Följande siffror kommer från en massa olika källor på internet och jag kan
inte garantera allas sanningshalt,men överlag så visar de ändå på ett faktum:
köttkonsumtionen måste minska.

Mark:

– Enligt FAO:s statistiska databas
så producerades år 2004 drygt 260 miljoner ton kött i världen. Det är nästan en
fördubbling jämfört med år 1979,25 år tillbaka, då drygt 136 miljoner ton kött
producerades.

– Enligt FAO:s rapport ”Livestock´s Long Shadow
används 70 % av all jordbruksmark globalt – åker och bete – till
köttproduktion. Men kött och mjölk utgör bara 15 % av den sammanlagda
matkonsumtionen.

– Enligt
Tillståndet i världen 1999  förbrukar boskapsupp­födningen 38 % av
världens spannmål. I i-länderna, som har en betydligt högre köttkonsumtion, går
ungefär två tredjedelar av spannmålen till djuruppfödning.

– Enligt SLU:s rapport ”Vegan, vegetarian, allätare
kräver en blandkost 2300 kvadratmeter (0,23 hektar) per person och år medan den
vegetariska kosten endast behöver 1500 kvadratmeter per person.

– USA:s boskapsdjur
konsumerar fem gånger så mycket säd som den mängd som konsumeras av den
amerikanska populationen människor.

– 80 % av
världens produktion av sojabönor går till djurfoder. En del av detta odlas på
skövlad regnskogsmark i Amazonas. Enligt rapporten ”Livestock´s Long Shadow” så
har 70 % av skogsskövlingen i Amazonas skett för att anlägga betesmark för
boskapsdjur, och på en stor del av de återstående 30 %  skövlad skogsmark odlas fodergrödor.

– Totalt
importerar de svenska djuruppfödarna cirka 330 000 ton soja från Brasilien
varje år.

– I takt med att
köttproduktionen i världen ökar försvinner skogarna.

Vatten:

– Enligt professor David Pimentel
vid Cornell University i USA krävs 100 000 liter vatten för att producera ett
kilo nötkött, om man räknar in produktionen av foder. För ett kilo potatis
behövs 500 liter.

– Att köttproduktionen har fördubblats de senaste
25 åren är utan tvekan är starkt bidragande orsak till att
bristen på färskvatten i världen blir allt
större.

– Över 80 länder lider idag av vattenbrist och en miljard människor saknar
tillgång till rent vatten.

Energi:

– Enligt rapporten
”Vegan, vegetarian, allätare”
var energiåtgången för att producera ett kilo av de vanligaste köttsorterna –
svin- och nötkött – 8,3 respektive 12,8 kWh. För att framställa ett kilo
baljväxter behövdes 0,86 kWh och för potatis endast 0,44 kWh. Det innebär att
det går åt mellan 10 och 30 gånger mer energi för att producera animaliska
produkter än vegetabiliska.

– För att framställa den mest energieffektiva ”proteinproducenten”, ägg,
krävs 16 gånger mer energiandelar än det protein som produceras. För kyckling är
förhållandet 28:1, för fläsk 66:1, och för lammkött krävs hela 188 gånger mer
energi än vad köttet ger.

– Enligt
Naturvårdsverket skulle en köttfri kosthållning i Sverige medföra en minskning
av den totala energiåtgången för livsmedelsproduktion med ca en tredjedel.

Växthuseffekten:

– Rapporten ”Livestock’s
Long Shadow” visade att 18 % av de globala utsläppen av växthusgaser kommer
från köttindustrin och djuruppfödningen. Det är mer än de samlade
växthusgasutsläppen från världens transporter.

– Idisslande djur
avger metangas från både strupe och ändtarm när födan bryts ned. Djurindustrin
svarar för 15-20 % av de totala globala metanutsläppen.

– En vanlig mjölkko släpper ut cirka 154 kilo metan per år. Ett kilo metan
bidrar lika mycket till växthuseffekten som 21 kg koldioxid gör.

Övergödning:

– I Sverige och västvärlden konsumeras 40 % mer protein än vad som är
nödvändigt. Överskottsproteinet omvandlas till kväve som går ut med avföringen
för att sedan leda till övergödning av sjöar och vattendrag.

– Hela 90 procent
av ammoniakutsläppen i Sverige kommer från djurhållning och gödselhantering.

– Omkring 35
procent av naturmiljön i EU-länderna är så tungt belastad av näringsämnen som
kväve och fosfor, att det finns stora risker för skador på naturen. Värst
drabbade är områden med hög djurbelastning.

– I Holland finns nästan lika många grisar, 14 miljoner, som det finns
människor. Årligen produceras 274 kilo djuravfall per hektar. Utsläpp i form av
avföring går ut i vattendragen där den våldsamma höjningen av halter av
näringsämnen gör att sjöar och hav växer igen samt att dricksvatten förstörs.

Hälsan:

Hur är det då med hälsan? Hur mycket kött behöver man äta för att vara
säker på att hålla en näringsriktig diet? Följande citat är hämtat från
Livsmedelsverkets hemsida (uppdaterad 16 feb 2007):

I genomsnitt en portion (ca 100 g)
magert kött (nyckelhålsmärkta charkuteriprodukter) per dag. Kött är vår
viktigaste källa till järn och bidrar med flera andra mineralämnen och
vitaminer.”

Dessutom läste jag följande i Livsmedelsverkets slutsatser från
underlagsrapporten ”På väg mot miljöanpassade kostråd” (nr 9/2008) :

”Livsmedelsverket rekommenderar ett lägre intag
jämfört med dagens konsumtion av kött och köttprodukter för att minska den
globala miljöbelastningen orsakad av köttproduktion. Livsmedelsverkets
nuvarande rekommendation om ett intag på cirka 140 gram kött och köttprodukter
per person och dag är en bra utgångspunkt. Detta skulle innebära en minskning
på 20-25 procent jämfört med nuvarande köttkonsumtion. Om var fjärde till var
femte portion kött- och köttprodukter ersätts med exempelvis baljväxter, såsom
torkade ärtor, bönor och linser, eller om varje köttportion minskas med en
fjärdedel till en femtedel, kommer genomsnittssvensken fortfarande att
konsumera en tillräcklig mängd kött- och köttprodukter ur näringssynpunkt.”

Enligt webplatsen LivsmedelsSverige (uppdaterad 10 sept 2007) så äter vi
svenskar i genomsnitt ca 40 kg rent kött och ytterligare ca 20 kg korv,
pastejer och andra charkuterivaror årligen per person. Detta blir 164 gram per
dag i genomsnitt. Men med tanke på att omkring 5-6 % av befolkningen i vårt
land är vegetarianer eller veganer, och att småbarn förmodligen är inräknade i
statistiken, så blir nog snittet bland de vuxna som äter kött betydligt högre.
Själv vet jag med mig att mitt köttätande förmodligen överskrider de av Livsmedelsverket
rekommenderade 140 g per dag.

På sikt måste alltså köttkonsumtionen minska. Men det är lättare sagt än
gjort. Jag är själv uppvuxen på kött i maten så gott som dagligen, det var
gris- och kalvkött från mina farföräldrars lantgård samt det rådjurs- och
älgkött som min far bar hem från sin jakt. Så för mig är det inte lätt att
ställa om till en vegetarisk kost. Men poängen är ju att det inte är nödvändigt
att börja äta helt vegetariskt och aldrig någonsin mer få sätta tänderna i en
kotlett eller en köttbulle. Det viktiga är ju att minska köttkonsumtionen, att
sluta överkonsumera. Ät helt enkelt inte mer kött än du behöver!

Jag och min familj har tagit ett första steg genom att stryka en ”köttdag”
i veckan. Med fisk två dagar i veckan och en helvegetarisk dag så har vi ändå
fyra ”köttdagar” i veckan kvar, och med lagom portioner så uppfyller det Livsmedelsverkets
rekommendationer mer än väl. Jag vill uppmana alla er som läser detta att göra
detsamma – om ni vet med er att ni dagligen eller flera gånger i veckan konsumerar kött. Dessutom så kan
man ju när man lagar till exempel en köttgryta minska mängden kött och fylla ut
med mer grönsaker och rotfrukter.

Och om det nu
blir så att du beslutar dig för att minska din köttkonsumtion något på grund av
det du just har läst här, skriv då gärna en liten kommentar om det på bloggen
så att jag får veta om det gör någon nytta att skriva den här typen av inlägg.
Tack så mycket!

Pingat på Intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

About Dennis Eriksson

Jag doktorerade vid SLU i Alnarp, där jag jobbade med att utveckla ett perennt odlingssystem med fältkrassingen som insådd fröoljegröda. Numera är jag anställd som postdoc vid Köpenhamns universitet, där jag jobbar med att effektivisera kvävemetabolismen i korn för att kunna utveckla sorter som ger bibehållen avkastning vid lägre näringstillförsel. Min ambition i yrkeslivet är att bidra till ett miljömässigt hållbart jordbruk genom att utnyttja genetiska resurser till att utveckla resurssnåla och högpresterande grödor.
This entry was posted in Dennis Eriksson, jordbruk, klimat, miljö. Bookmark the permalink.

15 Responses to Köttkonsumtionen måste minska

  1. Linus Bäckberg says:

    Hej!
    Visst ger ditt inlägg spännande möjligheter till att fördjupa sitt tänkande runt min och familjens kosthållning. Själva har vi i familjen inte strukit någon köttdag utan istället beslutat oss för att bara äta svenskt naturbeteskött två dagar i veckan och fisk från Nordostatlanten två dagar i veckan. Dessutom har vi beslutat att förbjuda slängning av mat då ju 20 % av hushållens matinköp slängs istället för att ätas upp. 50 % av nötköttet som äts i sverige kommer från länder där miljöslitaget av köttproduktionen är hårt. När vi väljer svenskt naturbeteskött bidrar vi till mångfalden i svenska hagar samtidigt som vi har gott om vatten och i Sverige har skog so tar upp dubbelt så mycket koldioxid som vi släpper ut. Vi anser med dessa ställningstaganden att vi på ett enkelt sätt bidrar till att hålla Sverige levande med en hållbar konsumtion samtidigt som vi slipper äta helvegetariskt vilket ingen i familjen haft på önskelistan.
    Hälsningar
    Linus Bäckberg

  2. Susanne says:

    Nej, jag minskar inte min köttkonsumtion p.g.a. ditt inlägg. Den är redan låg, även om jag inte är helt vegetarian. Baljväxterna och fisken finns ofta på inköpslistan. Kött äts som mest en gång i veckan, om ens det.
    Däremot tycker jag att ditt inlägg ger en mycket bra samlad bild av hur köttkonsumtionen påverkar vår miljö, även om jag tycker du missat en liten del. Det har jag precis kommenterat i min egen blogg.

  3. En intressant aspekt på detta är hur mycket energi som krävs per energimängd. Då blir äpple mindre miljövänligt än kött. Läs om detta här: http://www.kostdoktorn.se/?p=549

  4. Christopher Grönberg says:

    Även om jag måste säga att inlägget i sig självt är fint så skulle jag vilja ha ett ordentligt förtydligande av vad som menas med utläggen kring Vatten?
    Finns det verkligen en direkt relation mellan minskade färskvattenmängder och köttproduktionen? Mina egna efterforskningar har aldrig funnit någon forskning som visat på dessa slutsatser, bortsett från någon relativt färgad rapport då.
    Finns det ordentligt stöd eller lägger vi bara ihop 1+1 och får 3?

  5. Dennis Eriksson says:

    Christopher:
    Man hittar mycket siffror på detta i tex FAO:s rapport Livestock´s long shadow (se länk i mitt inlägg, under rubriken ”Mark”), kapitel 4. Framförallt av tabell 4.22 på sidan 168 så framgår det att djurhållningens andel av den totala vattenanvändningen varierar väldigt mycket mellan olika regioner i världen, exempel ges med USA och Botswana. Men vad som slår en mest är hur stor roll djurhållningen har när det gäller förorening av vattendrag med kväve, fosfor, pesticider (genom odling av foder) och tungmetaller. Intressant är också deras diskussion om ”virtual water”.
    Jag ska också säga att jag har fått kritik för att ha refererat till David Pimentels påstående att det krävs 100 000 liter vatten för att producera ett kilo nötkött. Den siffran sägs gälla för nötköttsproduktion i Texas, dvs under mycket torra och varma förhållanden, och är alltså inte det minsta representativ för en stor del av världen. Det var slarvigt av mig att ange denna siffra. Jag har fått höra att siffran 15 000 liter brukar användas för nötköttsproduktion i Sverige.

  6. Christopher Grönberg says:

    Ah Tack!
    Jag undrade lite hur det var med relationen mellan regioner där köttproduktion är dominant och färsk vattnets minskning – de platser som har mest problem med vatten, bortsett från södra usa och delar av mexiko då, är väl relativt dåligt industraliserade båda när det gäller vattenhantering och industriellt jordbruk/köttproduktion?
    Man kan ju alltid tänka sig att Israel och Egyptien är ganska stora syndare när det gäller utvecklingen men samtidigt så kan det ju alltid vara så att man odlar mycket foder, vilket får en otrolig påverkan på vattentillgångarna.
    Mycket trevligt med artikeln dock! önskar att jag hade tillräckligt med studiemedel kvar för att kunna forska om vatten relaterat till köttproduktion i någon masteruppsats så vi får se om jag inte återkommer!

  7. Agnes says:

    Jättebra att du tar upp den här frågan! Jag är vegetarian sedan 15 år och mår toppen. För min del räcker det gott med grönsaker, bönor och linser (och lite ägg och mjölk då och då).
    Jag hör till den kategori av människor som tycker att det är konstigt att äta kött med tanke på vår förmåga att känna empati och kärlek. Varför döda djur, ta på sig deras skinn och äta deras muskler och organ när det inte behövs?
    Att sen djurproduktionen dessutom har en rad miljöförstörande konsekvenser gör att det känns ännu underligare att så många människor vräker i sig kött.
    Jag hoppas att fler gör som du och tänker till när det gäller köttätandet. Att lägga in en vegetarisk dag per vecka är en bit på vägen, men tänk på att det faktiskt går att minska ännu mer. Vegetarisk mat kan faktiskt göras otroligt gott, om man bara har lite fantasi. Matkulturen i vår del av världen behöver förändras.
    MVH
    En gourmand, miljötänkare och vegetarian

  8. Emelie says:

    Hejsan!
    Mycket bra inlägg, folk behöver verkligen få upp ögon för det här.
    Jag håller verkligen med dig! Jag har varit vegetarian i fyra år nu, och jag kan inte förstå hur man kan behandla djur så ruttet. Att man dessutom förstör miljön i och med att man äter kött borde väl få folk att inse vilket stort misstag det är.
    Men, man kan ju inte tvinga någon till att göra något…
    /Emelie

  9. Elin says:

    Hej!
    Jag blev ganska nyligen vegetarian och håller nu på att skriva ett skolarbete om att man måste minska köttkonsumtionen i världen, och måste tacka dej för detta inlägg. Väldigt intressant infomation och fakta.
    Det är precis det du har skrivit som jag försöker få folk att förstå och blev nu väldigt inspirerad att skriva ett bra tal om sveriges köttkonsumtion.
    Tack för mig! =)
    //Elin

  10. Leif says:

    Mycket intressant inlägg. Själv får jag erkänna att jag äter mer kött nu än jag någonsin gjort tidigare i mitt liv. Men jag är övertygad om att mitt köttätande inte påverkar i någon större utsträckning. Varför inte? Jo:
    1/ ca 25% av intaget består av vilt. Djur jag själv skjuter i anslutning till min gård. I den mån det är några transporter med fordon inblandade är dessa ringa då jag oftast går till mina pass. Jag har ca 1100 ha jaktmark att tillgå runt min gård.
    2/ övrigt intag består av kött från mina får, höns och ankor. En minimal mängd vinterfoder tas in, istället låter jag dem själva sköta skördandet av foder vintertid genm att de har tillgång till stora friska hagar. Ungefär 50% av hagmarken utgörs av skogsmark, vilket även fungerar som kvävefälla. Jag bor i ett område med relativt milda vintrar vilket gör att endast en mindre stödutfodring är nödvändig. Jag låter mig inspireras av Karl Ivar Kumms ideer kring djurhållning. Det mesta köksavfallet passerar hönshuset och återanvänds som foder. Hönsgödslet går till ängen och fårgödslet till trädgårdslanden.
    Självförsörjande är vi absolut inte, men en bra bit på väg. Och den externa energianvändningen är minimal. Det jag däremot stör mig på är att det i princip inte är möjligt att få tag på vapen och ammunition helt utan militär koppling.
    Modern akademisk grön våg? Jo det är vi väl.

  11. Anna Olsson says:

    Hej Leif,
    Sett endast inom ramen för dina 1100 hektar jaktmark verkar ditt resonemang inte orimligt. Problemet är förstås svårigheten att överföra detta på resten av världen.
    Sverige som är ett glest befolkat land har en yta på ca 450 000 kvadratkilometer. Till vart och ett av landets ca 4 miljoner hushåll blir det ca 0,11 kvadratkilometer eller runt 11 hektar. Och då har jag inte tagit med i beräkningen att en del av totalytan upptas av städer och tätorter där man varken kan odla eller jaga.

  12. Cecilia Tegner says:

    Hej!
    Tack för ett mycket intressant inlägg. Är själv vegetarian sen länge och hade sett många av argumenten tidigare. Dock råder det STOR brist på inlägg från köttätare som faktiskt argumenterar för minskad konsumtion.
    Oftast är det aktiva inom djur- eller miljörörelsen som skriker högst och de som lyssnar är ”de redan frälsta”. Vi behöver fler som likt dig som kan lyfta fram problemet ur ett mer personligt perspektiv.
    Förundras alltmer hur tyst det är om köttkonsumtionen i debatten kring klimatet. Även hur koldioxid lyfts fram som den enda växthusgasen när man rapporterar och informerar. Få människor känner till att det finns betydligt mer potenta växthusgaser, däribland metangasen.
    Kanske är det så att de som informerar och rapporterar ofta har intressen som gör att man helst inte vill tala om att konsumtionen av kött bör minska.
    Var nyligen på en föreläsning med sveriges klimatambassadör, Staffan Tillander. Jag ställde honom frågan varför man inte talar om överkonsumtionen, utan hela tiden lyfter fram teknologin som någon sorts messias som ska rädda mänskligheten. Exemplet att skicka upp krossat glas i omlopp kring jorden för att reflektera bort solljuset är ett nästan skrattretande, men också tragiskt, exempel på dessa
    ”mirakellösningar”.
    Han skruvade på sig och mumlade fram något i stil med att individens frihet är viktig och att varje person ju självklart ska hjälpa till. Sen framhöll han snabbt igen att tekniken är räddaren och framför allt att vi i sverige har en massa duktiga ingenjörer.
    Som du säger, det handlar inte om att alla måste bli veganer, utan bara om inte överkonsumera. Det är det mest vettiga, inte bara ur miljösynpunkt!

  13. Lena says:

    Jag kommer inte heller minska min köttkonsumtion – det går inte.
    Jättebra blogginlägg med siffror och allt. Jag är lite dålig på fakta själv, brukar mest gå på känsla, så jag länkar till dig från mig (okej?)
    PS: hela familjen är demi-vegetarianer, därför är det svårt att minska köttkonsumtionen 🙂

  14. Terese says:

    Jag hade nog bestämt mig för att sluta eller åtminstone dra ner på köttkonsumtionen rejält redan innan jag läste det här. Nu har jag bra och mer vetenskapliga argument för att få med mig fler.

  15. Seeing the blog should leave some comments, I think that is a polite to blog host, and thank you for sharing!