Klimatfakta om handelsgödsel och den slopade skatten.

Av Cecilia Sundberg & Serina Ahlgren, Institutionen för energi och teknik, SLU

 

Regeringen
föreslår i budgetpropositionen att avskaffa miljöskatten på handelsgödsel.
Jordbruksministern uttrycker sig som detta bara är en fråga om böndernas
ekonomi. Vi anser att det är på sin plats att bidra med lite fakta om miljökonsekvenserna
av beslutet.

 

Totalt
uppskattas klimatpåverkan från mineralgödselproduktion och lustgasutsläpp från
svensk åkermark till 40 % av jordbrukssektorns utsläpp, motsvarande 6 miljoner
ton CO2-ekvivalenter. Detta kan jämföras med transportsektorns utsläpp
som är 21 miljoner ton CO2-ekvivalenter. Detta är alltså inte en
liten struntfråga.

 

Mineralgödsel
avger 4-6.8 kg CO
2-ekvivalenter per kg kväve under produktion och
transport. Sammantaget ger produktionen av den mineralgödsel som används i
Sverige upphov till större växthusgasutsläpp än all dieselanvändning inom
jordbruket.

Mineralkväve omvandlas i marken till lustgas. Lustgas är
en stark växthusgas, 298 gånger starkare än koldioxid. Andelen av mineralkvävet
som omvandlas till lustgas är osäker och har stor variation, men uppskattas av
IPCC till minst 1%. Det innebär att lustgasutsläppen ger ca 3 kg CO
2-ekvivalenter
per kg kväve.

Sammantaget blir alltså utsläppen från produktion och användning
ca 7-11 kg koldioxidekvivalenter per kg kväve. Handelsgödselskatten är 1,80 kr
per kg kväve, vilket blir ca 16-25 öre per kg koldioxidekvivalenter. Detta kan
jämföras med koldioxidskatten på diesel och bensin, som är drygt 1 krona per kg
koldioxid. Ur ett klimatperspektiv är det svårt se varför det skulle vara
befogat att slopa just skatten på handelsgödsel.

Det är
sannolikt att sänkt pris på handelsgödsel leder till ökad användning, vilket
kommer att leda till ökade utsläpp och går emot miljömålen inom både klimatpåverkan
och övergödning.

 

Jordbruket
är en stor källa till utsläpp och allvarlig miljöpåverkan, och samtidigt en
livsnödvändig verksamhet att värna om och utveckla. Det finns bättre sätt för
regeringen att gynna Sveriges bönder – inte minst genom att med klokt utformade
skatter och subventioner stödja utvecklingen mot ett mer miljövänligt jordbruk!

Pingat på Intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , ,,

This entry was posted in bioteknik, forskningspolitik, klimat, miljö. Bookmark the permalink.

6 Responses to Klimatfakta om handelsgödsel och den slopade skatten.

  1. yhvd says:

    ”Totalt uppskattas klimatpåverkan från mineralgödselproduktion och lustgasutsläpp från svensk åkermark till 40 % av jordbrukssektorns utsläpp,”
    Hur mycket står själva jordbearbetningen och övrig körning på åkrarna för?

  2. Koldioxid från fossila bränslen står för ca 7% av jordbrukets växthusgasutsläpp (http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Jordbruksstod/ovr163.pdf). Dock står det fossila bränslena för en betydligt större andel av jordbrukets energianvändning(http://www.jti.se/uploads/jti/R-342ME.pdf)

  3. Jan Eksvärd, Miljöchef, LRF says:

    Jordbrukets miljöpåverkan: Jämförelser mellan utsläpp från olika länders livsmedelsproduktion, står den svenska sig väl t ex betr klimatgaser, N-effektivitet, anv av kemiska växtskyddsmedel. Den svenska djuromnsorgen är världsunik och svenska livsmedel innehåller lägre halter av rester från växtskyddsmedel och antibiotika. LRF anser att en sådan livsmedelsproduktion bör ges förutsättningar att vara kvar och att producera under villkor som ger jämförbar lönsamhet som konkurrentländer. Importen av livsmedel ökar, framför allt av animalier, vilket flyttar miljöpåverkan till andra länder. Mot bakgrunden att den svenska produktionen har en relativt låg miljöpåverkan, finns ett starkt fokus på att säkra svenska bönders konkurrenskraft.
    Böndernas ekonomi: Under de senaste 2-3 åren har priserna på energi, N-gödsel och spannmål svängt kraftigt. Energipriserna på verkar direkt tillverkningskostnaden för N-gödsel och priset nu är 10-12 kr/kg N jämfört med 6-8 kr när N-skatten infördes och 15 kr/kg N när priserna vaer som högst. Spannmålspriserna har varierat från ca 1 kr/kg till 2,50 kr/kg och nu åter till 0,7-1,25 kr /kg. Marknaden är internationell och om bönderna i ett land har högre kostnader så slås de ut. Det sker just nu med den svenska produktionen. Areal läggs ned, mjölk och grisproduktionen minskar varje år, slakterier, mejerier, spannmålsanläggningar stängs. FAOs /OECDs prognoser pekar på fortsatt låga spanmålspriser de närmaste 10 åren.
    Läckage och lustgas: Allt annat lika så ökar kväveanvändningen om priset sjunker. Men så är inte situationen. Prisförhållandena styr snarare mot minskad odling och minskade N-givor. För att minska läckaget har Greppa näringen förstärkts och ersättningarna till miljöåtgärder ökat. För att klara det mycket stora betinget i BSAP, krävs dock mer kunskap och än fler åtgärder inte bara inom jorbruket.
    2007 såldes 150 milj ton N vilket enligt IPCCs kvoter bör ge en lustgasemission av 4,5 milj ton CO2-e. Mineralgödselfabrikerna inom EU har fått eller kommer att förses med katalysatorer som minskar emissionerna till 2,5-3,5 kg CO2-e/kg N.
    Enligt en färsk rapport från SIK har svenskt jordbruk minskat sina utsläpp av klimatgaser med 1 %/år 1990-2005. Den kunskapshöjning och de effektiviseringsåtgärder som nu håller på att tas fram, borde innebära att utsläppen minskar snabbare framöver (utan att produktionen minskar).
    LRF är generellt sett positivt till ekonomiska styrmedel på miljöområdet, men de får inte innebära att en mindre miljöbelastande produktion ersätts med import av varor från en mer miljöbelastande.

  4. Håkan Jönsson, Kretsloppsteknik, SLU says:

    Men att regeringen samtidigt föreslår ett borttagande av KADMIUMSKATTEN kan slå mycket hårt på våra svenska bönders framtida konkurrenskraft. EFSA sänkte i januari rekommenderat maxintag av kadmium per vecka med 65-70% och konstaterade att delar av den europeiska befolkningen redan ligger över den gräns där skador börjar ske.
    Inom Svenskt jordbruk beräknas kadmiumnivån i åkermarken ha ökat med 30% sedan 1920-talet och nivåerna i marken skulle behöva minska igen om vi skulle få en marginal till nivån för säkert intag. Att i detta läge ta bort kadmiumskatten som haft en mycket god styrade effekt mot gödselmedel med lägre kadmiumhalt är direkt kontraproduktivt mot den långsiktiga konkurrenskraften för svensk mat! Kadmiumskatten borde istället höjas så att Yara sänkte garantien från 12 till 5 mg Cd/kg P igen.
    Att vi skall minska skatten på kväve samtidigt som vi har svårt att nå vår del av BSAP och samtidigt som forskarna konstaterat att det globala kväveflödet i likhet med koldioxodutsläppen ligger långt över (2,5 ggr över) säker nivå för jordens balans (Rockström et al, Science 24 september 2009), gör det svårare för oss som vill argumentera för att jordbruket är en faktor som bidrar till en god miljö och inte tvärt om.
    Istället för slopande kunde ju handelsgödselskatten gått till ökat stöd till ekologisk mjölk- och köttproduktion. Kväveöverskotten i ekologisk mjölk- respektive köttproduktion är ju 35-38% lägre än i konventionell produktion, vilket väsentligt minskar risken för övergödning från arealen (Nya rapporten Ekologisk produktion – möjligheter att minska övergödningen – från CULs hemsida) och detta ofta med bibehållen lönsamhet för lantbrukaren.
    Det måste ju vara målet: Att bidra till lantbrukets lönsamhet, samtidigt som man bidrar till minskad övergödning och en giftfri miljö, och inte tvärt om.

  5. Sara says:

    Varför väljs enheten utsläpp CO2- ekv per kg KVÄVE? Istället för utsläpp CO2-ekv per kg producerat gödsel. Tacksam för förklaring.

  6. Svar till Sara: CO2-ekv per kg kväve används eftersom det är kvävet som är den intressanta beståndsdelen i gödslet. Kvävet kan finnas i olika kemiska former i olika slags gödsel, vilket ger olika gödselvärde per kg gödsel. Därför vore det missvisande att redovisa CO2-ekv per kg gödsel.