Hög avkastning är lika med bra djurvälfärd, eller hur?

Av Anna Olsson, Institute for Molecular and Cell Biology, Porto, Portugal

De flesta djurskyddsforskare skulle säga att produktion är ett föga tillförlitligt mått på välfärd, men det är inte alldeles ovanligt att höra från andra håll att ett djur som producerar väl är ett djur som har god välfärd. Det är generellt sant att direkt sjuka djur har sämre produktion, men på det hela taget är sambandet är långt ifrån okomplicerat. Detta illustreras tydligt i en intressant och viktig studie av klövhälsa och produktion hos mjölkkor i tidskriften Animal Welfare 4 / 2010.

Ett team av forskare från Universidade Austral de Chile och Warwick University i Storbritannien utbildade chilenska djurskötare att använda ett standardiserat system för att upptäcka halta kor och att diagnosticera det specifika klövhälsoproblem som låg bakom den upptäckta hältan. Sju gårdar och 1635 kor ingick i studien. Klövhälsodata korrelerades sedan med uppgifter om mjölkproduktion hos korna i fråga.

För alla hältorsaker ökade mjölkavkastningen under månaden efter behandlingen. I samband med flera av klövhälsoproblemen kunde man också observera en betydande minskning av produktionen under flera månader före behandling, som diagrammet nedan visar.

Dairy cow lameness
 

Men för ett av klövhälsoproblemen, dubbelsula, hade de kor som diagnostiserades med problemet högre mjölkavkastning innan de blev halta än ohalta kor. Och för en annan, klöveksem (digital dermatit), producerade halta kor mer mjölk till och med under de perioder då klövproblemet var obehandlat än kor som inte var halta.

Vad säger det oss? För det första – och detta är förmodligen den viktigaste slutsatsen i studien – att det lönar sig ekonomiskt att hålla ögonen öppna för halta kor och behandla dessa. För en enskild ko går mjölkproduktionen i allmänhet ner när hon är halt och vänder upp igen efter behandling. För det andra att det sannolikt vore bra för både lantbrukare och kor om problem upptäcktes tidigare. Korna behandlades så snart deras problem hittades, men som diagrammet ovan visar hade produktionen avtagit under flera månader före detta,vilket tyder på att de förmodligen hade haft klövhälsoproblem långt innan dessa upptäcktes. För det tredje,att förhållandet mellan produktion och hälsa / välfärd är komplicerat. På individnivå verkar produktion verkligen att spegla hälsa: under tiden en ko utvecklar klövproblem faller hennes mjölkproduktion. Men på gruppnivå är detta förhållande inte klart. Resultaten tyder på att de kor som är högavkastande löper större risk att utveckla klövproblem (ett samband som forskare från SLU redan tidigare visat på). Och kor med klöveksem var faktiskt mer högavkastande än icke-halta kor även under perioden med obehandlade klövproblem.

Det vill säga, när en lantbrukare noterar att en viss ko oväntat går ner i produktion har han all anledning att misstänka att hon inte är frisk. Men det faktum att en enskild ko producerar mer än genomsnittet kan inte användas som bevis för att hon är frisk och har god välfärd.

This entry was posted in Anna Olsson, djurskydd, husdjur. Bookmark the permalink.

One Response to Hög avkastning är lika med bra djurvälfärd, eller hur?