Gotländskt speltvete

Matti Leino, forskare, Nordiska museet

KF:s medlemstidning ’Mersmak’ skriver i nummer 10/2007 om speltvete och dess goda bakningsegenskaper. Man kallar här speltvetet för ”…ett sorts urvete, som är helt oförädlat och oförstört”. Liknande påståenden om speltvete som ”ursprungligt” och ”vetets förfader” är vanligt förekommande i marknadsföringen av spelt. Speltvetets tidiga historia och utveckling har de senaste årtiondena varit föremål för omfattande botanisk, arkeologisk och genetisk forskning. Denna forskning ger knappast stöd för att speltvete ska vara mer ”ur” än något annat vete.

Dsc_0010Speltvete (Triticum aestivum ssp. spelta eller Triticum spelta), även kallad dinkelvete, är ett sädesslag som liksom det vanliga brödvetet (Triticum aestivum ssp. aestivum) är hexaploit och härstammar från samma tre ursprungliga vilda vetesläktingar. Skillnaden ligger i att kärnan hos är speltvete är sammanvuxen med skärmfjällen och måste skalas innan användning till skillnad från det fri-tröskande brödvetet. Denna karaktär styrs huvudsakligen av en enkel gen benämnd ”q”, som i brödvete har en muterad form ”Q”. Nyligen har genen Q isoleras och identifierats som en transkriptionsfaktor i AP2-familjen (1). Skillnaden mellan Q och q beror på en enda aminosyra i position 329 av det protein som genen kodar. Q kan även påverkas av andra gener vilket påverkar möjligheten att upptäcka den fri-tröskande karaktären.

När och hur uppstod då brödvetet? Genetiska jämförelser tyder på att mutationen som ledde till att q blev Q ägde rum vid ett enda tillfälle. Det är dock oklart om mutationen ägde rum i tetraploit emmervete eller hexaploit vete. Huruvida brödvete uppstått ur speltvete eller vice versa har debatterats länge men mycket pekar mot att brödvetet faktiskt är äldre. Nyligen publicerade reviewartiklar (2, 3) påpekar följande indicier: I,,) De arkeologiska fynden av fri-tröskande brödvete både i Mellanöstern och Europa är mer än 1000 år äldre än fynden av speltvete. II) Hade mutationen som ledde till Q ägt rum i speltvete hade den sannolikt inte upptäckts eftersom den maskerats av andra gener som påverkar tröskbarheten negeativt. III) Europeiska speltveten är nära besläktade med europeiska emmerveten och mindre med t ex iranska speltveten. Samanfattningsvis är den mest sannolika teorin att det fri-tröskande brödvetet och icke fri-tröskande emmervete introducerats i Europa för minst 8000 år sedan och att det europeiska speltvetet uppstått genom en senare hybridisering mellan brödvete och emmervete. Det tre typerna kom sedan att odlas och utvecklas parallellt i Europa under flera 1000 år fastän brödvetet såsmåningom fick en överlägsen ställning tack vare möjligheten till fri-tröskning.

Referenser:
(1) Simons et al. (2006) Molecular Characterization of the major wheat domestication gene Q. Genetics 172:547-555
(2) Salamini et al. (2002) Genetics and geography of wild cereal domestication in the near east. Nature Genetics Reviews 3:429-441.
(3) Dubcovsky & Dvorak (2007) Genome plasticity a key factor in the success of polyploidy wheat under domestication. Science 316:1862-1866.

Pingat på Intressant

, , , , ,

This entry was posted in jordbruk. Bookmark the permalink.

2 Responses to Gotländskt speltvete

  1. Matti Leino says:

    Ett par förtydliganden:
    Det europeiska speltvetet tros alltså ha uppstått genom hybrisisering mellan brödvete utan speltkaraktären (Q) och emmervete med speltkaraktären (q).
    Bilden visar från vänster till höger: Emmer-, spelt- och brödvete.
    Speltvete har haft en särställning på Gotland där lokala sorter odlades in på 60-talet. Nyligen återupptogs odlingen, då med centraleuropeiska sorter. Därav rubriken.

    • Helena Holte Glöersen says:

      En typ av sädesslag med exakt det utseendet som på bilden av spältvetet har jag funnit vilt på mycket gammal torpmark i värmland. Möjligt att själva axen är mindre, svårt att avgöra utifrån bilden. Finns det någon som kan hjälpa med en analys så jag kan få det bekräftat eller dementerat?

      Helena