Genetiskt modifierade grödor och hållbart jordbruk: tankar om en väg framåt i samhällsdebatten.

Av Torbjörn Fagerström, professor emeritus i Ekologi vid Lunds Universitet och tidigare prorektor vid SLU

Jag blir ofta betraktad som en person som är ”för” genetiskt modifierade grödor (GM-grödor). Men jag är inte reservationslöst ”för” sådana grödor, lika lite som jag är ”för” elektricitet, rymdteknik, datorer eller någon annan vetenskapsbaserad teknologi. Jag vet att varje teknologi har sina för- och nackdelar, och kan utnyttjas för goda likaväl som för dåliga syften. Dessutom kan vi alltid begå misstag när det gäller att tillämpa nya teknologier.

Nej, det som jag är ”för” ’är ett vetenskapligt synsätt, som innebär att man kritiskt analyserar argumenten för och emot en viss ståndpunkt, och har en beredvillighet att ändra uppfattning om evidensen talar starkt för en sådan ändring. Så när vi säger att en viss uppfattning är vetenskapligt grundad så hävdar vi varken att den är sann eller att den kommer att förbli densamma i all evighet. Men däremot hävdar vi att uppfattningen har sin grund i en process där relevanta evidens har tagits på allvar, där alternativa uppfattningar har granskats på ett seriöst sätt, och där dessa har befunnits ha ett svagare stöd av tillgängliga evidens och teoretiska överväganden.

Så låt oss titta på evidensen när det gäller GM-grödor.

Läs artikeln i sin helhet i tidskriften  NJAS – Wageningen Journal of Life Sciences 70–71 (2014) 99–100 (Wageningen_J_Life_Sci_2014 ,Engelsk text)

***

Avslutningsvis ifrågasätter jag om ett antal NGOs verkligen är legitima ”stakeholders” när det gäller frågor om GM-grödor. Jag anser inte att Greenpeace och ett antal andra dogmatiska motståndare mot GM-grödor kvalar in som ”stakeholders”, lika lite som en kreationist kvalar in i en vetenskaplig debatt om evolutionsteorin. Istället anser jag att dessa NGOs ska marginaliseras genom att vi medvetet utesluter dem från varje seriös, vetenskapsbaserad diskussion. Sedan ett antal år gör jag själv precis detta: Jag vägrar att delta i debatter med Greenpeace och andra dogmatiska GM-motståndare, därför att i samma ögonblick som jag accepterar en sådan debatt så accepterar jag också att dagtinga med min övertygelse att varje meningsfull diskussion om en vetenskaplig fråga förutsätter en vetenskaplig grundsyn. Dogmatism är oförenlig med en vetenskaplig grundsyn.

Pingat på Intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

This entry was posted in GMO, Okategoriserade. Bookmark the permalink.

One Response to Genetiskt modifierade grödor och hållbart jordbruk: tankar om en väg framåt i samhällsdebatten.

  1. Mattias Lind says:

    Kommer verkligen etablerade miljöorganisationer marginaliseras genom att inte debattera med dem? Även om Greenpeace till skillnad från andra miljöorganisationer inte är en folkrörelse så har de fortfarande 150 000 givare i Norden. En forskares uppgift är ju just att kommunicera med allmänheten, även de som representeras av Greenpeace. Det finns ju gott om evidens att jämställda samhällen är bättre fungerande, innebär det att vi inte ska föra vetenskapliga debatter med moderaterna eller Svenskt näringsliv? Som ju i den frågan kan ses som dogmatiker.