Fång leder till att hästar måste avlivas varje år

Av Magdalena Wärn, Studerande vid Etologi & Djurskyddsprogrammet SLU i Skara

Fång drabbar hundratals hästar varje år och leder till att många måste avlivas på grund av de inte går att rehabilitera. Men med rätt kunskap skulle många hästar slippa gå detta öde till mötes.

Fång är en sjukdom som uppstår vid rubbning av tarmfloran och med mest framträdande symptom i hovarna. Hästen har svårt att stå och röra sig, och har mycket ont. Orsaken kan exempelvis vara överutfodring, för mycket socker/stärkelse eller ett för snabbt byte av foder. Många gånger sker utbrottet på våren och försommaren då hästen släppts ut på ett för kraftigt bete. Men det som många inte vet eller tänker på är att risken för fång även är stor i en väl nedbetad hage där gräset som växer upp är väldigt spätt och näringsrikt.
Ju tidigare det upptäcks att hästen drabbats av fång desto fortare och lättare går i regel rehabiliteringen. Det viktigaste är att ta bort hästen från det som utlöste sjukdomen, tillkalla veterinär och ställa den på mjukt underlag för att minska smärtan i hovarna. En häst som rehabiliteras för fång skall ges foder av den bästa kvalitén och skall absolut inte svältas utan skall ha tillgång till fiberrikt stråfoder, storleken på ransonen skall anpassas efter hästens behov.

Alla hästraser kan få fång men små ponnyer, exempelvis Shetland och andra naturraser, drabbas ofta lättare än stora raser. Detta kan bero på att de många gånger är lättfödda och ofta inte motioneras lika mycket som stora ridhästar. Många små ponnyer rids inte så hårt eller går som sällskapshäst till en stor häst. Det är relativt lätt att få tag i en liten billig ponny som sällskap. Men om den inte kan gå i samma hage, på grund av risken för fång, som den stora hästen så ställer detta till bekymmer och slutar kanske med att ponnyn får gå ensam i en liten hage. Detta är inte är någon god lösning för någon av hästarna som visserligen kan ha synkontakt med en artfrände men ändå inte kan få utlopp för sitt starka flockbeteende.

Kraftigt gödslade beten innehållande endast ett fåtal grässorter är framför allt inte bra för en ponny, men inte optimalt för någon häst. En häst mår bäst av att gå på ett naturbete med blandade sorters gräs och örter, med skogsdungar och varierande terräng. Detta är bra för både matsmältningssystemet och psyket då en häst i naturligt tillstånd tillbringar många timmar och vandrar långa sträckor för att söka föda och få i sig en blandad diet innehållande alla nödvändiga näringsämnen.
Men har man inte tillgång till ett lämpligt bete för sin ponny kan Greenguard,en sorts munkorg,vara ett alternativ. Den begränsar intaget av gräs så att hästen inte äter för stora mängder, men möjliggör att ponnyn kan gå i en hage med gräs som annars hade varit för kraftigt för den.

För att undvika att ens häst drabbas av fång krävs att man tänker till och anpassar utfodringen för varje individ. Även om risken är störst hos små ponnyer så kan som sagt alla hästar drabbas och om hästen är överviktig är risken större. En häst är gjord för att äta lite och ofta, och inte för kraftigt gräs eller för mycket kraftfoder. Var speciellt uppmärksam på hästens tillstånd vid betessläpp och undvik snabba foderbyten. En långsam introducering till betet men även vid nya fodermedel är bäst. Var speciellt uppmärksam om du är ägare till en häst som tidigare haft fång, risken för återfall är stor.
Är det acceptabelt i dagens upplysta samhälle att så många av dagens hästar lider av och avlivas på grund av denna sjukdom. Har du en häst som ligger i riskzonen för att utveckla fång är det din skyldighet att ta reda på hur du skall minimera riskerna och se till att hästen får leva ett så naturligt och friskt liv som möjligt.

Inlägget ingår som ett delmoment i kursen Djurmiljö (C-kurs i
etologi- och djurskyddsprogrammet) med prof Bo Algers som kursledare.

Pingat på Intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

This entry was posted in djurskydd. Bookmark the permalink.

7 Responses to Fång leder till att hästar måste avlivas varje år