En lång ökenvandring är tillända

Av Jens Sundström, Institutionen för växtbiologi och skogsgenetik, SLU i Uppsala

I början av mars godkände EU kommissionen en potatis med förändrad stärkelsesammansättning; den s.k. Amflora potatisen. Om detta har tidigare rapporterats i svenska media och Torbjörn Fagerström skriver i söndagens SvD om amflorapotatisen och miljörörelsens kunskapssyn.

Den ursprungliga ansökan om godkännande lämnades in av företaget Amylogene HB redan 1996, sedan 2000 är det dock BASF Plant Science som har drivit ansökan. Det ursprungliga arbetet med stärkelseförändrad potatis startade lång tidigare och genomfördes av Per Hofvander och medarbetare under dennes tid som industridoktorand på Swalöf Weibull i samarbete med Institutionen för växtbiologi och skogsgenetik vid SLU i Uppsala.

Det är naturligtvis glädjande att arbete som utförs här på institutionen kommer till praktisk nytta men symptomatiskt att tillståndsprocessen inom EU tagit så lång tid. Det har sedan länge varit klart  att det inte finns några vetenskapligt motiverade hinder för att tillåta odling av Amflora-potatisen. Långbänken har snarare varit politiskt motiverad och delvis orsakad av det moratorium som EU hade på GM-grödor mellan 1998 och 2004. Nu har EU fått en ny kommission och ansvaret för tillståndsgivningen ligger på EU kommissionären John Dalli som skriver följande motivering till varför han förordar ett godkännande av Amflora potatisen:

" "
Health and Consumer Policy Commissioner, John Dalli noted: "Responsible innovation will be my guiding principle when dealing with innovative technologies. After an extensive and thorough review of the five pending GM files, it became clear to me that there were no new scientific issues that merited further assessment. All scientific issues, particularly those concerning safety, had been fully addressed. Any delay would have simply been unjustified. By taking these decisions, the European Commission fulfils its role in a responsible manner. These decisions are based on a series of favourable safety assessments carried out over the years by the European Food Safety Authority (EFSA).In parallel we have today launched a reflection on how to combine a European authorization system with the freedom of Member Sates to decide on cultivation on GMOs.  "

Dalli hänvisar till den grundliga genomgång av tänkbara och mer eller mindre otänkbara risker som har föregått EFSAs rekommendation om att tillåta odlingen av Amflorapotatisen. Många av dessa  riskbedömningar har varit motiverade av direkta krav från miljörörelsen. Nu är riskbedömningen färdig och potatisen har fått klartecken, den är säker, ändå är delar av miljörörelsen inte nöjd.  Detta illustrerar tydligt den problematik vi står inför. EU har byggt upp ett omfattande reglemente för en riskvärdering av GM-grödor på vetenskaplig grund men motiven för denna överlastade riskvärdering har endast i undantagsfall varit vetenskapligt grundade. Det är också helt klart att de som ivrigast förespråkar ytterligare riskbedömningar inte förmår ta till sig resultaten och med all sannolikhet kommer att kräva ett fortsatt stopp, vilka vetenskapliga bevis som än presenteras.

Det är också intressant att notera den sista delen kommissionär Dallis uttalande vilket är en klar inbjudan till de medlemsstater och regioner som vill utropa sig till GMO-fria zoner.

Pingat på Intressant

Läs även andra bloggares åsikter om ,,, , , ,

This entry was posted in bioteknik, GMO, Jens Sundström. Bookmark the permalink.

3 Responses to En lång ökenvandring är tillända

  1. Jan-Erik Necander says:

    Sorry Jens, klappa Dig inte för bröstet och säg fy f.. vad vi är bra. Vi kommer kanske till vägs ände men det får förmodligen varken Du eller jag uppleva. Jag kommer innan dess göra allt för att få stopp på Er.
    Undrar hur mycket som kommit under bordet till både Dalli och till Barosso. Jag undrar också hur mycket som kommer Er till del från GMO-industrin för det är väl ändå så att mycket pengar vandrar från industrin till Er forskare. Tänk om Ni hade varit lite mer förstående och tillmötesgående och saktat ner och kommit fram med ärliga resultat. Vi vet ju hur Monsanto varit nere i syltburken och inte redovisat riktiga resultat etc. vilket gör att trovärdigheten både för Monsanto och Er blir mindre och mindre. Den dagen kommer då konsumenterna kommer att ta saken i egna händer oavsett vad Ni säger om att dessa bara tittar till priset och den dagen kommer Monsanto och övriga att få problem.

  2. Jan-Erik,
    Jag vet inte vad du har för bild av oss universitetsforskare men någon lukrativ verksamhet är det då inte tal om. Det utgår inget OB bara för att vi arbetar på långfredagen. Jag kan naturligtvis endast prata för mig själv och jag erhåller mina forskningsmedel från fristående forskningsstiftelser och statliga forskningsråd. Det finns inget flöde av pengar från växtförädlingsföretagen till den offentligt finansierade forskningen, vilket på ett sätt är synd eftersom det drastiskt minskar möjligheten att forskningen kommer till nytta. Å andra sidan är vi sant oberoende. På det sätt som du insinuerar att vi skulle hävda vetenskap framför oventenskap av ekonomiska skäl är inte bara osant utan på gränsen till oförskämt.
    Man kan naturligtvis fundera på vad som är drivkraften bakom att så många engagerar sig i GMO frågan men att demonisera åsiktsmotståndare leder inte till någon konstruktiv debatt och att hela tiden komma dragandes med Monsanto istället för att diskutera sakfrågan håller inte heller längre. Runt om i världen finns det många andra företag och offentligt finansierade program som använder sig av GM-teknologin. Den är en naturlig del av den moderna växtförädlingen och om teknologin används rätt kan den bidra till ett mer hållbart och miljövänligt jordbruk. Det vi borde inrikta oss på är att diskutera formerna för hur vi ska använda teknologin istället för att orera om storföretag, kapitalism och hypotetiska risker.

  3. Pingback: Ännu en runda i GM-karusellen | Jens Sundström