En CRISP-ig sallad

Av Jens Sundström vid Institutionen växtbiologi SLU i Uppsala

Broccoli förädlad med hjälp av CRISPR/Cas9 har under sommaren odlats i fält. Det avslöjades i Vetenskapsradion och Odla med P1 där Stefan Jansson från Umeå universitet serverade världens första måltid med fältodlad broccoli som förädlats med den nya tekniken.

I ett internationellt perspektiv är detta kontroversiellt eftersom EU-kommissionen dragit frågan om hur odling av sådana grödor ska regleras i långbänk. Det som kommissionen funderar på är om grödor som förädlats med CRISPR/Cas9 ska omfattas av EUs restriktiva GMO-lagstiftning eller ej.

På direkta frågor från Stefan Jansson och från oss här på SLU i Uppsala gjorde Jordbruksverket i höstas bedömningen att fältförsök med CRISPR-grödor kan genomföras utan speciella tillstånd förutsatt att gen-kassetten som kodar för CRISPR/Cas9 inte längre finns kvar i den fältodlade grödan. Om inget nytt DNA är tillfört är grödan jämförbar med grödor som förädlats med hjälp av konventionella förädlingsmetoder och ska inte betraktas som en genetiskt modifierad organism.

I sommar har vi därför haft möjlighet att genomföra fältförsök med CRISPR-plantor här i Sverige. I vissa länder inom EU, till exempel Finland, har ansvariga myndigheter gjort en liknande bedömning som svenska jordbruksverket medan andra länders myndigheter utreder frågan. EU-kommissionens åsikt är svårt att sia om. De har aviserat att ett besked ska komma snart men gång på gång skjutit upp beslutet.

CRISPR-plantor odlade i pallkrage (Foto:Stefan Jansson)

CRISPR-plantor odlade i pallkrage (Foto:Stefan Jansson)

En förklaring till denna ambivalens från kommissionens sida kan vara att om grödor som förädlats med hjälp av CRISPR/Cas9 ska omfattas av GMO-lagstiftningen så kommer direktiven att behöva skrivas om. De nuvarande direktiven bygger på att det går att spåra och särskilja GM-grödor från konventionellt förädlade grödor. Det är inte möjligt med CRISPR-plantor eftersom inget nytt DNA är tillfört. I programmet Odla med P1 lyfte Stefan Jansson fram att om CRISPR-tekniken istället jämställs med mutationsförädling så öppnar det upp för små och medelstora förädlingsföretag att använda sig av tekniken i sitt förädlingsarbete.

En intressant aspekt av detta är synpunkter på CRISPR-tekniken från växtförädlare: Tekniken ger möjlighet att förädla på sorter som är kända för konsumenterna utan att odlingsegenskaper och smak förändras. Till exempel skulle välkända vinsorter kunna göras resistenta mot mjöldagg vilket minskar på vinproduktionens miljöpåverkan. Med dagens konventionella förädlingstekniker går det att ta fram resistenta druvsorter mot mjöldagg, men på grund av att man med dessa tekniker får med sig så mycket okänt genetiskt material som kan påverka odlingen och smaken negativt, samt att vi konsumenter är tämligen konservativa när det gäller val av druvor, går den utvecklingen mycket långsamt. För förädlarna innebär den nya tekniken ökade möjligheter att ta sig an många svåra miljö- och odlingsproblem och samtidigt ge producenterna möjlighet att odla gamla välkända sorter.

Dagens regler för sortskydd gör dock saken lite mer komplicerad än den borde vara. För att kunna registrera en ny sort på marknaden krävs att den avsevärt skiljer sig åt från befintliga sorter. Det är därför inte säkert att, till exempel, en Cabernet Sauvignon som gjorts resistent mot mjöldagg med hjälp av CRISPR/Cas9, en s.k. Cabernet Sauvignon 2.0, är tillåten att registreras som en ny sort eftersom den inte skiljer sig åt tillräckligt mycket från ursprungssorten. Från förädlarhåll finns det därför en önskan att särskilja CRISPR-tekniken från övriga förädlingstekniker, inte för att den ger upphov till grödor som skiljer sig från befintliga grödor utan för att tekniken är för exakt och inte ger upphov till så många okända variationer och oförutsedda re-arrangemang av DNA sekvensen som dagens konventionella tekniker gör och som krävs för att motivera ett uppdaterat sortnamn.

I diskussionen kring de nya förädlingsteknikerna finns det därmed både intressegrupper som vill reglera CRISPR-tekniken därför att den är ny, och andra grupper som vill reglera tekniken därför att dess produkter inte går att särskilja från produkter vi har sedan tidigare. Låt oss hoppas att ingen av dessa grupper blir tongivande i den fortsatta diskussionen om CRISPR-grödornas legala hemvist.

Länk till Umeå Universitets forskarblogg där Stefan delar med sig av recept och odlingstips.

Se pressmeddelande från Umeå universitet

Pingat på Intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

 

 

 

This entry was posted in GMO, Jens Sundström. Bookmark the permalink.

Comments are closed.