Ekologiskt eller inte?

Av Cecilia Sundberg, vid Institutionen för energi och teknik, SLU i Uppsala

Så är den igång med full kraft igen, debatten för och emot ekologisk odling (SVD, DN, DN). För en utomstående måste det te sig märkligt, att de kan ha så olika uppfattningar i frågan, de där forskarna. Jag tänkte försöka ge en liten förklaring till varför.

För det första, man brukar inte reda ut vad man pratar om. Är det jordbruket i Sverige eller någon annanstans? Är det ekologiska eller konventionella så som det ser ut idag, i genomsnitt? Eller är det enstaka exempel från ekologiskt eller konventionellt, som man av någon anledning tycker är särskilt viktiga? Är det jordbrukets konskevenser totalt sett, för människor, fåglar, fiskar som man försöker greppa, eller fokuserar man bara på människor, eller bara vissa människor? Eller väljer man att prata om det ekologiska eller konventionella jordbruket som det skulle kunna se ut, om det inte var begränsat av ekonomin eller av regelverken så som de ser ut idag?

Det är inte alltför ovanligt i debatten att man talar illa om det jordbrukssystem man vill kritisera utifrån dess sämsta egenskaper historiskt och i dag (t.ex. låga skördar i eko och en historia av anti-vetenskapliga villfarelser) och talar väl om det man själv tror är bättre utifrån dess bästa egenskaper (t.ex höga spannmålsskördar i konventionell odling, och en historia av minskad bekämpningsmedelsanvändning och minskad övergödning från svensk åkermark). Detta kryddas sedan med de möjligheter man ser framför sig, i den bästa av världar utifrån ens egen världsbild (konventionellt skulle kunna bli ännu bättre på att leverera mat till låga kostnader och minskad miljöpåverkan med precisionsodling, växtförädling, vetenskapligt baserat miljöarbete m.m.). Andra kontrar på samma sätt – det sämsta med konventionellt: en fruktansvärd djurhållning och bekämpningsmedelsanvändning på många håll i världen utanför Sverige, följt av det bästa med eko: att man inte använder bekämpningsmedel och att man arbetar för slutna kretslopp, minskad miljöpåverkan och att bönder ska kunna leva på sitt jordbruk. Sen avslutar man med möjligheterna med mer ekologiskt i framtiden: gladare och friskare djur, människor och jordar över hela jordklotet. På detta vis kan man tala förbi varandra i timtal. Eller för den delen i decennier, om man är forskare i olika korridorer på samma universitet.

Själv har jag sluppit och undvikit denna debatt fram till nu. Mer om det en annan gång. Här kommer ett par tankar bara: För mig är det uppenbart att dagens globala livsmedelssystem har skapat enorma miljöproblem och inte är på väg mot att skapa en hållbar framtid, tvärtom. Och hundratals miljoner människor är hungrande och undernärda. Globalt sett har vi bara några enstaka procent ekologisk odling. Så det ekologiska jordbruket är inte orsak till övergödning, klimatproblem eller svält. Och jag har svårt att förstå varför några ser det ekologiska jordbruket som ett hot eller ett problem, särskilt när jag lyfter blicken till den globala skalan.

Det moderna jordbruket har dock inte bara orsakat miljöproblem och lidande, det har också skapat välstånd och producerat mycket mer mat än vi kunde producera innan 1900-talets vetenskapliga och tekniska utveckling. Vi är många fler människor på jorden idag, och vi blir fler. Så det är klart att vi behöver använda teknik och vetenskap även för framtidens jordbruksutveckling. Vi är inte framme vid historiens slut. Vi har stora utmaningar framför oss.

Pingat på Intressant
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

 

This entry was posted in Okategoriserade. Bookmark the permalink.

8 Responses to Ekologiskt eller inte?