Ekologiskt eller inte?

Av Cecilia Sundberg, vid Institutionen för energi och teknik, SLU i Uppsala

Så är den igång med full kraft igen, debatten för och emot ekologisk odling (SVD, DN, DN). För en utomstående måste det te sig märkligt, att de kan ha så olika uppfattningar i frågan, de där forskarna. Jag tänkte försöka ge en liten förklaring till varför.

För det första, man brukar inte reda ut vad man pratar om. Är det jordbruket i Sverige eller någon annanstans? Är det ekologiska eller konventionella så som det ser ut idag, i genomsnitt? Eller är det enstaka exempel från ekologiskt eller konventionellt, som man av någon anledning tycker är särskilt viktiga? Är det jordbrukets konskevenser totalt sett, för människor, fåglar, fiskar som man försöker greppa, eller fokuserar man bara på människor, eller bara vissa människor? Eller väljer man att prata om det ekologiska eller konventionella jordbruket som det skulle kunna se ut, om det inte var begränsat av ekonomin eller av regelverken så som de ser ut idag?

Det är inte alltför ovanligt i debatten att man talar illa om det jordbrukssystem man vill kritisera utifrån dess sämsta egenskaper historiskt och i dag (t.ex. låga skördar i eko och en historia av anti-vetenskapliga villfarelser) och talar väl om det man själv tror är bättre utifrån dess bästa egenskaper (t.ex höga spannmålsskördar i konventionell odling, och en historia av minskad bekämpningsmedelsanvändning och minskad övergödning från svensk åkermark). Detta kryddas sedan med de möjligheter man ser framför sig, i den bästa av världar utifrån ens egen världsbild (konventionellt skulle kunna bli ännu bättre på att leverera mat till låga kostnader och minskad miljöpåverkan med precisionsodling, växtförädling, vetenskapligt baserat miljöarbete m.m.). Andra kontrar på samma sätt – det sämsta med konventionellt: en fruktansvärd djurhållning och bekämpningsmedelsanvändning på många håll i världen utanför Sverige, följt av det bästa med eko: att man inte använder bekämpningsmedel och att man arbetar för slutna kretslopp, minskad miljöpåverkan och att bönder ska kunna leva på sitt jordbruk. Sen avslutar man med möjligheterna med mer ekologiskt i framtiden: gladare och friskare djur, människor och jordar över hela jordklotet. På detta vis kan man tala förbi varandra i timtal. Eller för den delen i decennier, om man är forskare i olika korridorer på samma universitet.

Själv har jag sluppit och undvikit denna debatt fram till nu. Mer om det en annan gång. Här kommer ett par tankar bara: För mig är det uppenbart att dagens globala livsmedelssystem har skapat enorma miljöproblem och inte är på väg mot att skapa en hållbar framtid, tvärtom. Och hundratals miljoner människor är hungrande och undernärda. Globalt sett har vi bara några enstaka procent ekologisk odling. Så det ekologiska jordbruket är inte orsak till övergödning, klimatproblem eller svält. Och jag har svårt att förstå varför några ser det ekologiska jordbruket som ett hot eller ett problem, särskilt när jag lyfter blicken till den globala skalan.

Det moderna jordbruket har dock inte bara orsakat miljöproblem och lidande, det har också skapat välstånd och producerat mycket mer mat än vi kunde producera innan 1900-talets vetenskapliga och tekniska utveckling. Vi är många fler människor på jorden idag, och vi blir fler. Så det är klart att vi behöver använda teknik och vetenskap även för framtidens jordbruksutveckling. Vi är inte framme vid historiens slut. Vi har stora utmaningar framför oss.

Pingat på Intressant
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

 

This entry was posted in Okategoriserade. Bookmark the permalink.

8 Responses to Ekologiskt eller inte?

  1. Anders says:

    Bra skrivet i det stora hela men jag tycker du kanske hamnar lite fel när du menar att diskussionen är onödig eftersom eko är så liten del av dagens produktion? *Föreställningen* om att det är den enda vägen till miljövänligt jordbruk är ju betydligt mer spridd? Och denna föreställning bestämmer fördelningen av forsknings och utvecklingsresurser osv, och framförallt, den ”befriar” det konventionella jordbruket från sitt ansvar att vara så miljövänligt det bara går. Likadant med föreställningen om att GMO är onaturligt och hälso/miljöfarligt, totalt nonsens men som nu styr nästan hela EUs politik, till miljöarbetets nackdel! Ett annat exempel: Sol och vind är jätteliten del av elproduktionen, men föreställningarna om att de ensamma ska rädda oss från klimatutsläpp är närmast förhärskande, och hindrar ett mer pragmatiskt arbete med även andra lågutsläppande energikällor. Jag tycker debattartikeln var ensidig och svartmålande, men huvudpoängerna är viktiga, evidensbaserat miljöarbete framför dogmer.

  2. Cecilia Sundberg says:

    Hej Anders! Jag tycker inte alls att debatten är onödig! Frågor om hur jordbruket och samhället kan utvecklas för att minska övergödning och klimatförändringar och hunger är jätteviktiga och förtjänar att diskuteras mer! Jag vill bara poängtera att det är viktigt att hålla reda på begreppen så man vet vad man pratar om. Och att om man redan på förhand har bestämt sig för vad man tycker om ekologiskt så är det lätt att hitta argument som stöder den egna tesen, eftersom jordbruk är en så komplex verksamhet.

  3. Cecilia Sundberg says:

    Hej Anders!
    Ett mer direkt svar på din fråga: Jag menar att om man vill förstå jordbrukets globala miljöpåverkan och svälten i världen, så måste vi söka orsakerna i världen så som den ser ut i dag, och historiskt. Och där är det ekologiska jordbruket försvinnande litet. Problemens orsaker är viktiga att ha med när vi sen går vidare och letar efter lösningar på problemen. Att ekologiskt lantbruk inte är orsaken till problemen betyder inte automatiskt att det har lösningarna på dem.

  4. Sten Stymne says:

    Diskussionen om Eko eller inte borde inte främst handla om att det ena är bättre än det andra i olika avseenden utan att begreppet ekologisk odling bygger på en definition av vad som är ‘naturligt’ och därmed tillåtet och onaturligt och som därmed är förbjudet i odlingen. Denna dogmatik leder utvecklingen av ekologisk odling in i en återvändsgränd. Om man nu kommer fram till att gröngödsling ger jorden en kväve chock och användning av naturgödsel låser fast ekoodlingen till en stor andel animalieproduktion (samtidigt som eko-förespråkarna vill att vi skall äta mindre kött!) så finns inte alternativet att använda konstgödsel applicerat med precisionsodling med nära nog noll läckage. Vi borde avskaffa ordet ekologisk odling inom SLU. Vi kämpar alla för ett mer miljövänligt och hållbart jordbruk och då skall vi inte vara bundna av regler som ställs av intresseorganisationer som KRAV, SNF och dagligvaruhandeln som har ekonomiska intressen av att kränga livsmedel till ett högre pris för konsumenter och skattebetalare.

  5. Per Ribbing says:

    Problemet tror jag ligger i att det saknas ett klart och vetenskapligt mål för vad som är hållbart. Om vi inte vet vart vi vill komma – hur ska vi då kunna avgöra vad som är bra eller dåligt?
    Det Naturliga Steget har tagit fram första ordningens principer för ett hållbart samhälle (Holmberg, Azar, Lindgren flera publ). Sätt ifrån det perspektivet väljer jag KRAV-märkt idag, INTE för att det är ”mindre miljöbelastande” utan för att det ger den bästa utvecklingen i rätt riktning (rätt riktning definieras av de fyra grundprinciperna för hållbarhet).
    På samma sätt väljer jag vindkraftsel idag som definitivt redan idag trycker undan kolkraft från marknaden. Anders – jag vet inte var du hämtar dina siffror från men sol och vind är en del av lösningen. Ingen säger att vi ska leva på enbart sol- och vindkraft.

  6. Cecilia Sundberg says:

    Hej Sten!
    Vi på SLU kan inte avskaffa ordet ekologisk odling, då det är så etablerat i samhället, med certifiering, märkning, regelverk, marknadsföring och produktion. Och vi kan inte strunta i att ekologisk odling finns där ute. Däremot måste vi förhålla oss till det på ett vetenskapligt sätt. Det är vårt ansvar som universitet! I det ansvaret ingår att kritisera dogmatism, där håller jag med dig!

  7. Sten Stymne says:

    Hej Cecilia,
    Då är vi om jag förstår rätt faktiskt överens om grunden i kritiken av ekologisk odling och det är det viktigaste. Nu gäller det att konstruktivt ändra regelverket för ekologisk odling för att få det mindre miljöbelastande, mer uthålligt och mer produktivt. Tre viktiga regler måste ändras i första hand. 1) Man måste få använda ‘konst-kväve’. Ekologisk odling bygger på kvävefixerande grödor, dvs bakterier som fixerar luftens kväve och ger det till växten. Konstkvävet är också luftkväve och kan göras från luft, biogas och vind-el och går att applicera på ett helt annat sätt en naturgödsel och gröngödsling och man behöver inte hålla djur för gödselns skull. 2) Man måste få använda rötslammet från reningsverken. De mesta av näringsämnena (fosfor o.dyl) från åkern hamnar där efter vi ätit och det går aldrig få ett kretslopp om vi inte använder detta på åkern. 3) Genmodifierade grödor måste få användas. Gentekniken kan användas för att få växterna resistenta mot skadeangrepp vilket är urviktigt i ekologisk odling där man inte får behandla med annat än ‘naturliga’ bekämpningsmedel (pyretriner från krysantemum går bra, men inte kemiskt framställda identiska produkter! Ta bort dessa fåniga regler också på samma gång).

  8. Olle Andrén says:

    Hej
    Håller med om det mesta och tack för den sansade tonen, Cecilia!
    Men eftersom ordet ‘ekologi’ i Sverige har knyckts av ekoodlarna blir vi som sysslar med ekologisk forskning inom jordbruket lite förvirrade.

    ‘Ekologisk odling’ utan de förutbestämda förbuden blir väl ‘odling’, rätt och slätt! Och forskning om odling låter ju helt OK. Och ingen sådan forskning jag deltagit i har lågprioriterat miljön – möjligen kan man med visst fog påstå att produktionens betydelse har underskattats…när jag började vid proto-SLU fanns diverse försöksverksamhet för att öka produktion och säkra självförsörjning (förra milleniet var det). Detta ansågs vara ‘i Nationens intresse’ och statsfinansierades generöst – och lades ner tämligen brutalt och vi gröna ekologer skulle ta över…

    Men kan man ju tänka sig att nuvarande SLU undersöker hur den utmärkta affärsidén ‘ekoodling’ ska kunna genomföras utan alltför negativa miljöeffekter etc. KF och ICA tjänar ju gott på att sälja dyrare produkter med i stort sett samma innehåll. Ungefär som plogtillverkare sponsrar (eller sponsrade?) försök under SLUs tak så skulle de kommersiella intressena själva betala.

    Vi som arbetar med att försöka utforma ett produktivt och miljövänligt jordbruk – där livscykelanalys är en kärna för att beräkna hur åtgärder slår – blir rätt förbaskade när vi framställs som skurkar. Vi gör ALLT för ett bra jordbruk och vi vårdar verkligen stallgödseln – fast vi skulle nog gärna avskaffa densamma av miljöskäl – något som ju skulle göra ekoodling omöjligt. Vi gör också ALLT för att de som svälter ska få bra mat – inte begränsas av några korkade förbud hos världens överklass (handelsgödsel, GMO,…). Googla gärna på AGRA och ISFM där man visar hur afrikanskt jordbruk kan förbättras – baserat på vetenskap!

    Vi (de flesta av oss) blir glada när även den som i likhet med flera av oss tvingats delfinansieras av öronmärkta eko-pengar kan vara kritisk mot irrationella inslag – och bita den som hand som föder oss.
    För detta krävs mod!
    Olle