Den faktiska nyttan av gentekniken i jordbruket

Av Dennis Eriksson,
Institutionen för växtförädling och bioteknik, SLU Alnarp

Detta inlägg är en del av Vetenskapsradion Klotets bloggstafett om GM-grödor. Harald Cederlund
inledde med att granska de GM-grödor, herbicidtoleranta och insektresistenta,
som dominerar marknaden idag. Därefter skrev Klara Jacobsson om de
problem hon ser med dagens GM-grödor och gav exempel från sin egen forskning om
bönder i Sydafrika som odlar GM-majs. Nu när tar jag upp stafettpinnen så
skulle jag vilja ge min syn på vad gentekniken kan vara bra till i jordbruket.

För det första vill jag bara
invända mot en sak som Klara skriver: att GM-grödorna skulle vara anpassade
till ett högteknologiskt industriellt jordbruk. Så är det inte alls. Till
exempel så odlade över 4 miljoner småbrukare i Kina Bt-bomull åren 1999-2001. Men det som Klara sen skriver
om är intressant. Hon har intervjuat småbrukare i Sydafrika som odlar Bt-majs
och som inte har sett någon skillnad i avkastning jämfört med den
konventionella hybridmajsen. Däremot har utsädet till Bt-majsen varit mycket
dyrare. Detta talar emot en rapport
i AgBioForum
från 2004 där författarna hävdar att Bt-majs har avkastat
omkring 10% mer än konventionell majs i Sydafrika. Men kanske, kanske att man
drar öronen åt sig när man läser att båda författarna kommer från Monsanto
Company. Nu tror jag inte att varken Klara eller Monsanto hittar på siffror.
Däremot tror jag att avkastningen kan variera från region till region, säsong
till säsong, bonde till bonde. Och både förespråkare och motståndare kan hitta
siffror som talar för deras sak. En annan rapport,
skriven av en ekonom i FAO, jämför situationen i Kina, Argentina, Sydafrika,Mexiko och Indien och påpekar att resultatet av odling av GM-grödor i stor
utsträckning beror på saker som nationell kapacitet till forskning,reglering
av marknad och fungerande marknad för insatsvaror.

Det är inte svårt att hitta
artiklar som påstår att GM-grödor kan användas för att öka
försörjningstryggheten (food security) i utvecklingsländer. Och det är
lika lätt att hitta skrivelser som kritiserar detta påstående. Personligen
tycker jag det är synd att en så stor del av debatten handlar om vad
gentekniken kan göra för fattiga småbrukare i tredje världen. Förespråkare
försöker lägga tyngd i argumenten genom att påstå att gentekniken räddar liv
medan motståndarna försöker misskreditera alla typer av gentekniska produkter
genom att säga att tekniken faktiskt inte alls hjälper några fattiga. Enligt
min mening är det helt fel fokus för GMO-debatten.

FAOs
senaste uppskattning
är att det finns ungefär 923 miljoner undernärda
människor i världen. Men att ge svältande människor tillgång till mat handlar
om så oändligt mycket mer än att bönderna ska producera mer. Och att öka
produktiviteten hos marginaliserade småbrukare handlar om så mycket mer än att
ge dem tillgång till vissa typer av förädlade grödor. Det handlar för böndernas
del även om hållbar vattenförsörjning, subventionerad handelsgödsel, tillgång
till moderna redskap, mikrokrediter för inköp av utsäde samt marknader som ger
betalt för produkterna. Förädlade grödor kan också göra nytta, oavsett vilken
teknik som använts för att ta fram dem, men inte ensamt. En viktig del av den
gröna revolutionen på 1960- och 1970-talet var att man tog fram högavkastande
vete-, ris- och majssorter. Men revolutionen inkluderade även subventioner,
bevattning, handelsgödsel och pesticider. Utan allt detta hade de nya sorterna
inte ens varit värda sin vikt i ogräs.

Så mitt budskap är att
gentekniken INTE kommer att rädda de 923 miljoner människor som svälter.
GM-grödor kan förvisso utgöra en del av de program för jordbruksutveckling som
är nödvändiga, men det behövs så mycket mer.

Så vad nyttar då gentekniken
egentligen till i jordbruket? Jo, jag ska börja med att ge en rad exempel.

I min egen forskning försöker
jag utveckla en ny fröoljeväxt, fältkrassing, som ska möjliggöra fleråriga
odlingssystem för mindre kväveläckage och mindre jordbearbetning. Problemet med
fältkrassingen är att den dråsar, dvs den släpper fröna, och man förlorar då en
stor del av skörden. Detta problem går att åtgärda genom mutationsförädling
eller genom genteknik. Jag har valt att använda genteknik eftersom det syntes
mig vara en enklare väg. Min förhoppning är att fältkrassingen ska bli tillåten
för odling när den kommer på marknaden om cirka 15-20 år.

Ett annat exempel är bladmögel
i potatisodlingar. Denna svampliknande sjukdom kräver stora mängder av giftiga
bekämpningsmedel. Resistens mot bladmögel finns hos flera vilda
potatissläktingar men på grund av potatisens komplicerade genetiska struktur så
är det ofta svårt att korsa dessa med kommersiella sorter. Vad som då är
enklare är att klona resistensgenerna och föra över dem, dvs genmodifiera
potatisarna.

Ett lysande exempel på där
GM-grödor gjort stor nytta är på Hawaii. I början av 1990-talet höll hela
produktionen av papaya på att slås ut av en virussjukdom, papaya ringspot virus
(PRSV). Men man lyckades då ta fram en resistent GM-papaya som i princip
räddade hela produktionen.

Jag ser en mycket stor
potential i gentekniken när det gäller att utveckla grödor som är resistenta
mot olika sjukdomsangrepp. Alla bönder är smärtsamt medvetna om vilket ändlöst
och hopplöst arbete det är att försöka hålla fälten fria från skadeinsekter,
ogräs, svampangrepp, virus- och bakteriesjukdomar och parasitiska rundmaskar i
jorden. Jag läste i en artikel nyligen (Strange 2005) att minst 10% av all jordbruksproduktion
i världen går förlorad till olika växtsjukdomar. Förutom möjligheten att
därigenom öka de faktiska skördarna, världen över, så skulle gentekniken göra
stor nytta för miljön genom att minska kemikalieberoendet i jordbruket.

Dessutom ser jag en potential
för att utveckla nya kvaliteter i olika grödor, såsom dråsfasthet, förbättrad
fröoljekvalitet i oljeväxter, perennialitet i våra sädesslag, stärkelsekvalitet
i potatis och mycket annat.

Jag hör ibland GMO-motståndare
hävda att GM-grödor är farliga för miljön eftersom de sprider sig och ”smittar
ned” andra växter och leder till mer kemikalieberoende och till resistenta
insekter och det ena efter det andra. Alla grödor över en kam. Inga nyanser.
Min önskan är att de ska börja acceptera att vissa tillämpningar av gentekniken
i jordbruket faktiskt kan ha positiv miljöpåverkan. Utan beska kommentarer om
genteknikens ”tveksamma naturlighet”, men istället ett strikt observerande av
hur miljön påverkas.

Genteknik är en fantastisk
samling tekniker som har en lång rad mycket viktiga tillämpningar inom
jordbruket. Men det gäller att diskutera rätt sak på rätt plats. När
diskussionen handlar om svältande människor, då ska vi inte börja med att
snacka om GM-grödor, nej, den diskussionen måste handla om andra saker. Detta
är en uppmaning till både förespråkare och motståndare.

För
den som vill fördjupa sig kan jag rekommendera följande artiklar:

Akhond M & Machray G
(2009) Biotech crops: technologies, achievements and prospects.
Euphytica 166: 47-59.

Christou P & Twyman R
(2004) The potential of genetically enhanced plants to address food
insecurity. Nutrition Research Reviews
17:
23
-42.

Dennis E et al (2008) Genetic
contributions to agricultural sustainability
. Phil. Trans. R. Soc. 363:
591-609.

Strange R (2005) Plant
disease: a threat to global food security
. Annu. Rev. Phytopathology 43:
83-116.

Pingat på Intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

About Dennis Eriksson

Jag doktorerade vid SLU i Alnarp, där jag jobbade med att utveckla ett perennt odlingssystem med fältkrassingen som insådd fröoljegröda. Numera är jag anställd som postdoc vid Köpenhamns universitet, där jag jobbar med att effektivisera kvävemetabolismen i korn för att kunna utveckla sorter som ger bibehållen avkastning vid lägre näringstillförsel. Min ambition i yrkeslivet är att bidra till ett miljömässigt hållbart jordbruk genom att utnyttja genetiska resurser till att utveckla resurssnåla och högpresterande grödor.
This entry was posted in bioteknik, Dennis Eriksson, GMO, jordbruk, miljö, växtsjukdomar. Bookmark the permalink.

Comments are closed.