Är nötköttet en klimatbov och vad ska vi göra åt det?

Av Cecilia Sundberg, vid Institutionen för energi och teknik, SLU i Uppsala

Ett inlägg på DN-debatt av 14 forskare i Göteborg som vill ha klimatskatt på nötkött och flyg har lett till en bred debatt och nya frågor. I mitt inlägg här idag ger jag några svar på fyra frågor som jag tycker är viktiga i sammanhanget:

  • Är nötkött skadligt för klimatet?
  • Är klimatet det enda som räknas?
  • Hur påverkas köttsproduktionen av en skatt på nötköttskonsumtion?
  • Vad ska vi göra nu då?

Jag kommer inte att bidra med fler siffror idag, och inte särskilt många referenser, för det hade krävt för mycket tid. De finns i forskningsrapporter för den som är intresserad. Många citeras i den rapport jag skrev med Elis Röös m.fl. för EPOK . Jag har heller inte granskat Göteborgsforskarnas rapport, utan ger mig i kast med detta baserat erfarenheter från tidigare arbete och läsande av veckans debattartiklar. (Om du undrar vem jag är och om jag vet vad jag pratar om så får du gärna ta en titt på rapporten som nämns ovan eller min hemsida).

 Är nötkött skadligt för klimatet?

Ja, det mesta talar för det. Så vitt jag vet har alla forskare som verkligen satt sig in i frågan med en opartisk utgångspunkt hamnat där: nötkött är den mest klimatpåverkande maten, tillsammans med kött från andra idisslare (t.ex. får). Ost hamnar också riktigt högt. Gris och kyckling har mindre klimatpåverkan och de allra flesta vegetabilier ligger betydligt lägre. Det enda undantaget är den frukt och grönsaker som transporteras med flyg. Kor ger upphov till en mycket stor andel av växthusgasutsläppen från jordbruket, som orsakar en betydande andel av de totala växthusgasutsläppen.

Det finns ett antal forskare som inte vill att detta ska vara sant, och som letar efter sätt att visa att kor inte alls är farliga för klimatet. Sådan forskning är viktig då den kan bidra till att förbättra kunskapen om växthuseffekten orsakad av kor och den mat de ger oss. Men den blir ett problem för kunskapsutvecklingen, både inom akademin och i samhället, om man inte söker sanningen utan bara bekräftelse av sin egen åsikt, och när enstaka forskningsrapporter dras fram gång efter annan, trots att forskningen som helhet pekar åt ett annat håll.

Här är några synpunkter från ko-kramande forskning och debatt som jag tycker är värda att betrakta och bemöta:

  • ”Gräsmarker binder kol. Kor äter gräs, det gör inte grisar och kycklingar.” Ja, gräsmarker innehåller mer kol än marker som plöjs varje år. Och i förändring från plöjd åker till flerårigt gräs så binds koldioxid från atmosfären som organiskt kol i marken, genom växternas fotosyntes och markorganismernas omvandling av växtmaterial till mull. Men det allra mesta tyder på att denna inlagring av kol i marken inte är tillräckligt för att uppväga alla de växthusgasutsläpp som korna orsakar. Det är också så att kolinlagringen minskar mot noll när gräsmarken används på samma sätt år efter år. Det står mer om detta här.
  • ”Med träd i betesmarker blir nötköttet mer klimatsmart.” Träd tar upp koldioxid i marken och växer och skapar produkter av nytta för oss. Det kan vara äpplen, trä eller ved. Det är jättebra och här finns säkert mycket att göra både inom forskning, praktik och jordbrukspolitik, för att utveckla ett mer multifunktionellt landskap och jordbruk med både djur och träd. Det är bra för klimatet. Men jag vill hävda att det inte gör köttet mer klimatsmart. Det kan förenklat uttryckas så här: Kor växer inte på träd. Klimatnyttan av träd i betesmarker ska bokföras på trädens produkter, eller på jordbruket, eller landskapsvården, men inte på köttet. Kött och träd är oberoende (eller åtminstone separerbara) produktionsfaktorer, om inte djuren äter löv eller bark.
  • Markens färg och form påverkar hur mycket solljus som reflekteras (och försvinner ut från jorden igen) eller tas upp av marken och värmer planeten. Olika markanvändning ger oilka albedo, och det kan ha stor klimatpåverkan. Jag tror att frågan om markens albedo förtjänar mer uppmärksamhet inom forskningen om jordbrukets klimatpåverkan. Själv är jag inte tillräckligt insatt för att våga säga mer just nu.
  • ”Metan är inte koldioxid och har andra miljöeffekter.” En stor del av klimatpåverkan från kor kommer från metan, en växthusgas med andra egenskaper än koldioxid. Metan har mycket större klimatpåverkan än koldioxid på kort sikt, men bryts i atmosfären ner till koldioxid inom några decennier. En stor del av koldioxiden blir kvar i atmosfären i århundranden. Vilket tidsperspektiv man har spelar därför stor roll för hur man bör väga metan och koldioxid mot varandra. Är man mer orolig för kortsiktiga klimateffekter än för läget om hundra år så ska man räkna metan (och därmed kor) högre, och vice versa. Klimatforskarna har jobbat en hel del med hur man ska jämföra effekterna av olika växthusgaser med varandra, och IPCC tar upp det i sin senaste rapport. IPCC är nu tydliga med att man inte rakt av bör använda måttet GWP100 rakt av (vilket gjorts hittills), utan att det finns flera olika sätt att väga växthusgaser mot varandra, som bör användas beroende på syfte. GWP100, det mest utbredda måttet, ligger någonstans i mitten av olika viktningsmetoder för växthusgaser.

Är klimatet det enda som räknas?

Nej! Klimatet är jätteviktigt, men det är inte hela bilden. Här är några saker att ta hänsyn till, även i klimatpolitiken:

  • Mat är livsviktigt. Till skillnad från elektroniska prylar, väskor, flygresor och en massa annat roligt men klimatpåverkande som vi konsumerar för våra ihoptjänade pengar så är mat livsnödvändigt. Vi kan förändra livsmedelskonsumtionen, men vi bör inte minska den särskilt mycket (vi slänger en massa mat som hade kunnat ätas och vi har en del överviktsproblem i befolkningen).
  • Det finns goda skäl att ha kvar livsmedelsproduktion i landet. Det handlar om livsmedelssäkerhet, kultur, biologisk mångfald, ekonomi. Miljömålet ”Rikt odlingslandskap” kan inte nås utan ett levande lantbruk.
  • Jordbruket har en komplex miljöpåverkan. Klimatfrågan måste hanteras samtidigt som övergödning, påverkan på biologisk mångfald, spridning av bekämpningsmedel med mera. Produktionssystem som ger förbättringar inom flera miljöområden utan försämra något område, utvecklas inte med enkla styrmedel av stuprörskaraktär såsom skatter på växthusgasutsläpp. Här krävs mer. Livsmedelskedjans aktörer har mycket att göra, särskilt vi som sysslar med forskning! Här vill jag passa på att komma med en invändning mot göteborgsforskarnas förslag att vi kan byta nötkött mot gris och kyckling eftersom det har lägre klimatpåverkan: det är ett typiskt exempel på stuprörstänkande där man bara ser till klimatet, inte andra miljömål, eller djurvälfärd, eller jordbrukslandskapets produktionsförutsättningar.

Hur påverkas köttproduktionen av en skatt på nötköttskonsumtion?

Det här är inte mitt forskningsområde, så jag vill bara bidra med några saker:

  • Vi importerar mycket nötkött till Sverige så en skatt som syftar till att minska konsumtionen behöver inte leda till minskad svensk produktion. Det kan bli så att importen minskar. Den svenska produktionen kan till och med öka, genom att ta marknadsandelar eller öka sin export. Men då behövs motåtgärder, för den första effekten av en klimatskatt på nötkött är minskad efterfrågan, vilket leder till minskad produktion.
  • Om ska införa en klimatskatt på mat så är det viktigt att analysera vilken produktion som drabbas av minskad efterfrågan, så att styrmedlet slår klokt och inte blint. Detta är viktigt eftersom såväl klimatpåverkan som andra miljö- och samhällsvärden varierar stort mellan olika sätt att framställa nötkött, både inom Sverige och internationellt.

Jag håller inte med göteborgsforskarna när de säger ”Det finns inga tecken på att konsumenter eller företag själva kan nå lösningar som åstadkommer utsläppsminskningar”. Jag ser tecken på uppvaknanden både inom produktion, distribution och konsumtion. Och ett hot om klimatskatt på kött kanske är vad som krävs för att livsmedelskedjans aktörer, inte minst handeln, verkligen ska börja göra något?

Vad ska vi göra då?

Göteborgsforskarna uppmanar till en bred diskussion om konsekvenser av dagen matkonsumtion och kring värderingar och vårt moraliska ansvar. Jag håller med! Jag anser att vi har ett ansvar för att minska miljöbelastningen av vår konsumtion, men att detta ansvar inte bara gäller oss som enskilda konsumenter, utan även som medborgare och yrkesmänniskor. Så jag, i min yrkesroll, försöker sammanfatta några enkla budskap till dig, i någon av dessa olika roller:

Du som verkar politiskt inom en myndighet: Matkonsumtionen, liksom matproduktionen, har stor miljöbelastning och både produktionens och konsumtionens klimatpåverkan behöver minskas. Detta kräver politiska åtgärder. Men kom ihåg att lantbruk, och särskilt djurhållning, är en komplex verksamhet. Åtgärder får inte alltid önskad effekt, eftersom de oplanerade sidoeffekterna kan vara stora. Så se till att skaffa breda beslutsunderlag, och följ upp effekterna av beslut noga!

Du som verkar inom handel och servering av livsmedel: Anta utmaningarna och var kreativ! Utgå från det enkla budskapet ”mindre men bättre kött” och fundera på vad ni kan göra inom din verksamhet. Kanske något av detta: Mindre förpackningar av kött i butikerna, och mindre styckningsdetaljer av kött. Mindre köttportioner i recept och på restauranger. Bättre ursprungsmärkning av chark och mejerivaror, så att vi kan veta vad vi köper och hur det har producerats.

Du som avstår från kött: Fortsätt med det!

Du som är en medveten konsument som läser etiketter och märkningar och letar efter svenskt, (gärna naturbetskött eller ekologiskt), som frågar på restauranger vad det är för kött de serverar, eller som kanske köper kött direkt av en bonde: Fortsätt med det! Konsumenttryck är viktigt för förändring av handel och produktion. Men kom ihåg: en liten köttportion är alltid bättre för miljön än en stor.

Du som verkar inom produktion, forskning eller utveckling inom lantbruket: Fortsätt producera mat, och utveckla produktionen med ständigt minskade miljöpåverkan genom att ta fram och sprida praktisk och teoretisk kunskap från många olika ämnesområden!

Pingat på Intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

 

 

 

This entry was posted in Okategoriserade. Bookmark the permalink.

Comments are closed.