Ekologisk triage

Hur ska man välja mellan vilka arter som ska bevaras? Det diskuterar bland andra SLU-forskarna Ulf Gärdenfors och Per Sandin i det här inslaget i P1-programmet Vetandets värld. Temat är begreppet ekologisk triage. Triage är en ursprungligen fransk term som betyder sortering, och inom akut.- och katastrofmedicinen talar man om triage när man kategoriserar sjuka eller skadade beroende på hur bråttom det är att ta hand om dem. Svårast skadade går först, lindrigt skadade får vänta längre. Men på vilka grunder ska vi prioritera mellan hotade arter? Lyssna gärna!

Förslag om nationellt system för hantering av forskningsfusk

Utredningar av misstänkt forskningsfusk i Sverige sker idag på respektive lärosäte. För närvarande saknas ett enhetligt nationellt system och den nuvarande ordningen har flera brister, bland annat rättsosäkerhet och långa handläggningstider. Det menar Sven Stafström och Nils-Eric Sahlin från vetenskapsrådet i en debattartikel. De föreslår att hanteringen bör skötas av en oberoende myndighet.

Lunchseminarium om GM-mat och naturlighet

Är det rätt att säga att genetiskt modifierade livsmedel är onaturliga? Är det i så fall ett skäl för att inte äta dem? Denna ständigt aktuella fråga är ämnet för ett lunchseminarium på SLU torsdag 27 november med filosofen Helena Siipi från Åbo, Finland, som gästar SLU och institutionen för växtproduktionsekologi under november. Rubriken för seminariet är ”GM food – arguments on naturalness & authenticity”. Seminariet är på engelska och arrangeras av forskningsprogrammet Mistra Biotech. Här finns mer information och länk till anmälan (om man vill ha en lätt lunch).

Mer om Helena Siipi kan man läsa här.

 

Forskare som använder studenters arbeten

Det förekommer ibland uppgifter om att handledare utnyttjar studenters arbeten för sina egna syften utan att klart ange källan och utan medgivande från studenten. Sådant är naturligtvis inte acceptabelt. I Vetenskapsrådets tidning Curie skriver Stefan Eriksson, docent i forskningsetik vid Uppsala universitet och redaktör för webbplatsen Codex, om ett sådant fall som gått till domstol. I domen slås bland annat fast att seniora forskare som använder studentarbeten måste se till att följa god sed för citering och referenshantering och att vanliga kriterier för författarskap måste vara uppfyllda. Dit hör förstås att alla medförfattare måste lämna sitt samtycke.

På SLU finns riktlinjer om författarskap för arbeten (artiklar) som ingår i doktorsavhandlingar. Dessa kan lämpligtvis vara utgångspunkt även för andra arbeten.

Ebola, etik, ekologi

På senaste tiden har vi kunnat läsa skräckhistorier om ebolaepidemin. En del av diskussionen har handlat om specifika etiska frågor – vem ska få den sällsynta medicinen, – som vi inte ens vet hur väl den fungerar? (Flera av frågorna känns igen från debatten om svininfluensan för fem år sedan.) Världshälsoorganisationen WHO arrangerade nyligen en paneldiskussion om frågorna kring oprövade behandlingsformer, en diskussion som kritiserades bland annat för att representanter för de drabbade länderna saknades i panelen.

Men i ebolasammanhang är diskussioner om oprövade behandlingsformer än så länge att jämföra med ett seminarium om påvens skägg. Det finns åtminstone två betydligt viktigare frågor att beakta och de hänger ihop:

1. Vägen till att stoppa ebola går inte via ofullständigt prövade mediciner eller dito vaccin. Den går via åtgärder som hygien, isolering, smittspårning och ökad medvetenhet. Det är inga högteknologiska åtgärder – men de förutsätter eller åtminstone underlättas av ett fungerande hälsovårdssystem som folk litar på.

2. Ebola slår inte blint. De områden som drabbats först och värst av ebola kännetecknas av fattigdom, samhällelig infrastruktur i förfall, och miljöförstöring.

Händelsevis är det samma faktorer som bidrar till att människor dör i många andra sjukdomar också, som diarré. Dessa är för övrigt många gånger fler än ebolaoffren. Och åtgärderna för att hindra pågående katastrofer av detta slag är väsentligen desamma som krävs mot ebola.

Vad väntar vi på?

Ekologiskt eller lokalt?

Det är förrädiskt att peka på en motsättning mellan ekologisk mat och lokalt producerad mat, menar författaren Gunnar Rundgren i dagens SvD:

I stället för att betona skillnaderna borde vi förstå vad det är i lokalt och ekologiskt som attraherar folk. I stort strävar man efter samma sak med lite olika tyngdpunkt.

Rundgren påpekar också att det är oklart vad som menas med lokalt producerad mat:

I de mer extrema fallen, som intensiva växthusodlingar och värphöns eller kycklinguppfödning kommer nästan alla insatsmedel och andra resurser som behövs från andra länder.

 

Svensk miljöetik samlad

Nu finns en webbsida med samlad information om miljöetik i den svenska akademiska världen på http://enviroethics.org/sweden/. Det är Anders Melin, verksam vid Malmö högskola, som ställt samman materialet. Han är intresserad av kompletterande upplysningar om avhandlingar, kurser och liknande. Sidan är på engelska och ligger på webbplatsen för International Society for Environmental Ethics (ISEE).

Doktorerera i tillämpad etik – Malmö högskola

Malmö högskola utlyser nu en doktorandplats i tillämpad etik i projektet ”Energi och rättvisa – en etisk analys av svensk energipolitik, baserad på ‘the Capability Approach’”. Projektet är ett samarbete mellan Institutionen för globala politiska studier, Malmö högskola, och Centrum för tillämpad etik vid Linköpings universitet. Platsen kan till exempel passa någon med bakgrund i etik, praktisk filosofi, statsvetenskap eller teologi. Ansökningstiden går ut 28 april.