Djur – individer eller produktionsenheter? SLU-forskare i radio

Radio P4 Uppland har under våren haft en serie om djur, Folk och fä, som tagit upp bl.a. hur man förhåller sig till vilda djur, hoten mot och påverkan av många djurarter, fobier för visa djur och om vikten av att matcha häst och ryttare i en intervju med SLU-dokroranden Malin Axel-Nilsson. Varje häst har sin personlighet, och den som köper eller rider en häst gör klokt i att hitta en som matchar den egna karaktären. Om tränare och häst inte passar ihop riskerar båda parter att utsättas för missförstånd och ömsesidigt missnöje.

Veckans avsnitt handlar om människans ansvar för lantbrukets djur, med fokus på etiska aspekter på hållande av grisar för köttproduktion där Helena Röcklinsberg intervjuas. Grisar är nog inte mindre intelligenta eller sociala eller ‘personliga’ än hästar, men till vardags är det inget vi tar hänsyn till. Inom djuretiken reflekterar man dock över vilka skäl som kan motivera de skillnader vi gör.

En högst aktuell fråga som relaterar till synen på djur som indivier eller produktionsenheter är vilken nivå det svenska djurslyddet ska ligga på, inte minst utifrån Konkurrenskraftsutredningens förslag att sänka till lagen till EU-nivå för att stärka konkurrenskraften. Kritiken har inte låtit vänta på sig, bl.a. baserat på att de studier om kostnader för nuvarande nivå inte beaktar vinsterna med god välfärd, och att andra faktorer som lönenivåer, byggnadskonstruktioner och foderkostnader skapar högre kostnader. Och det mest självklara – av vilket skäl ska vi sedan köpa svenskt?

Men, näringen är positiv, LRF förordar en ‘målstyrd och modern’ lagstiftning, som även ska vara flexibel. Hur det ska uppnås utan att samtidigt sänka djurskyddsnivån, har de ännu inte visat, och inte heller hur det kan vara modernt att förmena kor bete på sommaren eller fixera suggor i samband med grisningen, samtidigt som allt fler konsumenter blir allt kunnigare, dvs. uppdaterade (läs moderna), och efterfrågar svenskt kött – baserat på kunskap om svenskt djurskydd och lägre antibiotikaanvändning än andra länder. Kort sagt, allt fler konsumenter är allt mer medvetna om kopplingen till ‘de svenska mervärdena’, och beredda att betala för det. Kanske ökar därmed även medvetenheten om att både hästar och grisar har personligheter? Tänk ett forskningsprojekt som försöker matcha gris och lantbrukare…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *