Den 1 januari i år skulle det nya direktivet 2010 63/EU ’om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål’ vara implementerat i alla EUs medlemsstater, dvs införlivat i varje stats lagstiftning. Av olika skäl har så inte blivit fallet, men bl.a. Sverige och Österrike har hunnit ända fram. Inga lagar får sätta ribban lägre än direktivet, i en strävan att harmonisera och höja lägstanivån. Men länderna får heller inte ha högre eller strängare krav, om de inte fanns före den 9 november 2010. (NB: skäl 1) i det nya direktivet rör frihandel och säkerställd inre marknad, skäl 2) handlar om djurskydd).
Debatten om detta nya direktiv har varit stillsam i svenska media, minst sagt. Kanske har man hoppats på att koppla ihop det med information om hur regeringen tänker gå vidare med frågan om ny djurskyddslag, efter Eva Erikssons utredning (SOU 2011:75). Men, Erlandssons information i slutet av mars angav att regeringen inte har för avsikt att revidera djurskyddslagen från 1988. Vad gäller försöksdjuren kommer inga förändringar att ske utöver det som redan beslutats i EU-direktivet. En skillnad för Sverige är att alla som utför försök ska ha genomgått en djurförsökskurs innan de börjar forska, inte längre ’inom 2 år’ från att de började använda djur, vilket lett till ett starkt ökat behov av kurser.
Vidare betonar EU-direktivet frågan om ’3R’ (replacement, reduction, refinement) på ett sätt som är mycket tydligt i Artikel 4: Medlemsstaterna ska säkerställa att en vetenskapligt tillfredsställande metod eller teststrategi, som inte innebär användning av levande djur, ska användas i stället för ett försök när så är möjligt.
Den sista passusen är förstås en gummiformulering – men, det är helt säkert möjligt långt oftare än hittills praktiserat, och innebär en uppstramning i många länder, troligen behövlig även i Sverige. Ytterligare en dimension på alternativa metoder anges i Kapitel V, Aritkel 46 ff: medlemsstaterna förväntas i grunden godkänna resultat som genomförts inom EU, de ska verka för att validera alternativa metoder, och bistå EUs referenscentrum för validering av alternativa metoder, bl.a. genom att själva verka för framtagande av djurfria metoder.
Den mediala diskussionen har som sagt varit stillsam i Sverige, kanske utifrån uppfattningen att vi redan ligger så långt framme? Under ett symposium i Wien före påsk kring implementeringen av EU-direktivet framkom att Sverige är unikt i att inkludera lika många lekmän i den etiska granskningen som forskare. Men samtidigt att den etiska reflektionen kring djurförsök är lika smal här som i andra länder, om inte ännu snävare, pga vår konsensuskultur, och avsaknad av någon med etisk/filosofisk/argumentations-analytisk kompetens i de djurförsöksetiska nämnderna, vilket finns i flera andra länder.
Under eftermiddagen den 24 maj kommer företrädare för forskning, alternativa metoder, djurrätt och djuretik att mötas för informationsutbyte och diskussion i Göteborg. Min förhoppning är att det blir ett öppet samtal om konstruktiva vägar framåt för att ambitionerna att tillämpa de 3R:n ska ta oss ett steg vidare. För, det ligger något tänkvärt i Gandhis uttalande ”You can judge the morality of a nation by the way the society treats its animals”.
/Helena Röcklinsberg