Emil out(of Umeå)!

Hej!

Nu är det klart! Tre år av jägmästarprogrammet är till ända och det är dags för klassen att gå åt skilda håll. Några drar till Alnarp, några till Uppsala och majoriteten stannar kvar i Umeå. Vissa kommer mixa kurser från alla orterna och andra är väl mer eller mindre permanenta på en viss ort. Några skall också ut på äventyr i världen och testa skolengelskan.

Senaste veckan har jag varit en ganska blödig typ, tänkt tillbaka på alla år i Umeå med blandade känslor och funderat på vad framtiden har att erbjuda mig. Jag har också varit lite stressad över allt som skulle fixas med kandidatfesten, kandidatarbetet och allt annat skrufs som tillhör terminsavslutningen. Så nu när allt är över är det faktiskt ganska skönt och jag ser med glädje fram emot att flytta mitt pick och pack mot Uppsala och Ultunas Fagra Ängder.

Om jag skall sammanfatta mina år här uppe inklusive basåret så kan det beskrivas som en berg och dalbana. Det är i och för sig i sin ordning då livet är vad det är. Jag tror att man inte får glömma bort just det, att livet går upp och ner och har man alla hästarna i stallet och pappren i ordning så löser sig det mesta. Hästarna har i mitt fall för det mesta varit hemma och pappren har varit ett organiserat kaos men jag har klarat det. Devisen ALLT LÖSER SIG har visat sig fungera och det känns ju skönt att just den vetenskapliga hypotesen håller. Allt som jag har åstadkommit här uppe hade dock aldrig varit möjligt utan de vänner som jag vunnit i denna del av landet, inte heller utan min familj och annat löst folk. Det blir så mycket lättare med människor som står ut med en i vått och torrt. Min kära klass har också stått ut med mig och jag tror att vår klass har haft ett alldeles speciellt driv i vissa frågor och jag får en känsla av att några av oss kommer kunna gå precis hur långt som helst inom de gröna näringarna och de utmaningar som kommer ges i dessa. Det är också inspirerande och kul att se människor hjälpas åt och driva mot ett mål tillsammans så som vi som klass gjort väldigt många gånger.  Det blir extra påtagligt eftersom vi som klass och kår inte är en stor organisation. Vi har verkligen lyft varandra och haft väldigt roligt längs vägen.

När jag tänker tillbaka på vad programmet har erbjudit mig så tänker jag att jag har en stabil skoglig grund att stå på inför de kurser som komma skall men jag har saknat en del praktiska insikter om vad man kan göra och gör som jägmästare. Där får programmet ta sig i nackskinnet och hosta upp sig lite till kommande generationer. En annan fråga som jag undrar över är hur SLU skall lösa det låga söktrycket till utbildningen. Sällan har behovet av kompetenta människor som kan lösa framtidens frågor varit så hög och då kan man inte ha ett program som ingen vet om. Där har dock även samhället ett problem som det måste ta tag i. Helt enkelt går det ut på att öka kunskapen om vilken viktig källa skogen är för förnybart material.

Nu ska det bli skönt med lite sommarlov fyllt av jobb, bad, en och annan öl och kanske lite berg.  Snart har jag packat ihop alla mina pinaler, lämnat lägenheten och styrt kosan söder över. Uppsala står för nästa kapitel och innan dess en sommar av stoj och stim. Sista dagarna i Umeå går ut på att insupa staden och människorna och säga farväl!

Av slutar med bilder på klassen från den numer historiska Kandidatmiddagen!

Hoppas ni funnit denna blogg till någon som helst nytta! Nu tar jag SOMMARLOV!!!

Lovade också att hElsa!

So long!

Emil

Sunday, No Diggity.

Såååååå var det söndag och dagen då man enligt Gud skall vila? Hur som. Igår var det Umeå Open som är en festival som pågår under tre dagar och drar stora namn från den svenska artistscenen. För många ett glatt avbräck i den nu ganska gloppiga våren som nu visar sin bästa sida genom att sprida den efterlängtade snön med det efterkommande snögloppet som ett brev på posten. Men nu tillbaka till festivalen. Det var många bra artister som ställde upp i årets upplaga och vill man se mer kan man klicka på—> http://umeaopen.se/ för att se mer. Det blev en väldigt rolig kväll med många skratt och en och annan öl som nu gör sig påmind genom den där lite svettiga pannan och den obäddade sängen.

Vi började kvällen hos Andreas med den snart klassiska vietnamesiska vårullen och en och annan öl. Fortsatte ner på stan för att få lite valuta för våra festivalband. Rullade in på boulebaren och fick oss några stärkande drinkar innan det var dags att äntra halvmiljardsbygget väven för ytterligare artister. Kvällen avslutades med Erik Lundin och humöret på topp. Fuldansandet var ett faktum och på det hela taget en väldigt rolig kväll! Umeå har om man är intresserad av det, ett väldigt rikt kulturliv. Det är bara  att spänna fast säkerhetsbältet och njuta av färden så länge den varar och inte glömma bort att dansar bäst som dansar sist.

 

Emil

Insert title

Jag slänger in två tuggummin i munnen och det infinner sig en känsla av lyx. Två var liksom ett magiskt nummer när det kom till tuggummin när jag var liten. Dubbelt så bra som ett. Jag tuggar frenetiskt på de där små vita sakerna med mintsmak. Inser att jag är ganska stressad och att jag i två timmars tid stirrat rakt in i Aftonbladets trötta nyhetsuppdatering om ingenting. Fast jag ljuger nog lite när jag bara nämner Aftonbladet. Facebook, Instagram och Tinder har också fått sin beskärda del av den tomt stirrande blicken.  Jag tänker att det här är nog ett praktexempel på hur man inte skall skriva en uppsats.  Tänker också att jag knappast är den sista att tänka dessa tankar och ”den sista idioten är inte född än”- citatet ekar i mitt huvud.

I mina öron dunkar Erik Lundin och jag tänker mer på hur det är att växa upp i orten än på mitt metodval och teori-upplägg. Jag svävar ut genom datasalen mot lunchen som på moln. Mikrovågsugnens pipande får mig att haja till och ut kommer en rykande matlåda laddad med den trehundratrettiotresjuhundradeåttiofjärde  kolhydraten som denna arma matlåda har fått beskåda genom sitt sorgliga liv.

Maten inmundigas på långsammast möjliga sätt för att få en riktigt lång och härlig lunch. Vattnet från vattenflaskan är från igår och jag undrar varför jag inte fyllde på nytt när jag ändå var i köket. Jaja.

Tillbaka framför skärmen och word-dokumentet som är min biljett till Uppsala. Det ska nog gå bra tänker jag och öppnar Aftonbladets bleka hemsida.

Prokrastineringshälsningar

Emil

Fredag och tillbaka i etern!

Hej!

Var ett väldigt bra tag sedan jag skrev något på bloggen! Mycket vatten har runnit under broarna sedan det senaste inlägget och jag ser tiden i Umeå gå mot sitt slut. Just i skrivande stund håller vi på med våra kandidatarbeten som för de flesta blir den sista kursen den här terminen. Efter kandidatarbetet så väntar ett extra långt sommarlov tack vare våra sommarkurser under de två första åren på utbildningen. Så detta blir alltså slutklämmen inte bara för terminen utan också för min tid i Umeå. Känns lite vemodigt att lämna staden som jag lärt känna de senaste 4 åren men också skönt och kul att få testa på hur det är att plugga i en annan stad och ett annat SLU-campus.

Som sagt har vi precis börjat att skriva på våra kandidatarbeten där de flesta är inne på hur de skall formulera sina problemfrågeställningar som de skall besvara under arbetets gång. Alla skriver i skogsvetenskap förutom de som vill till Uppsala som måste skriva i skogsvetenskap med inriktning mot företagsekonomi. Detta för att kunna söka de kurser som erbjuds i Uppsala.

Jag skall på något sätt skriva om marknadsföringen av jägmästarprogrammet och hur SLU jobbar med det men det ligger i sin linda än så länge och är fortfarande lite luddigt. 

Jag har klarat av alla kurser(humble brag) detta året och har just nu i skrivande stund bara kvar herbariet och kandidatuppsatsen för att kunna plocka ut en skoglig kandidat. Därefter är det bara mastern kvar… Det har varit aningens stressigt detta läsåret därav en dåligt uppdaterad blogg men skall bättra mig på bloggfronten.

Just nu skiner solen i Umeå och vårvintern visar sin allra bästa sida med mycket snö och några minusgrader. Jag och Andres skall snart dränka våra sorger och fira in helgen med en klassisk EPP(efterpluggpub) och vad helgen har att erbjuda vet jag inte riktigt. Kanske det blir lite litteratursökning… eller inte.

So long!

Emil

 

Tisdag!

Hej!

Nu är vi igång igen efter att ha gått lite i dvala. Dock inget som jag märkte av men ändå, resten av klassen är tillbaka i alla fall. Jag började veckan med en omtenta och det gick nog sådär. Fortsatt har jag skrivit en opposition, lämnat in en övning där vi skulle försöka optimera en traktbank efter förutbestämda mål och spelat spel på skoltid.

Helt enkelt en ganska svettig vecka och det känns att höstterminen snart är slut. Ska bli skönt att rusa ut i våren och kunna utbrista i sång. Dock lyser våren än så länge med sin frånvaro och det är nog i ärlighetens namn ett tag kvar tills snön och kallgraderna försvinner på riktigt.

Spelet som vi spelade var ett Wood Supply Game där det handlade om att förstå hur det fungerade med ledtid och hur klurigt det är att bygga upp lager utan att veta sina ordrar och tala med bänkgrannen. Det gick bättre för vissa än för andra men verkligen ett kul avbräck i den vardagen. Intressant också att vi blev så engagerade fastän det handlade om plastpinnar och röda papperslappar. Kul att få insikt i de problem som uppstår också fast på ett learning-by-doing manér.

 

Nu ska jag sova!

 

Emil

Julefrid

Hej!

Nu har julmaten lags sig till ro i alla olika skrymslen inuti kroppen och salthalten efter all sill har jämnats ut till vad man skulle kunna säga är normala nivåer. Det är också nu som den bittra kampen mot terminens slut börjar. Jullov är det inte att tala om eftersom terminen går över jul och slutar någonstans i mitten av januari. Därför sitter jag nu med vad som kan betecknas som läxor. Känns som det blir mycket gnäll från min sida hur mycket jag alltid har att göra. Det har jag inte, mycket att göra alltså. Bara det att jag är fruktansvärt dålig på att planera för tillfället. Så lärdomen blir således att planera bättre.

Jag skall dock inte sitta här på min rumpa och gnälla hela inlägget igenom utan mitt uppdrag är ju faktiskt att berätta om hur det är att vara SLU-student i Umeå. Just nu är det kanske inte den alldeles bästa tiden. Det är mörkt,  hellre bara chillat likt den chillare jag är, hängt lite mer med polarna och inte doppa näsan i böckerna. Faktum kvarstår dock att om jag vill uppnå något så är det just dessa tider som kan betraktas som ”tuffa” som oftast är det som får en att klara sig eller inte. Sätter man sig ner och GÖR det man skall göra så blir allt så mycket enklare.  Speciellt eftersom man gör något.

Shit pommes frites[shit pomm fritt]. Livet går vidare och så även mitt svammel om att göra eller inte göra saker.

Valda delar av kursen har varit i Stockholm och sålt granar. Jag, Andreas och Simon har stått Karlaplan och krängt det gröna guldet. Affärerna i år har varit goda och det lutar åt att vi kommer slå något slags rekord i tjänade kronor per person. Det var det 53:e året i rad som jägmästarstudenter har sålt granar i Stockholm och besökt kungahuset för leverans! Vill man se ännu mer vad vi har gjort så kan man surfa in på http://skogisgranar.se/ eller kolla in instagramkontot för granförsäljningen https://www.instagram.com/skogisgranar/

Här står jag och en Kungsgran (Abies Nordmanniana) och gottar oss i leran på Karlaplan.

Namnet Kungsgran har denna art just fått för att det är skogis som levererar denna typ av granar till hovet. Vilket är ganska coolt tycker jag. Det var dock ganska tröttsamt att stå upp varje dag i 10 h och försöka sälja granar men det är också lärorikt att få prata med kunder, sätta priser, förhandla, kommunicera och sammansvetsas med sina kompisar. Det är också en viktigt del i skogshögskolans tradition och jag tycker att det är viktigt att bibehålla denna typ av traditioner. Dels då vi får en del exponering till människor som vi annars sällan träffar, klirr i kassan och en hjälp till att komma utomlands under de sista två kvarvarande åren. På det hela taget en kul upplevelse men kanske inte något som jag hade gjort varje jul.

Slutsatser som jag kan dra efter 10 dagar i Stockholm är att vi sannerligen är en bra kurs som verkligen jobbar för varandra och får varandra att framstå i bättre dager än vad vi hade gjort själva. Alltid positiva och glada röster samt många skratt. Jag tror att sammanhållningen på jägmästarprogrammet är en viktig del i utbildningen som SLU kanske inte så ofta framhåller. Vi reser, jobbar med kåren, säljer granar, tävlar, svettas skrattar, dricker kaffe, tittar på film, festar och inviger nya människor till skogis salar. Att vi har kul tillsammans och att vi kan sporra varandra tror jag är viktigt för utbildningen. Allt är inte bara kurser och betyg utan också vad man lär sig utanför skolan i samband med utbildningen. Vill man så kan man absolut utöka sitt kontaktnät och vill man engagera sig så är möjligheterna nästan oändliga. Det finns många organisationer knutna till SLU och inte då bara kårer utan massa andra föreningar och olika typer av aktiviteter knutna till studenters framtid och fritid. Det förhållandevis lilla universitet passar mig väldigt bra och allt är nära en. Forskare, lärare, kompisar, näringsliv och aktiviteter är aldrig långt bort. Ibland kan jag i och för sig bli lite less på att man känner alla men i slutändan tror jag att det är något positivt och att det gynnar mig. Då har jag inte ens nämnt hur många utlandsmöjligheter som finns! Hur som helst SLU och jägmästarprogrammet är helt klart ett ställe man knyter kontakter för livet och lär sig så mycket mer än vad som pågår inom skolans väggar!

 

Ha det fint!

 

Emil

 

 

Stockholm!

Hej!

Nu har jag efter några dagar hemma i Göteborg begett mig till Stockholm för att kränga det gröna guldet till alla stockholmare som vill! Det är nämligen dags för oss skogisstudenter att sätta igång med den årliga julgransförsäljningen. Det är det 53:e året i rad för oss skogisstudenter att sälja julgranar till stockholmarna. Jag skall stå på Karlaplan och erbjuda de finaste granarna till folket. Granarna som vår huggargrupp i klassen har varit och huggit denna veckan så så mycket färskare blir det inte, dessutom är det svenska granar av högsta kvalité utvalda av  oss själva för högsta julfaktor.

Så nu är det upp till oss i säljgruppen att få iväg alla granarna så vi kan åka på någon rolig resa i 4:an eller 5:an.

Jag, Andreas och Simon skall som sagt stå och husera Karlaplan. Så om ni känner för att få lite extra bra feeling innan jul så är det bara att komma förbi lukta, känna och klämma på våra pinfärska granar. Helst ser vi också att ni köper en gran och MAXAR julkänslan!

Det blir några tuffa veckor med julgransförsäljning på dagarna och läsning på all annan vaken tid. Jag och Andreas skall dessutom fixa den där extra kursen under dessa veckor. Hur det slutar vet just nu endast jultomten!

So long!

 

Emil

Torsdag?

Tjolahopp!

Back in business efter diverse strul med bloggen och lite annat krafs!

Vi här högst uppe i norden jobbar oss in i den snart mörkaste perioden på året och D-vitaminerna lyser med sin frånvaro. Mycket har hänt sedan jag lyckades uppdatera bloggen senast!

Jag har varit hemma i Göteborg och stått på Kunskaps och framtidsmässan med några andra studentkommunikatörer. Alltid lika roligt att träffa gänget med glada SLU:are och sprida ljus om SLU:s utbildningar för de de oupplysta människor som inte har en aning om att SLU existerar.

När jag är på mässor och ute bland ”vanliga” människor inser jag hur lite folk vet om skogen i allmänhet och jägmästarprogrammet i synnerhet. Jag tror att genom sprida kunskap om skogen i största allmänhet så tror jag att intresset för program som jägmästare och skogsmästare kommer att öka. Att man påvisar hur viktig roll skogen har i den svenska ryggraden, inte bara klimatmässigt utan även ekonomiskt och socialt. Jag tror också att det är viktigt att budskapet också sprids inte bara på landsbygden utan även låta det sippra in i storstäderna. Detta för att få en mindre heterogen grupp av  jägmästare som i sin tur kan verka på många olika platser  och på olika sätt runt om i vårt avlånga land.

15152242_10153887267786782_1927469298_o

Ovan ser i Ellen och Sofia som packar påsar till glada och förväntansfulla soon-to-be-students i SLU:s ack så vackra och sköna monter!

Jag har blivit klar med skogsbruksplanen och fått iväg den till skogsägaren, lyckats klara av Organisationskursen på distans och avslutat externredovisningen. Jag har dock en ganska överhängande känsla att det kommer bubbla upp en omtenta på externredovisningen men den dagen den sorgen. Nu skall jag läsa två kurser närmare bestämt; Ekonomisk analys av skogliga beslut och Marknadsinriktad virkesförsörjning. Ska bli kul med lite nya grejer och framförallt kul att återförenas med de flesta ur klassen fram till jul då vi gått olika kurser fram tills nu!

Dagen till ära bjuder jag även på en lista!

Saker som är dåliga

  1. Pizzor som kostar 12,50 kr på ICA.
  2. Ogrusade gångbanor.

Saker som är bra

  1. Cheryl Lynn
  2. Pizzor som kostar 12,50 kr på ICA.
  3. Kompisar

Ha det fint!

 

Emil

 

 

 

Veckan som gick!

Hej!

Ännu en vecka till ända och nu är verkligen vintern här! Har snart snöat i 3 dagar nonstop och jag kan inte annat än att glutta i julmusiken stora avgrund. Kanske blir det lite Bublé eller varför inte bara den klassiska Absolut Christmas?

I veckan har jag börjat nya kurser och avslutat de förra. Skönt att komma vidare och känna att det gick hyfsat bra. Dock återstår resultatet så jag skall inte ropa hej ännu. Jag läser nu extern redovisning på Umeå Universitet då denna ges externt av SLU och marknadsföring på distans för att skrapa ihop mina företagsekonomipoäng. Blir nog lite svettigt att få ihop allt fram till terminsavslutet men det löser sig som kemisten sa.

Idag skickade jag och Andreas in vår slutliga version på skogsbruksplanen samt den tillhörande rapporten. Nu skall den bara rättas av lärarna och skickas vidare till vår markägare. Vi hade även en redovisning som gick förvånansvärt smooth med stående ovationer från publiken(skämt).

Helgen bjöd på gemensamhetsjakt med JVF och riktigt krispigt väder. Väldigt fin dag om än något kallt. Fick se en hackspett, drack varm choklad och filosoferade på livet i 4h för att sedan sjunka ner i badkaret. Efter att jag återhämtat mig en smula så bjöds det på en saftig burgare hos Per för kontemplation samt en summering av våra liv så här långt. En, på det hela taget, bra lördag!

15007806_10153849429861782_1606512974_o

Nu skall jag glida in i drömmarnas värld och flyga ut över ängarna!

 

So long!

 

Emil

Skärpning!

Hej och hå!

Jag är lite förbannad och trött på WIFI:et på skolan. Det kan tyckas som en liten puttinuttig del av universitetslivet men ack så viktig. Hur kan man vara ett Universitet utan ett fungerande internet för bärbara datorer, eller vad man nu vill ansluta.

Problemet ligger i att(som jag har förstått det) det finns för få accesspunkter eller för få platser på acesspunkterna och är dessa fulla så kommer man inte in eller så kickas man ut för att inte komma in igen. Detta är något som stör mig något in i bomben och jag har hört av mig till IT-chefen på SLU för att vädra mina åsikter. Där blev jag hänvisad till kundsupport. Det enda jag vill är bara att det är någon som bryr sig om saken och inte rycker på axlarna och säger att de är de där uppe som måste ta ett beslut om att förbättra saker och ting. Då blir man aningens trött då jag får känslan av att det inte är någon som bryr sig och den tröga SLU-apparaten går långsammare än vanligt.

Jag kommer dock inte ge mig så lätt utan fäkta tills jag faller! För SLU måste väl inse att det är av största vikt att man kan sitta och jobba på sin egen dator i skolan?

Nu sömn!

 

Emil