Grödkunskap – vallväxter

I växtproduktionskursen lär vi oss vilka grödor man ska odla på olika marker, olika gårdar och till olika produktions system. Idag har vi lektioner om olika vallväxter, vilka växter ska man välja till en hästgård, till en mjölkgård eller till köttproduktion.

Alla olika grödor har olika näringsinnehåll och tillväxtsätt, vilket gör att de passar tillsammans med olika växter på vallen. Ett exempel är rödklöver som är aggressiv i sitt tillväxtsätt och därför kan kväva mindre aggressiva arter, rödklövern skall därför odlas tillsammans med till exempel timotej som är ett gräs med lika aggressiv tillväxt.

Växtlabb

I torsdags hade vi labb. Labben gick ut på att vi skulle undersöka veteplantor i dess olika utvecklingsstadium för att kunna se i vilka lägen mest utveckling sker. Vi fick plantor i alla olika storlekar, som planterats varje vecka ifrån mitten av augusti tills nu. De äldsta plantorna som då hade växt i ca två månader hade inte börjat blomma än men efter att vi undersökt dess utveckling kom vi fram till att plantan var i utvecklingsstadie DC41 enligt Zadoks skala, detta betyder att blomningen precis skall initieras och att plantan har gått igenom hela sin stråutveckling och inte kommer att växa mer på höjden.

I varje steg under labben diskuterade vi vad som var utveckling och vad som var tillväxt hos växten. Ett bra exempel på utveckling är när groddplantan utvecklar sitt första blad och ett bra exempel på tillväxt är när det första bladet blir längre och bredare.

Maskindemonstration

Eftersom kursen vi läser nu handlar om hur man producerar livsmedel i stor skala är det viktigt att vi inte bara lär oss vad växterna och marken behöver. Vi får därför lära oss hur man ska uppnå de bästa odlingsförhållandena på ett fält med hjälp av maskiner.

Då de flesta av mina klasskompisar inte kommer ifrån gårdar har vi ingen aning om vad skillnaden mellan en harv och en kultivator är. Nästan alla i klassen känner att de saknar den praktiska erfarenhet man skulle fått av att arbeta på gård och vi blir därför väldigt glada av att få åka ut och kolla på maskiner!

Vi åkte ut till Lövsta, SLUs försöksgård, och fick diskutera redskapen med både våra lärare som hade markstruktur vinkeln och med maskinförarna som hade gårdens synvinkel på höstbruket. De som ville fick även testa på att köra kultivatorn på fältet!

Första hemtentan

Kurserna har kommit igång på riktigt och rutinerna börjar lägga sig till rätta efter en hektisk skolstart. Vi har fått våran första hemtenta! Växtproduktionskursen rullar på och nu i början av tredje året kände kursledarna att det var dags för oss treor att testa på en hemtenta. Vi har fått sex större frågor som vi under en vecka ska besvara med hjälp av böcker, internet och de kompendier vi fått under kursens gång.

Exempel på några av frågorna

  • Vilken effekt har jordskorpa på uppkomst, markandning, infiltration, och avdunstning?
  • Förklara varför en styv lera måste plöjas på hösten även för vårsådd
  • Vad talar för och emot direktsådd under svenska förhållanden?

Under veckan har man haft tid att ordentligt läsa in sig så att svaren på frågorna blir mycket mer djupgående än vad de skulle varit på ett vanligt tentatillfälle. Under kursen använder vi boken Vår mat som är en jättebra bok om Sveriges jordbruk som tar upp allt från vilken mat som har störst utsläpp till vilka vägar växthormoner rör sig genom växten. Även fast jag nu lusläst bokens kapitel om markprofiler tycker jag att boken är lika bra och gillar verkligen att plugga i den!

Skolstart

Den första höstmånaden har börjat och det betyder ju såklart skolstart! Uppsala har återigen fyllts på med massa studenter från hela Sverige och när solen steker på med 25 grader känns hösten långt borta. Äntligen har alla klasskompisar och kursare kommit tillbaka och de senaste dagarna har fyllts med massa återseenden, fikande, matlåde-lagning, storhandling och det mest spännande; Spanande på alla nya ettor!

Ettornas första veckor blandas med aktiviteter, plugg och introduktioner, så för att kunna spana på ettorna krävs det att man tar sig dit de är. Vi vill ju självklart välkomna alla ettor och därför finns det aktiviteter som ”saftkalaset” och ”grillkvällen” när alla mark/växtare är inbjudna. Saftkalaset är redan andra dagen efter skolstart och är till för att ettorna ska kunna slappna av efter två fartfyllda dagar med massa nya intryck. Därför bjuds det på massa god fika och saft med trevligt sällskap av alla andra mark/växt-elever.

En annan sak som hör skolstarten till är ju de nya kurserna. Vi har precis börjat en kurs som heter Växtproduktion 1 och redan efter tre dagar på kursen har vi hunnit med massa lektioner, besök vid försöksodlingar, labbundersökning av växtmaterial och undersökning av sjukdomar och skadegörare i olika grödor. Anledningen till att vi hunnit med så mycket är att lärarna pressar in alla övningar som bör göras utomhus under de första veckorna för att det inte ska bli för dåligt väder. Vi får alltså njuta av den sista sommarvärmen ute på fält när andra klasser sitter inne i klassrummen!

Entomologi

Entomologi och floristikkursen är en sommarkurs som ingår i Mark/växtprogrammet och den börjar direkt efter vårterminen tar slut. Entomologidelen är första delen i kursen och motsvarar 1,5 hp. Redan första dagen gick vi ut och fångade insekter. Vi håvade i en damm efter vatteninsekter, grävde i fuktig jord och sprang med fjärilshovar över ängar. Alla insekter fångades in och undersöktes med lupp för att artbestämning skulle kunna ske.

Efter fyra dagar då vi varierat mellan lektioner ute i naturen och sittandes med lupp ilabbsalen var det redan dags för tenta. Det kändes sjukt snabbt att den delen av kursen var avklarad och jag satt med insektsboken i flera timmar bara för att lära mig de allra vanligaste insekternas utseende, fluga, mygga, myra, geting, broms, trollslända osv.

De flesta läser floristikkursen direkt efter ettan men förra året hade jag sommarjobb hela juni så jag sköt på kursen tills i år. Detta betyder att jag läser kursen tillsammans med de som går året under vilket är jättekul då jag lärt känna massor av dem.

Studentlivet i Uppsala – del 1

När jag började plugga i Uppsala började jag med en Naturvetenskaplig bastermin på Uppsala universitet. Detta gjorde att jag blev introducerad för Uppsalas studentliv innan jag upptäckte studentlivet på SLU därför tänker jag nu berätta lite om vad nationerna i stan har att erbjuda.

När jag flyttade till Uppsala hade jag hört talas lite om nationerna och visste att man skulle välja en att gå med i och att man skulle bli medlem tidigt på terminen för att inte missa något. Jag hade i förväg bestämt mig för att gå med i Göteborgs nation eftersom jag kom ifrån Göteborg.Jag tycker nu i efterhand att jag gjorde det bästa valet jag kunde ha gjort i nations synpunkt! http://goteborgsnation.se/medlem/

Självklart är alla nationer bra på olika sätt och det jag älskar med Göteborgs nation är att det finns en så varm gemenskap som man blir välkomnad in i så fort man kliver in! Vi på nationen brukar säga att nationen är som ett andra hem och det känns fantastiskt att komma dit när man är trött på tentaplugget, känner sig ensam eller innan man lyckats få sitt studentrum att se ut som ett hem.

När jag började på nationen hade jag inte varit i Uppsala länge och ville verkligen lära känna mer personer, därför valde jag att börja jobba på nationen och jag blev klubbverkare.

Att vara klubbverkare var mycket jobb men samtidigt väldigt roligt! Jag blev inkastad i nationen och i alla fester, aktiviteter och kompisgäng som bara nationslivet kan erbjuda. Många av mina vänner och min familj utanför Uppsala har frågat hur jag kunde tänka mig att jobba två kvällar i veckan samtidigt som jag pluggade utan att få betalt, jag kan bara säga att jag älskade det och att den tiden jag la på att jobba på nationen skulle jag annars ha lagt på att vara ensam hemma och titta på netflix. Alltså har inte de låånga kvällarna i puben påverkat mitt plugg negativt utan bara varit ett bra ställe att släppa skol-stressen.

Bli klubbverkare, det blir kul!

Kursjordslabbar

Markvetenskapen har flera moment då man blivit indelade i grupper och får undersöka en specifik jord. Alla dessa moment ska nu sammanställas och en hel profil ska skapas om jorden vi fått tilldelad. Denna kurs läser vi tillsammans med kandidatprogrammet i biologi och miljövetenskap och har därför grupper som är blandade med både biomiljöare och mark/växtare.

Början på labbrapport

Varje grupp har sex personer och under de tidigare labbarna har vi jobbat två och två med jordprover från olika djup i jorden. Min grupp har en jord som ligger i Ålbo strax utanför Sala och vi har undersökt tre olika djup, 0-15 cm, 27-44 cm och 60-80 cm. Nu skall all data ifrån tidigare labbar sammanställas under tre dagar och en stor labbrapport skall skrivas på hela 12 sidor. Det kommer att bli några riktigt effektiva dagar innan en presentation skall göras i tvärgrupper då en person från varje jord presenterar sina resultat. 

Länkar:

Vårbal

När vårens kurser börjar lida mot sitt slut kommer alltid en helg när Uppsala fylls med frackar och balklänningar i alla färger. Det är dags för vårbalshelg! Vårbalen på Ultuna är mest riktad till alla de studenter som tar examen och går på vårbalen som en examensbal. Vårbalerna inne i stan på nationerna är däremot riktade till alla studenter och de är jättetrevliga att gå på. Vem vill inte klämma i sig i sin balklänning från studenten liksom. Vårbalen liknar de flesta andra sittningar och fester på nationerna då de också har trerätters, sånganförare och släpp efter middagen. Självklart har vårbalerna också styrdans och massa etikettsregler men det som gör vårbalerna speciella är känslan i balsalen. Nästan alla har gjort sina sista tentor för terminen, skickat in sina kandidatarbeten eller, som oss, filar på de sista labbrapporterna. Vårbalen blir därför som en sista hyllning till det härliga studentlivet och alla kan verkligen glömma plugget för en kväll och bara njuta. För studenterna som går på Ultunas vårbal blir det som en sista kväll med klassen.

Men när man är aktiv på nation eller jobbar på kåren så blir vårbalen en utav årets största och finaste sittningar. Det betyder att förberedelserna har hållit på i flera veckor. Jag jobbar som hovmästare på Göteborgs nation vilket betyder att jag och min hovmästarkollega kommer att hålla i dukning och servering under balen. I min klass (mark/växt-16) har vi tre personer som kommer att jobba under Ultunas vårbal, de har positionerna Sånganförare, Festmästare och Kårmarskalk och kommer leda hela sittningen under kvällen. Under senaste veckan har vi putsat glas, vikt servetter, letat serveringspersonal och förberett allt inför balen så nu är jag jätte taggad på att äntligen få sätta igång och jobba!

Länkar:

Labbrapportsrättning

Hittills i markvetenskapskursen har vi haft tre  labbrapporter. Dessa labbrapporter har vi skickat in till lärarna och sedan fått tillbaka antingen godkända eller med behov av rättning. Eftersom labbrapporterna i denna kurs motsvarar 4 högskolepoäng betyder det att de måste vara bra gjorda och med korrekta uträkningar, detta kan vara ganska svårt när man själv inte riktigt förstått vad man gjort under labben. Som tur är har vi jobbat i grupper om två till tre personer vilket gör att man kan komplettera varandras kunskaper och man lär sig massor av att skriva labbrapporten. Eftersom kursens sista tenta är avklarad har vi de kommande dagarna på oss att lägga all studietid på att rätta labbar och att förbereda sista labben som kommer på måndag. Men det är lite svårt att hålla koncentrationen med det fantastiska vädret utanför fönstret.