Vårbal

När vårens kurser börjar lida mot sitt slut kommer alltid en helg när Uppsala fylls med frackar och balklänningar i alla färger. Det är dags för vårbalshelg! Vårbalen på Ultuna är mest riktad till alla de studenter som tar examen och går på vårbalen som en examensbal. Vårbalerna inne i stan på nationerna är däremot riktade till alla studenter och de är jättetrevliga att gå på. Vem vill inte klämma i sig i sin balklänning från studenten liksom. Vårbalen liknar de flesta andra sittningar och fester på nationerna då de också har trerätters, sånganförare och släpp efter middagen. Självklart har vårbalerna också styrdans och massa etikettsregler men det som gör vårbalerna speciella är känslan i balsalen. Nästan alla har gjort sina sista tentor för terminen, skickat in sina kandidatarbeten eller, som oss, filar på de sista labbrapporterna. Vårbalen blir därför som en sista hyllning till det härliga studentlivet och alla kan verkligen glömma plugget för en kväll och bara njuta. För studenterna som går på Ultunas vårbal blir det som en sista kväll med klassen.

Men när man är aktiv på nation eller jobbar på kåren så blir vårbalen en utav årets största och finaste sittningar. Det betyder att förberedelserna har hållit på i flera veckor. Jag jobbar som hovmästare på Göteborgs nation vilket betyder att jag och min hovmästarkollega kommer att hålla i dukning och servering under balen. I min klass (mark/växt-16) har vi tre personer som kommer att jobba under Ultunas vårbal, de har positionerna Sånganförare, Festmästare och Kårmarskalk och kommer leda hela sittningen under kvällen. Under senaste veckan har vi putsat glas, vikt servetter, letat serveringspersonal och förberett allt inför balen så nu är jag jätte taggad på att äntligen få sätta igång och jobba!

Länkar:

Labbrapportsrättning

Hittills i markvetenskapskursen har vi haft tre  labbrapporter. Dessa labbrapporter har vi skickat in till lärarna och sedan fått tillbaka antingen godkända eller med behov av rättning. Eftersom labbrapporterna i denna kurs motsvarar 4 högskolepoäng betyder det att de måste vara bra gjorda och med korrekta uträkningar, detta kan vara ganska svårt när man själv inte riktigt förstått vad man gjort under labben. Som tur är har vi jobbat i grupper om två till tre personer vilket gör att man kan komplettera varandras kunskaper och man lär sig massor av att skriva labbrapporten. Eftersom kursens sista tenta är avklarad har vi de kommande dagarna på oss att lägga all studietid på att rätta labbar och att förbereda sista labben som kommer på måndag. Men det är lite svårt att hålla koncentrationen med det fantastiska vädret utanför fönstret.

Tentaplugg!

Innan jag började plugga på universitetet hade jag aldrig pluggat på samma sätt som man gör inför en tenta. Att anpassa sina pluggvanor för tentorna har varit svårt och det har lett till en del omtentor i ämnen jag egentligen tycker är jätteintressanta och gillar att läsa. Men jag har äntligen börjat lära mig hur jag ska göra för att det ska gå bra och jag har verkligen förstått att man inte ska vara rädd för att få en omtenta.

Det är verkligen viktigt att man håller samma takt som kursen och hela tiden pluggar lite under veckorna. Sen när tentan börjar närma sig minskar ofta lektionstimmarna för att ge plats till egenstudier. Ofta sitter jag och mina klasskompisar till sent på kvällen och pluggar i skolan veckan innan tentan. Att plugga många på samma ställe kan både leda till väldigt effektivt plugg och väldigt ineffektivt plugg då är det bra med alla mängder av grupprum som finns på campus.

Det positiva med att kunna variera sitt plugg på olika platser och i olika grupper är att olika diskussioner och olika kunskapsutbyten kan ske. När man får förklara något för sina kompisar och när man får frågor förklarade för sig lär man sig på ett helt annat sätt än när man bara läser i boken och det är ofta det vi pratat om och diskuterat som jag sedan kommer ihåg till tentan.

Vårens kurser

Nu i mitten av maj börjar alla studenter se slutet på tunneln, snart är sommaren här vilket betyder att man får en lååång välbehövlig paus i plugget. Men eftersom våren äntligen har kommit finns det massa roliga saker att göra inom kurserna vi läser. Just nu läser mark/växt-ettorna en fältkurs där man får gå ut och undersöka vad som växer och lever på ett fält. De fick sina fält tilldelade i början av april och har sen dess besökt fälten en gång i veckan. När man besöker fält en gång i veckan kan man se hur snabbt växterna växer så fort det blir varmt. De snabbaste växterna är oftast ogräsen som ser till att gro först för att vara så konkurrenskraftiga som möjligt mot grödorna. Därför är ett av momenten i deras kurs att lära sig de vanligaste ogräsen, de vanligaste grödorna och de vanligaste gräsen. Detta var en jättetrevlig kurs och vi lärde oss massor om odling i jordbruksmiljö samtidigt som vi fick vara ute och fånga vårens första värmande sol när alla andra satt instängda i sina klassrum.

Nu i tvåan så läser vi markvetenskaps kursen och har gått och väntat hela den kalla våren på att tjälen(isen) i marken skulle smälta så vi kunde få gräva egna gropar att undersöka jorden i. Detta kursmoment utförde vi i onsdags i strålande sol och 26°C! Det var väldigt lärorikt och vi upptäckte hur mycket vi lärt oss i ettan på introduktionskursen och geologin. I marken finns det olika skikt med olika jordarter, dessa jordarter har bildats på olika sätt och kommer att påverka odlingsförhållandet i marken.

I gropen som vi grävde kunde vi se ett lager av sand i botten, sanden låg under ett 80cm tjockt lager av lera. I övre delen av leran kunde man tydligt se hur långt rötter kunde ta sig ner genom markprofilen och hur mycket nedbrutet växtmaterial som fanns i jorden. Vi gick sedan runt till de gropar våra klasskamrater grävt och man kunde se stora variationer mellan jordarna.

 

I markvetenskapskursen har vi lärt oss hur de olika jordarterna är som odlingsmaterial och det var bra att se det i verkligheten.

Varför vill jag bli agronom? – Lydia Norin

Eftersom jag är född och uppvuxen i centrala Göteborg får jag ofta frågan om hur jag hamlade på Sveriges lantbruks universitet och hur mitt intresse började. Jag har alltid gillat naturen och att vara ute och upptäcka och lära mig nya saker, jag har också alltid gillat djur och varit väldigt bra på att ta hand om dem. Detta ledde till att jag vid gymnasievalet letade efter utbildningar som kunde lära mig mycket om hur växter fungerar, som hade mycket med natur att göra och där jag kunde lära mig mer om djur. Det självklara valet blev Lantbruk! Jag hittade ett Naturbruksgymnasium som passade mitt miljöintresse och som det var lätt att ta sig till från Göteborg. Jag hamlade i Töreboda, en liten håla mitt ute i ingenstans och där spenderade jag mina gymnasieår.

På skolan hade vi en lärare som var Mark/växt-agronom men det tog ett tag innan jag insåg att hennes lektioner var de som var mest intressanta och jag fattade inte ens då att jag ville bli Agronom. Det tog till slutet av trean innan jag började tänka på vad jag skulle vilja göra efter gymnasiet. Jag var då väldigt skoltrött och var inte redo att börja plugga direkt. Jag hade ett halvår då jag småsökte jobb och egentligen inte gjorde någonting vilket fick mig att inse hur tråkigt och hemskt det är att inte ha något att göra. Eftersom jag fortfarande inte visste vad jag ville göra sökte jag basterminsutbildningar i flera orter i Sverige och hamlade som tur är i Uppsala.

När det sedan var dags att söka utbildningar var Mark/växt ett lätt val. Jag hade ju hört om utbildningen sen tidigare, jag visste vad man kunde jobba med efter utbildningen och efter att jag läst in mig på programmets ramschema (där man hittar vad alla kurser som ingår i programmet handlar om) var jag helt säker på vad jag ville läsa. (ramschema)

Själva utbildningen innehåller kurser inom massor med olika ämnen där alla kurser har en koppling till miljö, natur, biologi och lantbruk. Exempelvis så började man i ettan med en introduktionskurs där vi läste hydrologi och geologi vilket en följdes av två kurser i Kemi.

Det går fortfarande att göra en sen anmälan till höstens kurser!

Tillbaka till vardagen

Nu när valborg är över är det dags att komma igång med skolan så snabbt som möjligt igen. Precis innan valborg hade vi några labbar som det nu är dags att skriva en labbrapport för. Då jag och min labbpartner Sofie skjutit på labbrapporten för att kunna njuta ordentligt av valborg så har vi bara resten av eftermiddagen på oss att färdigställa den. Detta kommer alltså bli en högproduktiv kväll för oss båda.

Det svåraste med att skriva en labbrapport en vecka efter labben är att man inte riktigt kommer ihåg exakt vad man gjort. Vi har just nu ganska korta deadlines för labbrapporten vilket är jättebra! Det är alltid lite jobbigt att skriva labbrapporten men man lär sig alltid jättemycket. Medans man skriver rapporten börjar man inse vad det verkligen var man gjorde på labben och man förstår varför man använde olika substanser och varför de gav olika resultat.

Jordproven blandades med antingen en syra eller en bas för att dess buffringskapacitet skulle kunna uppmätas.

Labbarna som rapporten handlar om är tre olika labbar då vi mätte pH i jorden vi blivit tilldelade, vi tog reda på hur mycket kalk som skulle behövas för att öka jordens pH och hur jorden reagerar på surt regn. Vår jord hade en bra buffringsförmåga vilket gjorde att det skulle behövas mycket kalk för att öka pH men den klarar också surt regn och annan försurning bra.

Nu ska jag sätta mig och skriva vidare på rapporten!

Mer än bara Valborg!

Att fira Valborg i Uppsala är en händelse som är så stor att ryktet spridit sig genom hela Sverige. Folk vallfärdar hitåt från alla hålor, studentstäder och storstäder för att komma till en stad som är fylld av musik, glitter och fest i hela fem dagar!

Uppsalas valborg är fördelat på tre magiska dagar SKVALborg, KVALborg och VALborg och självklart finns det evenemang redan dagen innan och dagen efter (FINALborg). Eftersom valborg i år låg på en måndag så blev det en långhelg för alla studenter. Våran helg började redan i fredags då vi inte hade några lektioner och kunde gå på brunch med karnevaltema. Morgonen började med massa sol så jag smetade på ett tjockt lager solkräm innan jag cyklade mot brunchen och hela dagen var fantastisk!  

SKVALborg är för de flesta valborgsfirare den första valborgsdagen och börjar ganska lugnt. Eftersom jag nu är inne på min tredje valborg i Uppsala så kände jag att jag kunde skippa skvalborgsförmiddagen. Så istället för att gå på Tirol-konsert med klasskompisarna åkte jag för att träffa familjen som var uppe på besök i uppland. På kvällen tog jag sedan cykeln ut till SLU och Gälbo för att grilla vilket slutade med punka på cykeln och en lång promenad genom småregn tillbaka mot stan på småtimmarna.

På KVALborg var det dags för mig att jobba! Jag är aktiv inom nationslivet och jobbar på min nation som hovmästare vilket betyder att jag håller i och serverar på sittningar. Och det var dags för sittning på nationen. Det var en väldigt liten sittning vilket betydde att jag och min hovmästarkollega skötte all servering, matlagning och dukning själva. Då jag glömt att min cykel fått punka blev det väldigt bråttom när jag väl skulle till nationen och språngmarschen genom stan var starten på en stressig förmiddag med hög produktivitet som slutade med en riktigt lyckad middag och sittning på nationen.

Kvalborg är den valborgsdag då de största konserterna och kändaste artisterna spelar. Så när sittningen var avklarad och undanstädad gick vi för att försöka ta oss till någon av kvällens många spelningar.

 

Köerna gick nästan ett varv runt kvarteren vilket gjorde att vi missade Cascada, Tove Styrke hade redan spelat och svenska björnstammen var så fullproppad att det inte var värt att försöka. Vi hamnade på någon pub och avslutade kvällen tillbaka på våran nation ute på dansgolvet.

Sen var det äntligen dags för Valborg!

Valborg börjar som alla år tidigare med flottränningen där studenter åker i egenbyggda frigolitbåtar nerför fyrisåns strömmande vatten. Det är jättetrevligt att se och gatorna fylls av människor i alla åldrar tillsammans med marknadsstånd och ballongförsäljare. Sedan gick färden mot ekoparken där uppsalas studenter fyller parken med picknickfiltar och engångsgrillar. Vi la ut våran picknickfilt tillsammans med massa äldre mark/växtare, biomiljöare och livsmedlare och när det tillslut blev för kallt för att sitta kvar hamlade jag hemma hos en kompiskompiskompis där vi spelade spel och åt pizza innan vi gick ut och dansade slut på Valborg.

Nu är det 1a maj och nästan alla har firat klart och vilar ut sig inför morgondagens lektioner. Men det finns fortfarande en del middagar, ceremonier och fester för de som orkar hålla igång ända in på FINALborg!

Att bo i Uppsala!

Jag har nu bott i Uppsala i över två år och det finns massa saker jag älskar med denna fantastiska studentstad. När jag flyttade hit hade jag turen att jag kunde bo hos mina kusiner strax utanför stan och fick då en väldigt lätt flytt till Uppsala. Att bo hos mina kusiner kändes perfekt då jag kunde upptäcka hela Uppsala och stressen av alla nya saker samtidigt som jag kunde komma hem till lugnet av en familj med rutiner och där kunna slappna av, prata om allt jag upplevde och kunna få lite perspektiv på mitt studentliv.

Efter två månader fick jag ett rum i en studentkorridor på Rackarberget inne i stan. Jag hade ett 13 kvadrats rum och delade toa, kök och dusch med fyra andra personer. Jag fick uppleva allt en korridor kan bjuda på och trivdes riktigt bra men efter två år kändes det som jag bott där alldeles för länge och det var dags att flytta ut. Korridorslivet är något jag verkligen kan rekommendera för alla nya studenter som kommer till Uppis! Det är kul,

stökigt, ibland hemskt och man får verkligen uppleva hur man bor som en student (Akta dig dock för Flogsta-korridorerna där man kan hamla i korridorer med 15 personer i).

Första veckan i ny lägenhet!

Jag kan också rekommendera att bo inne i stan istället för att flytta till Gälbo (bostadsområdet bredvid SLU) då man inne i stan får det lättare att koppla av från plugget, man kommer mer in i Uppsalas studentliv och studentnationer samtidigt som man kan uppleva allt som SLU och Ultuna har att erbjuda också! Man plockar russinen ur kakan 😉

Nu har jag äntligen flyttat in i min egna lägenhet och det känns jätteskönt! Eftersom mark/växt-programmet är hela fem år och jag bara avklarat ett och ett halvt utav dem visste jag att jag skulle bo kvar i Uppsala i minst fyra år till och kände att det skulle vara värt att köpa en lägenhet här. Jag bor med en tjej som heter Heli som pluggar till Livsmedels agronom och vi trivs jättebra i min tvåa i Kåbo. (Här är ett gästinlägg som Heli skrev på livsmedelsbloggen: http://blogg.slu.se/agronom-livsmedel/2018/03/04/gastinlagg-fran-heli-livsmedelsagronomstudent-ar-1/ )

Behöver du hjälp med att hitta bostad i Uppsala eller vill ha lite tips kan du maila mig på lyno0001@stud.slu.se

Första inlägg och introduktion till Markfysik!

Hej!

Jag heter Lydia och pluggar tillsammans med Elin (hon som bloggat här innan) i Mark/växt tvåan. Just nu läser vi en kurs som heter Markvetenskap (se länk), denna kursen handlar om hur olika ämnen rör sig i jorden och hur detta påverkar odlingsförhållandet för olika jordar, ett exempel är hur jord med mycket lera innehåller mycket vatten och därför värms upp långsammare på våren men håller värmen mycket bättre på hösten, detta leder då till att växterna gror senare på våren men är bättre på att klara av torka.

Undersökning av jordens pH i labb

Hittills i kursen har vi hållit på med markfysik då vi blivit tilldelade varsin jord som vi fått undersöka och tagit tester på. Vi har haft flera övningar där vi undersökt jordens vattenförande egenskaper, vilken miljö jorden har för rötterna och hur stora partiklarna i jorden är.

Jag tycker att vårat program är jättebra och tycker att nästan alla kurser vi läser är jätteintressanta.

Länk till markvetenskapskursen: https://student.slu.se/studier/kurser-och-program/kurser/?sprak=sv&anmkod=40027.1718

Grundläggande kemi 1 – 15 hp

Nu tänker jag fortsätta berätta om kurs nummer 2 som man läser på höstterminen i 1:an. Kursen var uppdelade i 3 tentor. Varje tenta var på 5 hp och vi labbade dessutom en hel del. Vi hade föreläsningar varje dag oftast från kl. 8.00-15.00 men även riktiga långdagar från 8.00-17.00. Det var en riktigt intensiv kurs med mycket plugg helt enkelt, men nu 1 år senare fattar man vad man ska ha för användning av den där kemin, det fattade man inte då. ”Varför ska man veta vilken struktur den här molekylen har när man är ute och kontrollerar rapsfält?”, det resonemanget hade många av oss i klassen haha!

Först läste vi allmänkemi/fysikalisk kemi, sedan organkemi och till sist biokemi. Allmänkemin tyckte jag var mycket repetition från gymnasiet men biokemin och organkemin var svårare för mig.

Det var bra ändå att vi fick mycket föreläsningar med lärarledd tid och vi gjorde mycket labbar, men ibland blev det lite föör långa dagar i skolan. Men nu när jag blickar tillbaka på kursen 1 år senare förstår jag tack och lov att de där kemikunskaperna är bra att ha i ryggsäcken och hjälper en i kurserna genetik, cellbiologi och mikrobiologi och växtbiologi.

Kurserna genetik, cellbiologi och mikrobiologi, växtbiologi och markvetenskap som man läser i år 2 kräver som förkunskapskrav att man ska ha läst ett visst antal hp kemi. Viktigt att veta!