Lärdomar

Jag tänkte att jag skulle ta det här inlägget till att försöka gå igenom vad vi fick lära oss under en föreläsning i kursen Lantbruksvetenskap – Mark/Växtdelen. Ett konkret exempel är att vi fick lära oss om vilka faktorer en lantbrukare måste ta hänsyn till vid beräkning av en grödas gödslingsbehov. Detta då det inom jordbruket växtproduktion eftersträvas en god näringstillgång för grödan, samtidigt som förlusterna av ekonomiska och miljömässiga skäl måste minimeras.

Vad jag då fick lära mig under en av föreläsningarna var att en gödselgiva måste anpassas efter den aktuella grödan och dess förväntade avkastning/skördenivå. Det är därför av stor vikt för lantbrukaren att beräkna kvävegivan för att minimera kväveläckage. Grunden för en god gödslingsplan är balansen mellan näringstillförsel och bortförsel, där den begränsande faktorn oftast är kväve. Kalium, Fosfor och andra näringsämnen finns oftast tillgängliga, däremot kräver de, liksom kvävet en fullständig gödslingsplan. Utöver att beräkna mängden näringsämnen som bör tillföras, är det viktigt att förstå hur grödan skall få tillgång till kvävegivan. Man delar oftast in markförråd av kväve i 3 huvudsakliga grupper: stallgödsels långtidseffekt, förfruktseffekten från föregående gröda och mulljord. Där kvävet ”frigörs” och är mer eller mindre tillgängligt för grödan. Innan man bestämmer kvävegivan är det viktigt att ta hänsyn till kväveeffekten från föregående års gröda samt kvävefrigörelsen från mull och tidigare års tillförsel av stallgödsel.

För att minska förlusterna av växtnäring till luft och vatten är det av stor vikt att utöver anpassa mängden, även se till att använda utvecklade odlingssystem och olika spridningstekniker för att ta hänsyn till ekonomi och miljö. Lantbrukaren kan även minska fosforförlusterna från fält genom strukturkalkning och kalkfilter diken.

Utöver detta måste lantbrukaren ta hänsyn till det enskilda fältet: dess jordmån, förfrukt, tidigare gödsling och hur grödan utvecklas under säsong.  Det är viktigt att anpassa givan efter årets förutsättningar så som nederbörd och temperatur (Jordbruksverket 2019) .

Mycket av innehållet i denna kursen bygger kunskap som finns tillgänglig på Jordsbruksverkets hemsida.

Om sicn0001

Hej och välkommen till SLU:s student blogg. Jag som ansvarar för denna sida, heter Signe Christerson och jag läser andra året Agronom med inriktning Livsmedel. Här kan du följa min vardag, ställa frågor och läsa mer om hur det är att plugga på SLU.
Det här inlägget postades i Min vardag. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.