Sommar eller Vår i Uppsala?

Det blir svårare och svårare att behålla fokus. Vilket främst beror på att vädret blir bättre och bättre för varje dag som går. Som tur är har vi bara schemalagt föreläsningar under några timmar varje dag, vilket gör att man kan gå ut och njuta av solen.

Den här veckan börjar med presentation för min del, då jag och min grupp skall hålla en kortare presentation inför klassen om kryddor som en del av livsmedelsteknologi-kursen. Därefter kommer jag försöka sitta i solen och läsa igenom tidigare föreläsningar och sammanfatta. Det är med andra ord ett väldigt skönt upplägg då vädret är så fantastiskt!

Min helg har annars varit fullpackad med glädje då den började med plugg i vårsol på fredagen, följt av festligheter under hela helgen.  Nu ser jag fram emot kommande månader med mer festligheter, sol och utomhusaktiviteter, det är svårt att  prioritera rätt med bra väder.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Energiomladdning hemma i Skåne

Nu är det dags att återvända från familjegården i Skåne till vackra, underbara Uppsala, påsken är officiellt över för min del! Visst är det härligt att komma hem till familjen under en tid, men desto skönare att få komma tillbaka till sin egen lilla oas i Uppsala. Min påsk har inneburit mycket plantering: allt från tomater, chili, squash, sallad av olika slag, tomater och örter. Med risk att ha planterat vissa saker lite för tidigt, men va tusan, kliar det i växt-odlar-fingrarna så gör det. Det bästa är att om man sätter allt hemma på gården och lämnar det i växthuset hinner det växa till sig tills det att man kommer hem nästa gång (förutsatt att pappa min vattnar allt regelbundet), tips-tips om man vill leva budgetvänligt till hösten.
Bortsätt från all plantering har jag också hunnit tillbringa lite tid Österlen i sommarstugan med god mat. Vi har vandrat på Söderåsen, haft en vårstädningsdag i trädgården och plockat nässlor. Det är förvånansvärt kallt trotts att det är vår, men snödroppar, och några vårlökar har lyckats vakna till liv lite här var.
Skolan börjar först den 9:e men för att hinna vårstädning hemma och kika över föreläsningar är det dags att fara hem och vila upp till 100%.  Jag har dessutom mycket studentmässigt att se fram emot kommande tid, SMK-fest (den nya insparkskommiteen för nya studenter håller fest för tidigare insparkare), dammiddagen som hålls på skolan med efterföljande festligheter på nation och valborgsfirande i slutet av månaden. Det är med andra ord i April allting vaknar till liv igen efter den kalla vintern!
Publicerat i Studentlivet | Lämna en kommentar

Hur ser studieupplägget ut på SLU?

Funderar du på att börja läsa till Livsmedelsagronom eller något annat program här på SLU?
Om du gör det, vad roligt! Men vad innebär det egentligen att läsa på Universitet och hur skiljer det sig från gymnasiet?
Vad innebär högskolepoäng?
Undervisningen på universitet skiljer sig en hel del från gymnasiestudierna, inte minst från hur en dag är upplagd. På SLU läser man en kurs i taget som man tentar av i slutet av perioden. En period kan antingen vara 7,5 eller 15 hp och motsvarar 5 veckor och 10 veckors studier, en hel termins studier är totalt 30 hp, ett år 60 hp och 5 åriga program som agronomstudier motsvarar därför 300 hp.
Hur ser schemat ut med föreläsningar?
För att veta hur kursen är inlagd får vi vid varje kursstart ut ett schema innehållandes föreläsningar, lektioner och seminarier, laborationer och tentamen. Schemat berättar när, var och vad föreläsningarna kommer att handla om, dessa är inte obligatoriska men en väldigt bra utgångspunkt för att klara av tentan i slutet av kursen. Personligen går jag därför på alla föreläsningar för att få underlag till vad som är centralt för kursen, istället för att försöka plugga in allt på egen hand. Självklart tillkommer även självstudier efter föreläsning för att förstå och sätta kunskapen i ett större sammanhang.  Om det är föreläsning på schemat står det oftast kl 8.00 på schemat, där en akademisk kvart på 15 min inte är inskriven. Den akademiska kvarten härstammar från den tid då  studenter inte hade fickur och förlitade sig på kyrkklockors slag varje hel timme. I de gamla universitetsstäderna som Uppsala och Lund bodde så gott som alla i domkyrkans närhet. När de då hörde att dess klocka slog exempelvis åtta slag var det dags att gå hemifrån och ändå kunna hinna i tid till föreläsningen. Något som idag även appliceras av vissa föreläsare, komiskt nog ligger Ultuna en bit utanför stan och tar längre tid att ta sig till än för dem som bor precis vid skolan. Men men, nog om den akademiska kvarten, den infinner sig iallafall även på Ultuna och betyder att man får sova lite längre på morgonen.
Föreläsningarna sträcker sig oftast från 8 på morgonen till 9.00 med en kvarts paus för att sedan fortsätta från 9.15-10.00. Detta brukar motsvara en föreläsning, men vissa väljer att ha dubbelföreläsning, detta är från kurs till kurs.
En föreläsning brukar innebära att föreläsaren använder sig utav en power-points som de talar utifrån, varefter vi studenter antecknar.
Laborationer för att få den praktiska erfarenheten  och tentamen
Som praktisk erfarenhet brukar vi därefter ha laborationer då vi får använda det vi lärt oss under föreläsningarna. Ibland är det att följa en redan skriven hänvisning och ibland innebär det att skapa sin egen metod och material för hur laborationen skall genomföras.
I slutet av kurserna har vi sedan tentamen, kan liknas vid ett prov, vissa kurser som grundläggande kemi är extremt viktiga för att få läsa vidare vissa kurser. Klarar man däremot inte en tentamen brukar möjlighet till omtentamen ges.
För min del är det oftast så att allt faller på plats när man sätter sig och ”tentapluggar”. Ibland ges tid innan tenta utan föreläsningar, andra lägger till lektionstillfällen där man kan ställa frågor rörande det man inte förstått  på egen hand. Personligen var det inte så väldigt stor omställning från gymnasiet till universitet, visst man måste ha det egna inre drivet att vilja lära sig. Men väljer man en utbildning som man trivs med blir det inte så jobbigt att gå upp på morgonen eller spendera en eftermiddag i böcker.
Om man är mer nyfiken på hur vi lär oss genom föreläsningar och laborationer är man mer än välkommen att anmäla sig till skugga en student .
Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Vad studerar man på SLU som framtida Livsmedelsagronom?

För att förklara vad en  livsmedelsagronom studerar brukar jag dela på ordet så att jag istället får orden livsmedel och agronom. Denna livsmedelsutbildning skiljer sig en del från andra matutbildningar som dietist, nutritionist, konstvetare och civilingenjör, då vi studenter står i labbrockar framför kockjackor.
Vår utbildning inleds med att under första året nästintill enbart läsa grundläggande kemi, varefter kommande år bygger på denna kunskap och avanceras. Under första året läser man därför först Grundkurs- Livsmedelsagronom, Grundläggande kemi I och II, följt av Biokemi, Cellbiologi och Mikrobiologi.
Brief introduction: Grundkurs, Grundläggande kemi I/II,  Biokemi, Cellbiologi och Mikrobiologi
Grundkursen i Livsmedelsagronom innebar att vi gick igenom vad det innebar att läsa till livsmedelsagronom, vad en kunde förvänta sig, framtida yrken och möjligheter efter examen. Det var en kanon-chans att lära känna och bekanta sig med sin klass, då den sammanföll under ”småttingveckorna” (insparksveckorna på Ultuna). Därefter var det dags för Grundläggande kemi I och II där man lärde sig periodiska systemet utantill, hur molekyler ser ut och fungerar i olika omgivningar. Därefter var det dags för biokemi, där vi studerade hur molekyler och kemiska processer förekommer i levande organismer som hur enzymer arbetar och dess reglering. Liksom den centrala katabola-energiomsättningen i cellen med glykolys, citronsyracykeln och oxidativ fosforlyering och NADPH-produktion. Dessa ord var däremot rena grekiskan innan jag började så du som läsare kan vara lugn, det är inget du måste känna till innan du börjar.
Efter biokemin var det dags för lite cellbiologi, hur cellerna våra är uppbyggda med olika organeller och dess funktion. I mikrobiologin lärde vi oss hur mikroorghanismer som bakterier, svampar, virus lever och frodas.
Därefter  var det dags för ett välbehövligt sommarlov för att ladda upp batterierna inför andra året!
Andra året inleds med Immunologi och genetik på organism- och molekylär nivå, följt av växtfysiologi, djurfysiologi, Grundläggande matematik och statistik för biologer, Analytisk naturproduktskemi och livsmedels teknologi.
Brief introduction: Immunologi och genetik på organism- och molekylär nivå, följt av växtfysiologi, djurfysiologi, Grundläggande matematik och statistik för biologer, Analytisk naturproduktskemi och livsmedels teknolog
Immunologi innebar läran om hur olika processer styr immunsvaret genom genuttryck på organism och molekylärnivå. Här lärde vi oss grundläggande om immunförsvaret, genetik med Mendels nedärvningsteorier och hur replikering och genregliering hos prokaryota och eukruota orgaismer kan komma att uttryckas hos en individ, liksom mutationer och DNA-reparation. Detta var en väldigt rolig kurs där många frågor från oss studenter handlade om nedärvningsmekanismen och hur man kan relatera detta till genmodifierade grödor. Hur man i praktiken gör för att få en viss egenskap att träda fram i en gröda ex. Golden Rice som är ris där man ändrat i genom så att det kan tillverka betakaroten, som omvandlas till A-vitamin i kroppen (värdefull GMO i länder där  undernäring är vanligt).  I Växtfysiologin fick vi lära oss hur växten är uppbyggd av olika organ, celler och vävnader. Vi fick även lära oss mer ingående om fotosyntes; dess upptag, transport och användning av vatten och mineraler, tillväxt och utveckling samt skydd mot abiotisk och biotisk stress och hur den påverkar människans växtförädling.
I Djurfysiologin, fick vi lära oss om husdjurens grundläggande anatomiska byggnad, och beskriva organ och vävnaders struktur och funktion. Vi fick också lära oss att redogöra för hur hormoner påverkar och reglerar reaktioner i olika organ.  Sedan kom matematik och statistiken, där vi repeterade matematikkunskaper och fördjupade oss i statistik. Statistiken innebar kunskapen om att sammanfatta och illustrera data, beräkna konfidensintervall och testa hypoteser, liksom analysera data med hjälp av ensidig variansanalys och enkel regressionsanalys. Där frågorna inom statistikdelen baserades  på praktiska exempel från olika biologiska tillämpningsområden.
Sedan följde analytisk naturproduktskemi, aka bästa kursen någonsin. Där vi fick fördjupa oss i peptider/proteiner, aminosyror, kolhydrater, lipider, polyketider, terpener, steroider, fenylpopanioder och  alkaloider.  Vi fick lära oss om hur man analyserar och klassar in dessa naturprodukter, vart de förekommer, hur de bildas, hur de ser ut i strukturformer och mycket annat roligt. Vi fick dessutom genomföra ett projekt, där jag och en klasskamrat valde att undersöka koumarinhalten i cassiakanel och jämföra med halten i pepparkakor. Detta för att undersöka om det kan vara farligt att äta större mängder pepparkakor under julen. Riktigt roligt projekt som redovisades framför klassen med en presentation och en poster.  Efter avslutad kurs började jag sedan med Food Technology som kommer att hålla på tills den 9 juni.
Nu i efterhand kan jag tycka att alla kurser som jag tentat har allmänbildat mig, men även tillåtit mig att nörda ner mig i det  jag tycker är spännande. Alla kurser inneburit föreläsningar varvat med laborationsövningar, vilket gett en möjlighet att sätta teorin till praktisk erfarenhet, vilket varit väldigt värdefullt.
Agronom, i utbildningen bygger på hur vi kan applicera ovanstående kursers kunskap till lantbruk och fördelning av miljö och naturresurser. Många agronomer arbetar därefter med rådgivning och information, där man identifierar och analyserar de problem som en lantbrukare kan ha, eller en kommun, därefter ger man förslag på hur problemet kan lösas. Man kan även bidra till forskning genom att plugga vidare som doktorand och doktorera inom ett visst ämne med livsmedelsanknytning- ex  för DeLaval med Identifiering av sjukdom i tidig laktation med sensorer. Detta för att undvika problem  som stör laktation hos kor, som är avgörande för framtida mjölkproduktion , sjukdom och överlevnad.  Man kan även som BioGaia gör, undersöka Produktion av potenta probiotiska bakterier som kan förebygga och behandla sjukdomar hos människor och djur.  Ändamålet med detta projekt är att fastställa en helhetsbild över hur industriell produktion av probiotiska bakterier påverkar den probiotiska effekten hos mjölksyrabakterier.  Möjligheterna att bidra till framtidens livsmedelsforskning är därför stor om man väljer att läsa vidare efter avlagd Livsmedelsagronoms examen. Se fler framtida projekt för Industidoktorander inom livsmedelsområdet på SLU: hemsida.

Som jag ser det är möjligheterna att utveckla framtida livsmedel stora, vilken väg jag själv väljer har jag inte beslutat mig för än, men jag är inte orolig över min framtid som livsmedelsagronom.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Att söka stipendier

Äntligen har det gått och blivit påsklov!
Det firar vi med att skiva stipendieansökan och försöka planera inför resan till Kanada i höst. Det handlar om att skriva kostnadskalkyler, reseplanering och på bästa sätt försöka förmedla vem man är genom sin ansökan. För att inte tala om alla kopior som krävs vis inlämningen. Under gårdagen och dagen satt jag därför och försökte skriva ihop en fullständig ansökan och jag måste tillägga, att det är minst sagt svårt.
De senaste dagarna har det också varit så grymt fint vår-väder när jag cyklat till skolan. Jag kan inget annat än älska den dagliga motionen som jag får genom att cykla mina 6 km till skolan!

Vackra cykelvägen till campus

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Hur härdar man omättade fettsyror?

Helgen är kommen och jag har hittat min pluggmotivation igen. Under både fredagen och lördag förmiddag fick jag för mig att sitta hemma och sammanfatta föreläsningarna inför tentan på tisdag. Kan hända att det blev lite bakning och påfyllning i musliburken.
Däremot ledde det till ett abrupt avslut då jag insåg hur fint väder det var utanför. Så efter det att klockan slagit 12 klev jag med långa steg ut genom ytterdörren för att mötas av en vårsol som fick hela kroppen att bli lite extra glad. Lycklig över att vårsolen äntligen hittat fram spatserade jag mig fram på Uppsalas gator för att leta reda på ett mysigt café att slå mig ner vid. Det var minst sagt svårt att hitta ett ställe som uppfyllde mina kriterier, för visst får man vara lite kritisk när man väljer pluggplats. Stället måste uppfylla följande kriterier: Tillgång till internet, möjlighet att fylla på energiresurserna i form av kaffe eller mat, bord i lagom höjd, yta att lägga ut litteratur och anteckningar, utöver detta måste stället vara någorlunda tyst. Först styrdes därför kosan mot Cafe Tar, ett supermysigt italienskt kryp-in, tyvärr var det redan fullt. Istället gick jag mot Los Vegos för att kika in, det var för mörkt, ingen sol lyste in, och det kändes inte riktigt som det optimala pluggstället. Istället gick jag till mitt nya favoritställe, Cafe Kardemumma i Stadsbiblioteket och satte mig i en fönsterkarm där jag fick solen rätt in i ansiktet, samtidigt som jag kunde spionera på människor utanför.
Därefter började sammanfattningen, följt av en fika med kardemummabulle. Idag fick jag lära mig mer om hur man framställer tvål genom triglycerider (saponifikation) och hur man gör växtbaserade oljor att bli fasta. Om man är intresserad av att veta mer om hur det fungerar bör man läsa kursen Analytisk naturproduktskemi.
Jag vet det är lite nördigt, men det är så spännande att få lära sig om hur vardagliga saker egentligen fungerar!

Hemma-lyx-frukost innan dagens utflykt till Stadsbiblioteket

Det bästa med helgen är att man hinner baka

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Tentamen i Analytical Natural ProductChemistry

Tentan i Analytisk naturprodukts kemi börjar närma sig och på tisdag smäller det! Reflektioner kring just den här kursen är att en 7,5hp går väldigt snabbt, men att man lär sig väldigt mycket på kortare tid.  De kommande dagarna för mig kommer därför  endast innehålla raw-tentaplugg, med fokus på att  läsa in föreläsningarna, göra uppgifter, allt för att vara redo inför tentan på tisdag.
Utåt sett innebär tentaplugg att jag försvinner från jordens yta under några dagar, go a-wall, är okontaktbar för  kompisar. Ibland kan det vara både skönt och mysigt att få grotta ner sig i kursens innehåll under några dagar  innan tentan.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Projektvecka med tillhörande laborationer

Föregående vecka hade vi våra experiment i projekten där samtliga av mina klasskamrater skulle kommit på egna metoder och material för att kunna utvinna olika ämnen i valda ämnen. En grupp arbetade med att analyser citrusskal för att extrahera dess essentiella oljor med hjälp av ångdestillation, andra kvantifierade koumarin i pepparkakor och en annan grupp analyserade röd vin. Projekten var med andra ord spridda och alla genomförde sina egna experiment. Detta är första chansen vi livsmedelsagronomer fått helt fria tyglar att genomföra ett experiment där vi själva väljer mål, metod och genomförande, allt från teori till praktiken. Denna veckan blir det sedan redovisning av samtliga projekt, det skall bli riktigt roligt att lyssna på vad mina klasskamrater kommit fram till och vad de valt att nörda ner sig i.
I lördags var det dessutom sista spexföreställningen med tillhörande sittning, ”kamraten” där tidigare studenter är välkomna med efterföljande släpp. Ett släpp är efterföljande festligheter som oftast äger rum på kåren, bardelen hålls då öppen för försäljning av diverse alkoholhaltiga och alkoholfria drycker. Kårens dansdel där grammofonnämnden håller i musiken, på kårens nedervåningen finns även ibland ett bugg-golv där de riktigt danssugna brukar dra sig. Det var riktigt roligt, jag vet att jag behövde komma ut och busa till det lite i var fall. Söndagen var dock inte lika rolig.

Ultuna Spexet 2018- Per Olsson I Underlandet

 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Gästinlägg från Heli (livsmedelsagronomstudent år 1)

Vad fick dig att  vilja läsa till Livsmedelsagronom?
På gymnasiet läste jag naturvetenskaplig linje och under det sista året när jag skrev mitt gymnasiearbete som handlade om ”insekter som framtida proteinkälla”, väcktes mitt intresse för hållbar utveckling. Efter att ha lyssnat på radioavsnittet ”I framtiden kommer vi alla att äta insekter” från Sveriges Radio Östergötland (2013) tog jag kontakt med en av de deltagande personerna i avsnittet som bl.a var markväxtagronomen Julia Fransson. Efter intervju med Julia om detta intressanta ämne visade det sig lustigt nog att Julia även gått på samma gymnasium som jag själv gick på. Hon berättade att hon efter gymnasiet studerat på SLU, vilket genast väckte min nyfikenhet och gjorde att jag fick upp ögonen för SLU.
Efter att ha undersökt och läst på mer om SLU och dess utbildningar fastnade jag för livsmedelsagronomprogrammet, eftersom kombinationen av biologi och livsmedelsvetenskap var bland mina favoritämnen. Även möjligheten att i framtiden jobba väldigt brett både i Sverige och internationellt fick mig att välja programmet.
Vad läser ni för någonting just nu?
För tillfället läser jag min andra termin och just nu läser vi en kurs i biokemi. Undervisningen består av både föreläsningar och laborationer i labb- och i datasalar, vilket jag tycker ger en bra fördelning mellan teoretisk- och praktisk kunskap. Hittills är jag nöjd och tycker att programmet lever upp till mina förväntningar. Vad jag hört från äldre livsmedelsagronomstudenter blir det dessutom mer och mer intressant efter ju fler terminer man läst. Jag ser därför fram emot vad programmet har att erbjuda och de kommande terminerna här på SLU.
Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Quantification of ascorbic acid

Som jag tidigare nämnt läser vi just nu kursen Analytical Natural Products Chemistry, och jag står fast vid mitt första intryck av kursen. Det är inte enbart en kurs som följer ramschemat som man måste läsa utan denna kurs har faktiskt öppnat mina ögon. Allt vi läser om kan vi applicera i vardagen, allt från kolhydraterna- hur de bryts ned och hur man kan identifiera disackarider till hur transfett ser ut och gör. Föreläsningarna är inte enbart vinklade till oss livsmedelsagronomer, däremot kan man koppla det mesta till maten vi äter.  Under denna kurs har vi haft föreläsningar om kolhydrater, hur man analyserar (finner glykosidbindningarna, vilken konformation molekylen kan ha) samt mer information om proteiner, lipider och nu terpener, alkaloider. Vi har även haft några laborationer, liksom Kvantifiering av askorbinsyra, där vi skulle fastställa koncentrationen askorbinsyra i en fruktjuice och jämföra med en C-vitamins brustablett.
Om man är intresserad att veta lite mer om labben och hur det fungerar kommer här en liten genomgång på vad man kan tänkas göra när man kvantifierar en askorbinsyra.  Först och främst kanske  man undrar vad det är, här kommer därför en snabbgenomgång:
Askorbinsyran är en syra som kan syntetiseras från de flesta mikroorganismer  och däggdjur från kolhydrater. Däremot saknar vi människor genen som tillåter oss att syntetisera det själva, men genom att äta varierad kost med grönt kan vi tillgodose kroppens behov av C-vitamin, mutationen är därför ej dödlig. Har vi däremot brist på vitamin C, kan detta resultera i en defekt i syntesen av bindväv som innehåller kollagen.  (Här kan man välja att väva in kunskaper från djurfysiologin- vilket gör det så himla mycket roligare). För att bestämma kvantiteten ascorbic acid i både apelsin juice och c-vitamin brustablett förbereder vi de två proverna, tillsammans med referens tester så att vi kan jämföra våra resultat. Detta följs därefter av spektrofotometri där man mäter koncentrationen lösta ämnen i ett prov. Därefter görs en analys med dator för att få ut värdena  som vi sedan använder i vår labbrapport. Hur mycket C-vitamin vi kan detektera i våra prov återstår att se!

Här analyseras Juice från ICA tillsammans med Friggs C-vitamin brustablett. 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar