Sommar, sommar, sommar

Nu är det sommar, nu är det sol, nu är det koskit i hagen, och lilla fröken sitter på en stol har fullt med kakor uti magen! 
Ännu ett läsår har gått till sin ända, tentan hade jag den 25 maj och den senaste veckan har gått åt att opponera, skriva presentationer och förbereda sig mentalt för vad som väntar inför sommaren. Många åker hem precis efter tentan, så det gäller att passa på att hänga lite extra på kvällarna. Jag har även lyckats få in lite extrajobb, som gjort mig helt slut i benen (stengolv och nedgångna gympaskor  är inte en bra kombo). Min plan inför sommaren är istället att hänga kvar i Uppsala, iallafall ett tag till. Detta på grund av sommarkursen Floristik och Entomologi, med Agronom- Mark/växt ettor, som jag sett fram emot alldeles för länge!

 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Miserable

Jag vill bara ha den förbannade tentan nu så att jag slipper gå runt med en klump i magen. Tycker inte om att gå att vänta på tentor ett dugg, måste vara det värsta som finns. Jag vet att det finns saker som jag måste jobba på men energin är som bortblåst och disciplinen finns inte kvar.

Vad jag borde göra är att ta ut de viktigaste delarna ur varje föreläsning och sammanställa ett dokument på saker som kan komma på tentan. Men till och med det har jag inte lust att sätta mig in i.  Det får mer än gärna redan vara fredag, eller helst lördag morgon, så att jag inte behöver oroa mig längre.  Tyvärr har jag inga bra tips att ge till mig själv längre för att få orken tillbaka, var tvungen att googla för att tända plugg-lågan igen. Så nu skall jag på’t igen ba’.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

It’s The Final Countdown!

Det blir alltid lite tyst från min sida när jag har mycket plugg. Sista tentan i tvåan är Livsmedelsteknologi och jag känner mig redo för en gångs skull! Det skall bli så härligt med lite välbehövd paus, för min del i en hel vecka innan jag hoppar på sommarkursen Floristik och Entomologi. Under den veckan planerar jag att servera på vårbalen i stan, klämma in lite sommarjobb och slutföra allt som måste göras inför utbytet vad gäller stipendieansökan, mejlkontakter med University of Guelph som jag skall läsa vid under höstterminen-18.
Vardagen tickar som vanligt förbi med sol, springturer och boken tryckt till näsan. Har även funnit ro till att läsa ut min första sommarbok och påbörjat nästa, yay! Tiden går så fruktansvärt snabbt att jag inte riktigt märker att det är en ny dag, som vilken annan svensk, börjar jag leva först när sommaren kommer. Dagens föreläsning handlade om Laktos och en annan om Mjölkfett och smör, väldigt intressant minst sagt. Äntligen har vi kommit till kärnan i utbildningen och jag känner att jag hittat helt rätt när det kommer till både skola och program.

Svårt att stänga in sig när det är så fint väder ute

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Visste du att?……

  1. Laktosintoleranta kan äta lagrad ost?
    Laktosintoleranta individer är känsliga mot mjölksockret laktos som finns naturligt i mjölk. Detta då de saknar tillräckligt med enzymet laktas som spjälkar disackariden laktos till monosackariderna; galactose och glukos. De som ej har tillräckligt med laktase och därför ej kan spjälka laktosmolekylen får därför förlita sig på att magens bakterier bryter ned laktos. Bakterierna fermenterar då laktos till mjölksyra och det är denna metaboliska väg som ofta orsakar obehag vid intag av laktos för en laktosintolerant individ.
    Anledningen till att dessa individer däremot kan äta viss lagrad ost beror på att bakterier som tillsatts osten fermenterar laktos till mjölksyra vid lagring. Vid längre lagring av ost minskar mängden laktos då detta används som bakteriernas energi för att överleva, de bildar då även mjölksyra av kolskelettet.
  1. Ost som innehåller mycket fett är oftast av den mjukare typen.
    Detta beror på att extra fett mjukar upp strukturen i den färdiga osten. Där fett finns kan inte kasein miceller (mjölk proteiner)  binda in, vilket gör att det blir mindre koagulerat.
  1. Varför vi har rosa julskinka?
    Pågrund av nitratsalter som motverkar ogynnsam oxidation, samtidigt som det ger mikrobiologiskt säkrare produkter med längre hållbarhet genom att man förhindrar tillväxten av Clostridium botilinum.  Detta beror på tillsatser av nitrat och vatten som tillsammans bildar en nitratsyra. Nitratsyran tillsammans med ett reducerande medel, exempelvis askorbinsyra, underlättar bildningen av kväveoxider från nitraten och därmed ger låga halter av nitrit i produkten. Därigenom minskar risken för bildning av skadliga nitrosaminer i den färdiga produkten. Askorbinsyran har också en antioxidantiv effekt och minskar problemet med härskning av produkter som innehåller fett med hög andel fleromättade fettsyror.
  1. Varför yngre djurs kött är mörare än äldre?
    Detta beror på att de yngre djuren inte hunnit utveckla lika många korslänkar med kollagen som de äldre djuren. De korslänkar med kollagen som kalvar har bryts istället ned vid tillagning då de inte är värmestabila. Det är nämligen så att mekanisk och kemisk stabilitet i styrkan hos kollagenet ökar med åldern, snabbt växande djur har även dem mörare kött, då kollagen inte hunnit bildas och stabilisera muskulaturen.
  1. Varför man inte skall förvara bröd i kylskåp?
    Under gräddningsprocessen, då stärkelse gelatiniseras, uppträder både amylos och amylopektin i obestämd form. Redan när brödet svalnar, vid ungefär 60°C börjar dock retrogrederingen. Retrogradering menas med att strukturen går tillbaka till den kristallina, mer ordnade strukturen för stärkelsen. Detta ger brödet ett hårdare inkråm och negativ inverkan med avseende på munkänsla och arom. Denna process sker optimalt vid temperaturer mellan 0–10°C och är för det mesta negativt.
Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Utbytestermin i Kanada

Det är nu fastställt, jag åker till Kanada den 28 augusti. Biljetten är bokad, on-campus housing deposit är inskickad och jag är nästan ruinerad. Utbytesterminen sträcker sig från september till december månad och planen är att läsa Food Chemistry, Food Microbiologi, Food Processing och Dairy Processing. Det skall verkligen bli så roligt att få komma iväg och upptäcka ett annat universitet, men det känns lite läskigt samtidigt. Den största oron är att inte riktigt trivas eller att tiden skall gå för fort.
Planerna inför resan är att  avsluta kursen Food Technology, därefter påbörja  sommarkursen Floristik och Entomologi kursen, som sträcker sig en månad in i sommaren, dvs till juli-månad. Därefter börjar jag arbeta för Jordbruksverket som fältbesiktigare  under en månad eller två.  Beroende på säsongen får vi sedan se om det sträcker sig lite längre in i Augusti eller slutar i början. Målet med sommaren är helt enkelt att tjäna ihop så mycket pengar som möjligt innan resan då den kommer att vara enormt ekonomiskt krävande. Andra prioriteringen är att njuta av sommaren och verkligen ta tillvara på min omgivning.
Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Nu är det sommar, nu är det sol

Sista veckorna i skolan innan sommarlov och man känner hur kroppen mår dåligt över att vara fast inomhus. Men tanken slår mig att om jag inte skärper mig de 2 sista veckorna kan min sommar komma att bli kortare med en omtenta, vilket motiverar mig att fortsätta begrava näsan i böckerna. Kursen livsmedelsteknologi som jag har tenta på om några veckor, har hittills skänkt mig förståelse i många av våra dagliga livsmedel så som mjölk, ost och yoghurt, för att inte nämna en djupare förståelse i hur jag skall lyckas med min bakning i framtiden.
Då det var Kristihimmelfärds i torsdags och fredagen hamnade i kläm kunde jag sätta mig ner och fördjupa mig ytterligare i kursen. Mycket mer än så händer inte i skolan just nu, vi har fått ganska mycket tid under hela kursens gång till inläsning, men med det fina vädret har det tagit emot att sätta sig inomhus. De senaste veckorna har för min del istället inneburit sena kvällar med grill, vin och härligt sällskap, där plugget har blivit bortprioriterat.
Även fast det tar emot att plugga under våren/sommaren har jag anmält mig till en sommarkurs i Floristik och Entomologi, något som Mark/växt- agronomerna läser under sin första sommar på Ultuna. För mig passade det perfekt att läsa denna kurs denna sommaren, även fast den inte ingår i mitt program. Sommarkurser som ges på SLU är ett bra sätt för mig att spendera första delen av sommaren på, då jag börjar jobba för Jordbruksverket först i juli-månad. Jag ser det även som en chans för mig att bredda min utbildning och chanserna till arbete efter examen.

När man unnar sig en sovmorgon med gott kaffe och deckare, då lever man

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Matnyttig kurs; Livsmedelsteknologi

Veckorna rullar förbi, och snart är det dags för slutet av ytterligare en kurs och även slutet av årskurs 2. Aldrig trodde jag att ett år bara kunde flyga förbi sådär. Men det är väl som de säger att tiden verkligen flyger förbi. Efter allt Valborgsfirande har plugget dragit igång igen för min del, det är nämligen tenta den 25 maj, något som närmar sig med stormsteg. Med mycket ny allmänbildande kunskap om varför kött oxiderar, vilka kvaliteter vi vill ha på frukt och grönt, är det dags att skriva ner lite anteckningar och mentalt förbereda sig inför sista tentan för denna termin.
Under kursen Livsmedelsteknologi som vi nu läser får vi svar på frågor som varför laxen är rosa, vad stärkelse är och bidrar med, varför ägg koagulerar och vad emulsion betyder för våra livsmedel. Man kan säga att denna kurs förklarar de fysikaliska och kemiska reaktionerna och funktionerna bakom många av våra livsmedel.  Mycket matnyttig information med andra ord.
Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Varför innehåller bröd; Vetemjöl, vätska, jäst, salt och vad bidrar det med till strukturen? 

Som titeln beskriver: varför innehåller bröd; vetemjöl, vätska, jäst, salt och vad bidrar det med till strukturen? Det är de frågeställningarna vi går igenom under en föreläsning i Livsmedelsteknologi i åk2.
Bröd som bakas med jäst innehåller ofta Hard wheat flour, direkt översättning hårt vetemjöl (?), då dess egenskaper är att binda in mycket vatten och bilda proteinkomplexet gluten, bestående av gliadins och glutenins. Gluten är det tredimensionella strukturen som bidrar med elasticitet och styrka till degen. Mjöl kan ha olika glutenpotential, dvs förmågan att stänga inne koldioxid och bilda ett proteinnätverk. Stärkelsen i mjölet spelar även stor roll för strukturen hos den färdiga produkten då den kan gelatiniseras.
Jäst (se tidigare inlägg)
Vätskan
i brödet behövs för att hydratisera mjölproteinerna, stärkelsen och jästen.
Salt är en viktig ingrediens när man bakar bröd då inte bara smaksätter utan även kontrollerar glutenutvecklingen, så att det sträcker sig precis lagom utan att brista. Om man försummar saltet erhålls en struktur som är benägen att kollapsa, på grund av svagt och översträckt glutennätverk.
(Socker) kan ibland tillsättas för att ge jästen en boost för att uppmuntra jästens metabolism och bilda koldioxid snabbare.

Sidenote: Det händer även att kommersiella brödprodukter innehåller extra tillsatt α-amylase och socker. Enzymet α-amylase finns naturligt i mjöl och kan orsaka hydrolys av stärkelsen (vilket man inte vill, däremot kan det även bilda en önskad struktur och textur till brödet. Stärkelsespjälkande hydrolytiska enzymer är vikyiga komponenter i mjöl då de producerar socker till jästen genom att bryta av en glukos enhet åt gången. (β-amylase bryter av 2 glucosenheter åt gången (dvs maltose))

När vet man när degen är färdigjäst?

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Olika jäsningsmedel

Exempel på vad vi kan gå igenom under en föreläsning. Denna gång om olika jäsningsmedel.
När det kommer till jäsningsprocessen i bakade produkter finns det tre huvudsakliga jäsningsmedel. Nämligen luft, koldioxid och ångbildning. Nedan kommer vi att gå igenom hur koldioxid bildas. Själva volymexpansionen hos en jäsande deg bildas då luftbubblor eller glutenstrukturen expanderar och fylls med jäsningsmedel. Huvudsakligen av koldioxid som jäsningsmedel då det krävs lika mycket koldioxid till förhållandet mjöl. En blandning som innehåller stor andel mjöl måste därför mättas med lika stora delar koldioxidproduktion från jästen eller bakpulvret.
Baka med bikarbonat
Koldioxiden kan bildas på kemisk väg, i from av natriumbikarbonat eller bakpulver. Natriumbikarbonat reagerar snabbt med värme och koldioxid och kan därför förbrukas i den råa smeten innan den kan agera jäsningsmedel. Natriumbikarbonat måste därför blandas med en annan komponent som är mer stabil, vilket brukar vara en syra, antingen i fast eller flytande form, för att fördröja reaktionen och bildandet av koldioxid.
En smet kan även bli för alkalisk genom att tillföra natriumbikarbonat, då bildas istället natriumkarbonat, som gör att den slutgiltiga produkten får en tvålliknande smak. Detta kan vara fallet då en bakar med kärnmjölk, om det finns mer natriumbikarbonat som kan reagera, i förhållande till andelen syra i smeten.  Med detta sagt, vet du säkert nu svaret på varför man tillsätter bikarbonat i de torra ingredienserna och inte till vätskeingridienserna.
Baka med bakpulver
Ett annat sätt att på kemisk väg tillsätta koldioxid till sin smet är genom bakpulver. Bakpulver består utav bikarbonat, en torr syra och en stärkelse som utfyllnad. Läser man på bakpulvret från mitt skafferi står det: Bakpulver (E500(Natriumkarbonater), E450 (Natrium-, kalium- kalciumfosfater) som framställs ur fosforsyra) och potatisstärkelse. Potatisstärkelsen finns där för att undvika att bikarbonatet och syran reagerar med varandra i förtid. Därefter finns det många olika typer av bakpulver som ger olika mycket gas beroende på tiden.
Om det är så att man använt för mycket bakpulver i sin kaka kan detta resultera i att cellväggarna tänjs ut och spricker. Vilket i sin tur resulterar i en produkt med grov textur, låg volym och möjligen kollapsad struktur samt frisättning av koldioxidbubblor. Använder du däremot för LITE bakpulver kan din färdiga produkt bli sumpig och kompakt, vilket inte heller är att föredra.
Baka med jäst
Blev du trött av tanken på vad det innebär att baka med kemiska jäsningsmedel som inte fermenterar? Misströsta icke, det finns även den biologiska produktionen av koldioxid att sätta sig in i som är den fermenterande vägen. Då fungerar bakterier i jästen som metaboliter som fermenterar organsika ämnen i degen.
Vid surdeg kan du själv odla bakterien Lactobacillus sanfrancisco som är ansvarig för fermentationen av maltos som genererar ättiksyra och mjölksyra samt koldioxid. Sedan finns även genvägar till att använda sig utav biologiskt producerad koldioxid genom användningen av jäst. Saccharomyces cerevisiae, är den typ av jäst vi köper i kyldisken i livmedelsbutiker. Denna bakterie släpper ut zymase (enzyme) vars metabolism bygger på att fermentera socker i en anaerob (syrefri) process och bildar etanol och koldioxid. Etanolen blir vid tillagning flyktig och avdunstar från produkten, koldioxiden stannar kvar och skapar en voluminös produkt.

Test-limpan som kom ut ur ugnen först

Glutennätverk som består av glutenin och gliadins

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Varför innehåller pulversåser socker?

Många halvfabrikats såser kräver att man tillsätter fett och kallt vatten.  Under en föreläsning i kursen Livsmedelsteknologi framgick det idag varför. I pulversåser som man kan köpa från knorr, IKEA food och Blå Band står det ofta att man skall tillsätta fett och kallt vatten. Anledningen till detta är att de agerar som separationsmedel för att undvika bildningen av klumpar.
Varför får man klumpar i såsen?
Klumpar i såsen får man för att stärkelsegranulaterna i mjöl inte svällt enskilt utan istället klumpat ihop sig. För att undvika detta måste granulaterna svälla oberoende av varandra, därav tillsatts av separationsmedel i form av socker, fett eller kallt vatten. För att produkterna på marknaden skall lyckas krävs därför att ett av dessa separationsmedel finns med i den torra substansen som kommer i påsen för att få en homogen blandning.
Fettet i form av margarin, smör eller olja tillsätts för att det bildar ett skikt runt var enskilt stärkelsegranulat, som tillåter varje enskilt granulat att svälla oberoende av andra granulater. Det är därför en klumpfri sås eller sky erhålls när vätska och värme tillförs. Om man lagar såsen från grunden gör man istället en redning eller ”roux”, där man bryner mjölet för att sedan separera genom omrörning med ett flytande fett under uppvärmning.
Ett annat separationsmedel som man oftast som konsument måste tillsätta dessa pulversåser är kallt vatten. Anledningen till detta är att fysiskt separera stärkelsegranulater. När vatten och mjölet blandas i kastrullen absorberar granulaterna vattnet och sväller, vardan efter värme tillförs och gelatinisering påbörjas. Om man istället tillsätter varmt vatten riskerar man att gelatinisera stärkelsen i förtid, som resulterar i klumpar.
Varför skall då pulversåser innehålla socker?
Det beror på att även socker agerar separationsmedel i viss mån. Detta då även sockret fysiskt separerar granulaterna. Därefter måste såserna omröras långsamt, detta för att förhindra att förstöra stärkelsegranulaterna som annars läcker ut vätska, resulterande i en tunnare sås.

Detta är vad man kan lära sig under en föreläsning i kursen Livsmedelsteknologi, åk 2 i Livsmedel-Agronom. Kul va?

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar