Att skriva uppsats

Haj! Här sitter jag nu på förmiddagen och försöker knåpa ihop delar till en uppsats. Imorgon är det prick en vecka tills den ska levereras, så nu känns det som att det börjar dra ihop sig på riktigt ändå. Under just denna kursen fick vi tentan väldigt tidigt, vilket krasst innebär att vi egentligen har haft ca 3-4 veckor på oss att jobba på den. Men det varierar. När jag läste i Linköping fick vi i regel uppsatsen på måndagen, sen skulle den in tre dagar senare.

Det svåra med att skriva en uppsats i denna kursen är att instruktionerna är lösa. Detta innebär att det är upp till oss själva vad vi vill skriva om, hur vi vill skriva om det och hur mycket. Eget ansvar är alltså grejen. Så ett par grundläggande tips för hur en kommer igång med en uppsats:

*Skissa upp ett skelett/en struktur. Dvs, hur många ämnen ska du skriva om? Hur långa ska de vara? Hur kan styckesuppdelningen tänkas se ut etc.?
*Tänk noggrant ut vilka ämnen du ska skriva om. Ta primärt det som intresserar och engagerar dig mest, det blir ju lättast så.
*Kom igång och skriv så form som möjligt. I början av mitt uppsatsskrivande prioriterar jag kvantitet framför kvalitet. När jag sedan reviderar min uppsats börjar jag vaska fram kvaliteten, medan överflödet skalas bort.

Ett annat behändigt tips kan vara att ladda ner en blockeringsapp till datorn. I mitt så använder jag mig av ”SelfControl” för att tillfälligt kunna stänga ner specifika hemsidor/sociala medier.

Så här ser det ut i en idealisk arbetsprocess för mig (ska ju dock poängteras att jag snarare är en studie i hur man absolut INTE ska rodda en uppsatsprocess just nu, men aja, det brukar reda ut sig).

Lokalekonomidagarna på VANN

Haj! Då har jag och gänget kommit hem från Lysekil. Vi hyrde en bil i torsdags och körde genom hela Sverige, från östkust till västkust. Vi var alltså på en konferens som handlade om hur man skulle kunna stärka lokala ekonomier i landet. Vi lyssnade på presentationer om social ekonomi, cirkulär ekonomi, andelsjordbruk och eldsjälars viktiga roll i civilsamhället. Mikrofonden, länsstyrelsen, Leader, Unga på landsbygden och många fler var där och presenterade sig. Vi fick sitta i grupper och arbeta med olika case som vi sedan presenterade lite kort på slutet av andra dagen.

Utöver alla dessa nyttiga roligheter så har vi också fått avnjuta frukostbuffé, tvårättersmiddag och spa (tänk heta källor utomhus med frisk fläktande vind och fantastiskt sällskap!).

Så det här känns ju jättebra. Dels har vi fått träffa våra potentiellt framtida arbetsgivare och dels har vi fått sätta oss in i en del av det som vi faktiskt kommer arbeta med när vi utexamineras.

Bauman & jägarexamen

Under den här kursen har vi fått läsa ett originalverk från sociologiska teoretiker. Själv har jag valt Bauman, som kritiserar konsumtionssamhället som han menar att vi lever i. Andra har valt att exempelvis läsa Foucoult, Elias, Bourdieu, de Beauvoir etc. Så imorgon är det dags för inlämning, där vi ska ha redogöra för grundidéerna i boken och reflektera över vad vi har läst. En bra uppvärmning inför hemtentan som ska in 30 oktober!

Idag var jag och ett par kursare dessutom på introduktionen för jägarexamen. Det lär bli lite dubbelplugg framöver, men det rer’ sig nog. Känns ändå bra att läsa något lite mer handfast parallellt med sociologin som stundvis känns utmanade abstrakt.

Imorgon är det inläsning, dvs jag kommer sitta hemma och plugga. Sen får jag lov att packa inför Lysekil, dit jag och ett par andra från klassen ska åka på lokalekonomidagarna. Lär förhoppningsvis bli en givande konferens för oss landisar.

Ett självständigt Katalonien?

Idag hade vi seminarium igen, som alltid på fredagar. Föreläsningar på måndagar och tisdagar, inläsning på onsdagar och torsdagar och så slutligen alltså ett seminarium på fredagen. Alltid ett trevligt sätt att avsluta studieveckan på!

Dagens tema var globalisering. Våra seminarieledare valde att fokusera på konflikterna som just nu pågår i Spanien, där Katalonien har röstat för självständighet i ett eget regionalt val. Genom att analysera det konkreta exemplet utifrån begrepp som regioner, globalisering, marknadskrafter, kultur, kapitalackumulation försökte vi reda ut varför denna fenomens sker i just Spanien/Katalonien just nu, och inte i exempelvis Storbritannien/Scotland. Vi rundade sedan av vårt seminarium med att lite löst diskutera vilka eventuella konsekvenser som konflikten kan utmynna i. Som den otroligt pratglada och engagerade klass vi är, så tenderar vi ofta att dra över tiden oavsett om det är föreläsning eller seminarium. Men kul är väl det.

Så är det med e’t. Ha en härlig fredag!

Härifrån!

Ett litet länktips bör ni väl ha, tisdagen till ära!

Härifrån är en hemsida som drivs av Hanna och Maria i syftet att påvisa och utmana den urbana normen. Utöver ett gediget kunskapsbibliotek så har de också själva en välskriven blogg (ni kan ta och börja med detta inlägget :))). Under ”illustrationer” erbjuds dessutom en god dos samhällssatir på temat platser, som utmanar vårt sätt att se på staden och landsbygden.

Globalisering och centrum vs periferi

Den här veckan fokuserar vi på globalisering och allt vad det innebär. Vi läser om de nyliberala influenserna som gjorde intåg på 70-talet och hur somliga forskare, så som David Harvey (influerad av Marx) menar att globaliseringen gynnar den rikare delen av världen, på bekostnad av den fattigare. Samtidigt som det går att konstatera att praktiskt taget hela världen har en förhöjd livsstandard, så kan man också se att klyftorna ökar.
Under dagens föreläsning fick vi också lyssna på världssystemsteorins historia, och hur den gick från att vara politiskt till att bli mer styrt av ekonomiska intressen.

Kopplat till landsbygden är globaliseringen förstås en avgörande faktor. Kan ett samhälle vara lokalt samtidigt som det är globalt (så kallat glokalt)? Var finns landsbygdens roll i en världssystemteori där stad och centrum värderas högre än landsbygd och periferi?
Kan globaliseringen bidra till en rad positiva möjligheter för landsbygden, eller är den mera en black om foten?

Som sagt, vi har bara hunnit ha två dagar om globaliseringen än så länge. Fler teorier, teoretiker och begrepp är på ingång under veckan. Globaliseringen är som sagt ett MINST sagt omfattande begrepp i samhällsteorin.

Så hadeeee, så höres vi snart igen.

Hem till Småland

Har begett mig hem till Småland. Välbehövligt med långpromenader med Loke (ja precis, han här nedanför!) och högst nödvändigt med våfflor hos mormor och morfar.

I studieväg ägnar jag mig åt att sammanfatta mina anteckningar från Baumans ”Konsumtionsliv” och läsa lite om basen i sociologin, i Inglis bok ”An invitation to social theory” (som en kursare sa till mig: ”det är som att den verkligen talar till en!”). Dvs en bra grundbok som ger en snabb överblick över teorier SAMTIDIGT som den också lyckas engagera läsaren.

Så, så är det. Knappt två veckor kvar tills bokuppgiften ska lämnas in och drygt en månad kvar tills hemtentan ska levereras.

Studietips: ha en plan

En students främsta nemesis är ofta prokrastinering. Tvätten som skulle tvättas förra lördagen ligger fortfarande nerknölad i korgen, ingredienserna till de tänkta matlådorna vittrar sakta bort och, inte minst, uppgiften som ska in till fredag börjar växa sig till ett monster.

Det finns en uppsjö av olika studietekniker och tips för att få plugget att bli enklare. Men när det väl kommer till kritan finns det egentligen bara en strategi för att verkligen få något gjort: ha en plan.

Mer konkret, skriv i en kalender när du har de olika inlämningarna, skapa egna deadlines för respektive uppgift och räkna ut hur många sidor det är som ska läsas per dag/vecka för att du i god tid ska hinna klart med uppgiften. På så vis har du hela tiden en överblick över hur du ligger till. Om du följer din egen plan, så kan du vara säker på att du har ditt på det torra och du slipper onödig stress när kursare börjar prata om hur mycket/lite de har läst etc. Så, kortfattat – steg 1) upprätta en plan, steg 2) följ planen.

Se så sätt fart!

Det romantiserade Norge

Medan Sverige får klä skott för eskalerande tendenser av urbanisering och avfolkning av landsbygden, så utmålas vårt grannland i väst ofta som en romantisk idyll. Pröva gärna att googla ”norsk landsbygd”, så förstår du vad jag menar.

Norge anses ofta ha ett naturligt landsbygdstänk inbyggt i politiken med mer lokalt självstyre och bönder som satsar mer på multifunktionalitet. Självförsörjningen påstås värderas högre och landets befolkning är mer utspridd. Medan Sveriges paroll för landsbygden lyder ”Hela Sverige ska leva” så heter det ”Hela landet ska tas i bruk” i Norge. I en krass jämförelse som denna, låter Sveriges variant som ett seglivat upplivningsförsök.

Urbaniseringen är dock en global trend. Liksom i norra Sverige, så finns det också problem i Nordnorge, där urbaniseringsgraden enligt Toje bör ligga omkring hela 80%.
Problemet i Sverige framstår dock som mer drastiskt och akut.

Jag kan tycka att det finns många frågor kring Norge. Till att börja med är jag nyfiken på huruvida norska medier behandlar debatten (om de ens gör det). En annan fråga är om den ständiga jämförelsen verkligen är hälsosam för Sverige. Om vi inte kan använda jämförelsen till något konstruktivt känns det lätt meningslöst. Om allt till syven och sist kokas ner till politik, bör vi inte i så fall blicka mer inåt istället för att drömma oss bort västerut?

Källor
Det öde landet (Toje, 2017)
Strid om jordbruket i Norge (Lindqvist, 2013)
Onyanserat om norsk landsbygd (Hollertz, 2017)

Avgörande nätverk

Idag har vi haft föreläsning om sociala nätverk och dess påverkan på samhället. Vi diskuterade bland annat hur vi som individer använder oss av nätverk för att få ett specifikt jobb eller hur vi kan bilda sociala rörelser för att exempelvis protestera mot de  dåliga vägförhållandena i Offerdal, Jämtland.

Vi pratade också om att sociala nätverk är en avgörande komponent för hur man tar politiska beslut. Ett exempel på hur sociala nätverk inte räknades in i analysen, är när man i Brasilien bestämde sig för jämna kåkstäderna i cidade de Deus med marken. Det önskade resultatet uteblev när det visade sig att det inte bara var själva kåkstäderna som hade försvunnit, utan också människornas nätverk, vilket var grunden för den stabilitet som fanns i området.

Så sociala nätverk är alltså avgörande, för såväl oss själva som samhället i stort. Det lär med största sannolikhet bli ett intressant seminarium på fredag!